Vad är Sveriges nationalbakelse?

vad är sveriges nationalbakelse: 1994 vs 1984

Att förstå vad är sveriges nationalbakelse handlar om en tradition kopplad till firandet av nationaldagen, inte bara om socker och mjöl. Bakelsen skapades för att vara enkel att tillverka både för professionella konditorer och för hemmabagare.
Nedan förklaras bakelsens bakgrund och varför den blivit så förknippad med firandet den 6 juni.

Vad är Sveriges nationalbakelse?

Sveriges officiella nationaldagsbakelse är en kombination av en spröd mazarinbotten toppad med färska jordgubbar och citronmeliss, ofta prydd med en svensk pappersflagga. Den skapades för att ge svenskarna en symbolisk godsak att njuta av under nationaldagsfirandet den 6 juni, med smaker som direkt för tankarna till den nordiska försommaren.

Men här är en sak som ofta förvirrar: det finns faktiskt mer än en version av denna bakelse. Innan vi tittar på det moderna alternativet som dök upp 2024, måste vi förstå varför originalet från 1994 fortfarande regerar i de flesta hjärtan. Det finns även en bortglömd föregångare från 1980-talet som vi ska avslöja lite senare.

Historien bakom originalet från 1994

Det är en intressant fråga när skapades nationalbakelsen egentligen. Nationalbakelsen skapades 1994 av konditorn Helena Bergsmark. Det var resultatet av en tävling anordnad av Fruktrådet med målet att ta fram en specifik bakelse för nationaldagen den 6 juni. Idén var enkel: bakelsen skulle vara lätt att tillverka, både för professionella konditorer och för glada amatörer hemma i sina egna kök.

Valet föll på mazarinbottnen som bas. Mazarin är en klassiker i den svenska fikakulturen, och med tillägget av vispad grädde och färska jordgubbar blev bakelsen snabbt populär. Jordgubben är starkt förknippad med den svenska försommaren, medan citronmeliss ger en frisk kontrast till den söta mandelmassan. Kombinationen av enkla ingredienser och tydliga sommarsmaker bidrog till att bakelsen fick ett folkligt genomslag.

Den moderna utmanaren från 2024

I samband med nationalbakelsens 30-årsjubileum 2024 lanserades en ny, modernare variant. Denna version utsågs av Arla och KåKå efter en tävling där Per Klein stod som segrare. Syftet var att ge nationaldagen en uppdaterad smakprofil som speglar dagens konditortrender.

Många undrar vad innehåller nationalbakelsen i sin nya form. Denna moderna bakelse skiljer sig markant från Helena Bergsmarks klassiker. Den består av en rulltårtsbakelse fylld med jordgubbsmousse och vaniljpannacotta, allt vilande på ett sprött mördegskex. Toppningen består givetvis av färska jordgubbar, men tekniken är mer avancerad än originalet. Smaken är lättare och mer krämig. Är den bättre? Det är en smaksak. Men för den som vill utmana sina bakkunskaper är 2024-varianten ett fantastiskt projekt.

Varför blandas den ofta ihop med prinsesstårta?

Många svenskar tror felaktigt att prinsesstårtan är Sveriges nationalbakelse. Det är lätt att förstå varför - den gröna marsipantårtan är otroligt populär och säljs i enorma mängder året runt. Faktum är att det finns en tydlig skillnad nationalbakelse och prinsesstårta i deras officiella status, även om båda är älskade fikabröd.

Sedan har vi den där föregångaren jag nämnde tidigare: Sverigebakelsen. Den lanserades redan 1984, men lyckades aldrig riktigt få samma fäste som den officiella varianten från 1994. Skillnaden ligger ofta i tillgängligheten och enkelheten. Nationalbakelsen med mazarinbotten är så enkel att den har blivit folklig på ett sätt som mer komplicerade tårtor sällan blir. Det handlar om tradition, inte bara socker och mjöl.

Jämförelse mellan de olika svenska bakelserna

Nationalbakelsen (Original 1994)

1. Mazarinbotten med mandelmassa
2. Grädde, färska jordgubbar och citronmeliss
3. Lätt - passar perfekt för hembakning

Modern Nationalbakelse (2024)

1. Rulltårta på mördegskex
2. Jordgubbsmousse och vaniljpannacotta
3. Medel till avancerad - kräver fler moment

Prinsesstårta (Inofficiell)

1. Sockerkaksbottnar med vaniljkräm och sylt
2. Grön marsipan med florsocker
3. Sveriges mest sålda tårta men ej officiell nationalbakelse

Annas utmaning med nationaldagsfikat

Anna, en 34-årig lärare i Göteborg, bestämde sig för att baka nationalbakelsen till kvartersfesten den 6 juni. Hon ville imponera men kände sig stressad över att få mazarinerna perfekta.

Första försöket blev en katastrof. Bottnarna sjönk ihop i mitten och mandelmassan smakade för lite. Hon insåg att hon hade använt en billig mandelmassa med för låg mandelhalt.

Istället för att ge upp köpte hon mandelmassa med 50 procent mandel och kylde degen ordentligt innan gräddning. Hon penslade även bottnarna med lite smält vit choklad för att hindra grädden från att göra dem mjuka.

Resultatet blev 30 perfekta bakelser som höll sig spröda hela eftermiddagen. Hennes grannar gav henne 95 procent positiv feedback och Anna lärde sig att rätt råvaror är nyckeln till en lyckad mazarin.