Vad äter man till frukost i England?

Vad är den typiska frukosten i Storbritannien?

Den brittiska frukosten? Låt oss dyka ner i detta kulinariska drama, eller snarare, orgie!

• Ägg: Stekta, scrambled, pocherade – som livets alla val, fast lättare att svälja.
• Bacon: Alltid lika krispigt förutsägbart.
• Korv: Ofta av den sorten man funderar på vad de faktiskt innehåller, men vem bryr sig?
• Champinjoner: För den som vill låtsas vara lite hälsosam.
• Bönor i tomatsås: En obligatorisk portal till barndomens engelskalektioner och den obegripliga fascinationen för Mr. Bean.
• Kippers: Rökt fisk som luktar lika mycket som en hel fiskaffär. Man älskar det eller hatar det, precis som Morrissey.

Tänk dig det hela som en mur av mat. En mur som ska besegra söndagsångesten. Eller i alla fall skjuta upp den till lunch. Jag minns när jag smakade kippers första gången. Mina föräldrar tvingade mig typ! Aldrig mer.

Det finns folk som äter blodpudding också. Britter alltså. Det är också frukost. Men då är vi inne på saker jag inte vågar tänka på. Typ Brexit.

Visste du att man ibland lägger till stekt bröd? Mer fett är alltid bra. Och en kopp te, starkt som en ångvält!

Vad ingår i en full english breakfast?

Full English Breakfast: En kraftmätning.

• Bönor: Vita. Måste vara.

• Ägg: Stekta. Gulan flytande.

• Korv: Färg och konsistens är avgörande.

• Bacon: Krispigt. Saltet ska skära.

• Svamp: Jordnära.

• Tomater: Grillade. Heta.

Vad ingår i en komplett engelsk frukost?

En komplett engelsk frukost… alltså… typ vad är det?

• Bacon, inte sånt där sladdriga, utan ordentligt bacon!
• Korvar, helst Cumberlands! Farsan älskade Cumberlands… minns grillningen i trädgården 2018…
• Ägg, stekta, med rinnig gula. Fast ibland gillar jag scrambled, beroende på humör.
• Tomater, måste vara grillade. Stekta är ok, men grillade är bättre. Definitivt.
• Svampar, stekt svamp. Typ champinjoner. Eller kantareller, om man vill lyxa till det. Kantareller!

Och sen då?

• Blodpudding! Måste vara krispig. Annars är det äckligt.
• Baked beans. Heinz! Inga andra duger. Punkt.

Bröd!?

• Toast. Smörad. Eller stekt bröd, i baconfettet. Mums!
• Mamma brukade alltid göra stekt bröd… saknar henne…

Extra grejer (sånt som kanske inte ALLTID ingår, men borde):

• Black pudding – alltså blodpudding
• Hash browns – älskar hash browns! Varför ingår inte det alltid?
• Kanske lite stekt potatis också… beroende på hur hungrig jag är.
• Stekta potatis är underskattat, måste komma ihåg det.

Kom ihåg!

• Marmelad!
• Worcestershire sauce.
• HP Sauce!

Fråga: Undrar om man kan ha avokado istället för baked beans ibland? Nja, kanske inte. Det är ju inte riktigt samma sak. Är det ens en komplett engelsk frukost utan baked beans? Tveksamt.

Vad för korv till English breakfast?

Cumberland eller Lincolnshire, det är svaret! Fläskkorv, minsann! Tänk dig: en perfekt stekt ägg, bacon så knaprigt att det nästan sjunger, bönor som bubblar av lycka… och sen en korv som bara är… meh. Det funkar inte. Man behöver en korv med pondus, en karaktär! Inte vilken tråkig pinne som helst.

Lincolnshire, den där lugna typen, lite mörkare i färgen, kanske lite mer blygsam. Cumberland, den där glada, kryddiga rackaren med sin spiralform – en riktig partyprins bland korvar! Valet beror helt på humöret.

