Vad är Sveriges national efterrätt?

Sveriges national efterrätt? Prinsesstårtan dominerar

Sveriges national efterrätt väcker ofta frågan om landet har en officiell sötsak knuten till nationaldagen. Flera klassiska bakverk förknippas med firandet den 6 juni och har stark kulturell betydelse. Lär känna bakgrunden till de mest symboliska alternativen och hur de blev en del av traditionen.

Vad är egentligen Sveriges nationaldessert?

Här är det första du behöver veta: Sverige har faktiskt ingen officiellt fastställd nationaldessert. Det finns inget regeringsbeslut eller liknande som säger det här är vår nationaldessert. Men i folkmun och i praktiken fungerar prinsesstårtan som vår inofficiella nationaltårta.

Den där gröna marsipantårtan med rosor på toppen är så djupt rotad i vår kultur att den säljs i cirka 500 000 exemplar varje år bara via landets konditorier.^[1] Det är en hel del tårtor, och då räknar vi inte ens alla hemmagjorda varianter. Prinsesstårtan har blivit en given symbol för firandet på nationaldagen den 6 juni, även om den egentligen är lika populär året runt.

Varför finns det två olika bakelser? Prinsesstårta vs Nationaldagsbakelse

Här blir det lätt förvirring. Prinsesstårtan är den vi alltid älskat, men 1994 fick Sverige en specifik bakelse skapad för nationaldagen. Den kallas just Nationaldagsbakelsen, och den är något helt annat än prinsesstårtan.

När man pratar om Sveriges national efterrätt blandas dessa två ofta ihop, eller så tror man att de är samma sak. Sanningen? Prinsesstårtan är den inofficiella folkkära klassikern, medan Nationaldagsbakelsen är en tävlingsvunnen skapelse som faktiskt är specifikt framtagen för att firas just den 6 juni.

Prinsesstårtan – den gröna ikonen

Prinsesstårtan med sitt gröna marsipanlock är odödlig. Den skapades på 1920-talet av Jenny Åkerström, som lärde ut hushållskunskap till prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid. Därav namnet. Originalet hade inte marsipan, utan var en enkel vaniljkrämstårta med vispad grädde. Marsipanlocket kom senare och gjorde den till den ikon vi känner idag.

Det är ingen slump att den säljs i en halv miljon exemplar årligen ^[2]. Den är given till studenten, födelsedagar, och självklart till nationaldagen. För många svenskar är det här den ultimata festtårtan. Tårtan representerar fika-kulturen på ett sätt som få andra bakverk gör.

Nationaldagsbakelsen – tävlingsvinnaren från 1994

Nationaldagsbakelsen däremot, är en relativt modern skapelse. 1994 utlyste Fruktrådet en tävling för unga konditorer för att ta fram en bakelse specifikt för Sveriges nationaldag ^[3]. Vinnare blev Helena Bergsmark på Café Gateau i Stockholm ^[3][2][4]. Hennes bidrag var en bakelse med mazarinbotten toppad med jordgubbar, citronmeliss och en liten svensk flagga ^[2].

Smakerna är medvetet valda: mazarinbotten för den mandelsmak som många förknippar med svenskt bageri, och jordgubbar för att det är högsäsong för svenska jordgubbar just i början av juni. Det är en lätt och somrig bakelse som passar perfekt för en picknick i det gröna på nationaldagen. Den är också förhållandevis enkel att baka själv, vilket receptet från Nordiska museet vittnar om ^[3].

Prinsesstårta eller Nationaldagsbakelse? Så väljer du rätt

Båda är svenska, men de passar olika tillfällen. Här är en snabb jämförelse för att du ska veta vad du ska välja till din nationaldagsfest, eller vilken du ska baka om du vill testa något nytt.

Prinsesstårta

Större kalas, studentfirande, födelsedagar eller när du vill imponera med en klassiker. Perfekt för den som älskar marsipan.

Året runt. En evig klassiker som passar alla årstider.

Avancerad. Att göra marsipanlock och bygga tårtan kräver övning. Bäst att köpa från konditori.

Klassisk och krämig med vaniljkräm, grädde och ett tunt lager marsipan. Tjockt, grönt marsipanlock.

Nationaldagsbakelsen

Nationaldagsfirandet den 6 juni, särskilt som en personlig dessert eller picknick-bakelse. Perfekt för den som gillar jordgubbar.

Primärt i juni, när jordgubbarna är som bäst, men kan bakas året om med importerade bär.

Lätt till medel. Enkel mazarinbotten som gräddas och skärs i bitar. Kräver ingen avancerad teknik.

Frisk och lätt med smak av mandel från mazarinbotten och söta, saftiga jordgubbar. Toppas ofta med citronmeliss.

Sofies nationaldag: Från prinsesstårte-miss till egenbakad succé

Sofie, 34, ville alltid göra något speciellt av nationaldagen. Ett år köpte hon en prinsesstårta från affären och tänkte att det räckte. Tårtan var okej, men hon kände att firandet blev lite...platt. Det var ingen riktig känsla av "Sverige".

Året därpå försökte hon baka en prinsesstårta själv efter ett komplicerat recept. Det slutade med att marsipanlocket sprack, grädden läckte ut och hon var nära att ge upp hela idén. "Varför krångla till det?" tänkte hon frustrerad.

Så snubblade hon över ett recept på Nationaldagsbakelsen från 1994. Hon testade, och insåg att det var mycket enklare. Inget stressigt marsipanlock, bara en god mazarinbotten, en kräm och färska jordgubbar uppställda som små torn. Det var vackert, enkelt och kändes somrigt.

Nu är nationaldagsbakelsen hennes givna tradition. Förra året bakade hon 12 stycken till picknicken med vännerna. De tog slut på 20 minuter. Hon säger: "Det är inte bara godare, det känns mer äkta. Som om man verkligen firar Sveriges sommar, inte bara köper en tårta."