Vad har man till påskbordet?

Åh, påskbordet… bara tanken får min mun att vattnas! Vad har man egentligen på påskbordet? Det är ju så himla olika, beroende på familj och traditioner, eller hur? Hos oss var det alltid ett riktigt kalas. Minns ni den där gången mormor glömde salladskryddan till sillen? Katastrof! Nästan lika illa som den där gången jag råkade välta hela skålen med gubbröra över min kusin Per. Stackarn! Men sen skrattade vi åt det iallafall.

Men det klassiska, det måste ju finnas! Ägg, såklart! Symboler för nytt liv och vår och allt det där fina. Jag älskar att koka och måla ägg – det är en tradition jag verkligen håller fast vid, även om det blir en del kladd ibland. Sen sillen då, oj oj oj, jag är ju inte så förtjust i sill själv, men det hör ju liksom till. Sillsallad däremot, mums! Det kan man ju äta hur mycket som helst av, eller hur? Mina föräldrar äter alltid lax, en hel massa, men jag föredrar nog faktiskt köttbullarna. De är bara så himla goda, särskilt om man får en med lite extra sås… Och lamm förstås! Åh, lammstek, det är lyxigt. Men jag kommer ihåg hur jobbigt det var att skala alla de där potatisarna som behövdes till den där enorma steken, säkert minst tio kilo, jag vet inte säkert. Potatis, en klassiker till allt.

Men man kan ju inte bara ha det traditionella, eller hur? Det blir ju lite tråkigt i längden. Ibland smyger sig det där nya in, lite nya sallader, kanske något lite annorlunda tillbehör. Förra året provade vi en spännande potatissallad med fänkål och rostade pinjenötter – det var riktigt gott! Så man ska inte vara rädd för att experimentera lite, tror jag. Det viktigaste är väl ändå att man sitter där, samlade runt bordet, med alla man tycker om. Och det blir väl ändå det allra godaste kryddan på påskbordet, eller?