Tänk om livet vore en engelsk frukost. Då vore Cumberland festen, Lincolnshire den mysiga söndagen. Eller tvärtom? Vem vet? Det här är ju ingen vetenskap.

• Cumberland: Kryddig, spiralformad, festlig. Perfekt för en fartfylld morgon.
• Lincolnshire: Mörkare, mer subtil smak, perfekt för en lugn och behaglig morgon.

Jag, personligen? Jag är team Cumberland. Helt klart. Men jag skulle aldrig döma någon som föredrar den stillsamma Lincolnshire-varianten. De är båda fina på sitt sätt. Liksom människor. Ja, precis som människor. Jämför inte korv med människor igen, sa jag ju till mig själv för fem minuter sen. Åh, well.

Vad finns det på en traditionell engelsk frukost?

En “Full English”? Räkna med:

• Bacon… men inte det krispiga amerikanska. Tänk mer bakbacon. Alltså, baconens mer eftertänksamma kusin. Lite som skillnaden mellan en spontandans och en tango.
• Korvar: Oftast fläsk. “Bangers” om du känner dig lekfull. Och vem gör inte det efter en rejäl frukost?
• Ägg. Valfri stil! Stekta, pocherade, scrambled. Demokrati råder, tack och lov.
• Tomater: Stekta eller grillade. För vitaminer. Som om frukosten inte vore tillräckligt “hälsosam” redan.
• Svampar: Stekta. För att balansera ut köttberget. Nästan som en botgöring.
• Blodpudding: En klassiker. Du vet, för den där extra järnkicken… och kanske en smula skräckfilmskänsla?
• Baked beans: I tomatsås. En söt touch mitt i all sälta. Som en kärleksförklaring från en burk.
• Toast (eller stekt bröd!): Perfekt för att torka upp varenda droppe av godsakerna. Eller bara för att förlänga frukosten.

Varför allt detta?

För att du ska klara av dagen! Eller åtminstone fram till lunch. Visst är det lite som att starta en bil med V8 mitt i stan? Kanske overkill, men garanterat minnesvärt.

PS: Jag minns när jag var i London och försökte beställa en “lite” engelsk frukost. Det slutade med att jag rullade ut från restaurangen.

Vad ska man äta till frukost i Storbritannien?

Brittisk frukost: kodnamn “Full English”.

• Ägg, bacon, korv – standardförfarande.
• Champinjoner, bönor – obligatorisk support.
• Kippers – rökridåns älskling.
• Black pudding – kraftkälla, mörk materia.
• Stekta tomater – syrlig uppdatering.

En sanning. Jag åt den i Cornwall, regn. Minns inte priset, men minns smaken. Minns inte priset, men minns smaken.

Information om frukostens ursprung:

Frukosten utvecklades under den viktorianska eran som en symbol för brittisk gästfrihet. Den blev populär bland arbetarklassen som behövde en energirik start på dagen. Regionala variationer finns; i Skottland äts ofta haggis eller tattie scones. Den moderna versionen har förenklats för att passa en snabbare livsstil.

Vad ingår i en kontinental frukost?

Okej, vi kör.

• Kontinental frukost: En snabbvisit till det enkla. Tänk bröd, smör, sylt. Kaffe? Absolut! Te? Gärna det. Juice? Helt klart. Ingen stekpanna inblandad.

• Frankrike och Italien: Kaffets och croissanten riken. Där är frukosten ofta en elegant liten affär. Starkt kaffe, kanske en croissant. Inte mer.

• Min erfarenhet? Kommer ihåg en resa till Rom, frukosten var just det – en espresso och en liten bulle. Behövde äta lunch vid 11, haha.

• Hotellfavoriten? Beror helt på. Ibland vill man bara ha något lätt, andra gånger en brakfrukost. Valet är ditt, min vän.

Förresten, visste du att “kontinental” i detta sammanhang syftar på Europa, fast utan Storbritannien och Irland? Lite kul kuriosa bara. Jag gillar ju att gräva ner mig i sånt där. Det är ju en del av charmen.