Vad är det för skillnad på en vegan och en vegetarian?

skillnad på vegan och vegetarian: 73-75% lägre utsläpp

Att förstå en skillnad på vegan och vegetarian hjälper dig att göra medvetna val för både hälsan och planeten. Genom att granska hur olika kosthållningar påverkar din kropp och miljön undviker du missförstånd kring näringsintag och klimatpåverkan. Lär dig hur dessa val formar din framtida livsstil och bidrar till en hållbar värld.

Grundskillnaden mellan vegan och vegetarian

Den fundamentala skillnaden på vegan och vegetarian ligger i omfattningen av vad man utesluter ur sin vardag. En vegetarian avstår främst från kött, fisk och fågel i sin kost, medan en vegan går betydligt längre och exkluderar precis allt som har ett animaliskt ursprung - både på tallriken och i livet i stort.

Det här kan tyckas enkelt på ytan, men det finns en hel del nyanser som ofta rör till det för den som inte är insatt. Sanningen är att vegetarianism oftast fungerar som ett paraplybegrepp för flera olika dieter, medan veganism snarare är ett filosofiskt ställningstagande mot exploatering av djur. Men vänta nu, visste du att det finns en specifik ingrediens i helt vanlig svensk ost som gör att den faktiskt inte ens är vegetarisk? Jag ska avslöja mer om den här dolda fällan lite längre ner i avsnittet om dolda ingredienser.

I Sverige har intresset för växtbaserad kost exploderat under de senaste tio åren. Statistik visar att ungefär 6-8 procent av den svenska befolkningen identifierar sig som vegetarianer eller veganer. ^[1] Denna siffra har legat stabilt men med en tydlig trend där allt fler väljer att bli flexitarianer - alltså personer som aktivt drar ner på köttet utan att helt sluta. För många handlar det om en gradvis övergång där man börjar som vegetarian för att senare landa i en helt vegansk livsstil.

Veganism som livsstil mot vegetarianism som kostval

Skillnaden sträcker sig långt utanför köksbordet. För en vegan handlar det om en vegansk livsstil vs kost där man undviker allt som orsakat lidande eller utnyttjande av djur, vilket inkluderar kläder av läder, ull och silke samt kosmetika som testats på djur.

En vegetarian fokuserar däremot oftast bara på vad de äter. De kan utan problem köpa en skinnjacka eller använda ulltröjor, så länge de inte äter själva djuret. Det här skapar en intressant dynamik i sociala sammanhang. Jag har suttit vid otaliga middagar där diskussionen uppstått om är honung veganskt och varför det är okej för vissa men absolut förbjudet för andra. Det handlar om var man drar sin personliga gräns. Veganer utesluter honung eftersom det är en produkt från bin, medan de flesta vegetarianer ser det som en naturlig biprodukt som inte kräver att djuret dör.

Produktionen av veganska produkter har ökat betydligt på den europeiska marknaden under de senaste fem åren.^[4] Detta beror inte bara på de som är hängivna veganer, utan på att den breda massan har börjat efterfråga alternativ. Det har blivit enklare än någonsin att leva veganskt - men det kräver fortfarande en vaksamhet som en vegetarian slipper.

Underkategorier: Från pesketarian till lakto-vegetarian

När folk säger att de är vegetarianer lakto-ovo vegetarian betyder det oftast att de äter både mjölkprodukter (lakto) och ägg (ovo). Men det finns fler varianter som är viktiga att hålla koll på för att undvika missförstånd vid bjudningar.

Här är de vanligaste definitionerna: Lakto-ovo-vegetarian: Äter växter, mjölk och ägg. Den vanligaste formen i Sverige. Lakto-vegetarian: Äter mjölkprodukter men undviker ägg. Ovo-vegetarian: Äter ägg men undviker mjölkprodukter. Pesketarian: Äter fisk och skaldjur men inget annat kött. Tekniskt sett inte vegetarianer, men begreppet används ofta så. Vegan: Inga animalier överhuvudtaget. Punkt.

Det kan kännas som en soppa av begrepp. Tro mig, jag vet. När jag själv försökte navigera i detta i början kände jag mig helt vilsen. Men det blir logiskt när man ser latinets rötter i orden. De flesta väljer den kategori som passar deras hälsa eller moraliska kompass bäst. Det viktiga är inte etiketten, utan att man är tydlig mot sin omgivning om vad man faktiskt äter.

Dolda ingredienser: Den största fällan för nybörjare

Kommer du ihåg den dolda ingrediensen i ost som jag nämnde tidigare? Den heter löpe. Det är ett enzym som tas från kalvmagar för att få osten att stelna. Eftersom kalven måste dö för att man ska få tag i löpe, anser många strikta vegetarianer att ost med animaliskt löpe faktiskt inte är vegetarisk. Man bör istället leta efter ost med mikrobiellt ystenzym.

Men listan slutar inte där. Det finns massor av osynliga animalier i våra vanligaste livsmedel: 1. Gelatin: Finns i nästan allt lösgodis och many bakverk. Det görs av kokta djurben och hud. 2. Karmin (E120): Ett rött färgämne som utvinns ur krossade löss. Finns ofta i godis och läsk. 3. Vassle: En biprodukt från osttillverkning som ofta finns i chips och bröd. 4. Bivax (E901): Används ofta som ytbehandlingsmedel på frukt eller i godis.

Det här är anledningen till att veganer läser innehållsförteckningar som om det vore spänningsromaner. För en nybörjare kan det vara extremt frustrerande. Man köper en påse chips och inser hemma att de innehåller mjölkpulver. Det tar tid att lära sig. Men efter ett tag får man en sorts röntgensyn för ingredienslistor. Man lär sig vilka märken som är säkra och vilka man ska undvika.

Miljöpåverkan och klimatnytta

Båda dieterna är betydligt bättre för planeten än en traditionell kost med mycket rött kött, men det finns en tydlig skillnad i hur mycket koldioxidutsläpp man faktiskt sparar.

En helt vegansk kost har potential att minska en individs matrelaterade växthusgasutsläpp med upp till 73-75 procent. ^[2] Det är en massiv skillnad. Som vegetarian minskar man också sitt avtryck rejält, men eftersom mejeriprodukter - särskilt ost - kräver en resursintensiv djurhållning, blir utsläppen högre än för en vegan. Faktum är att produktionen av vissa ostar kan ha ett högre klimatavtryck per kilo än kyckling eller fläskkött.

Sällan ser man en så tydlig koppling mellan vad vi lägger på gaffeln och planetens hälsa. Om man vill göra största möjliga skillnad för klimatet är det alltså veganism som vinner. Men varje steg räknas. Att byta ut köttet mot bönor tre gånger i veckan gör mer skillnad än vad de flesta tror. Det handlar om den samlade effekten av miljontals människors små val.

Hälsoeffekter och näringsmässiga överväganden

Kan man verkligen få i sig allt man behöver utan kött och mjölk? Svaret är ja, men det kräver lite mer planering för en vegan än för en vegetarian.

Vegetarianer får ofta i sig tillräckligt med B12, kalcium och protein genom ägg och mejerier. För veganer är dock tillskott av vitamin B12 ett absolut måste, eftersom detta vitamin nästan uteslutande finns i animaliska produkter. Å andra sidan visar studier att veganer och vegetarianer ofta har lägre risk för typ 2-diabetes (upp till 30-50 procent lägre risk) och vissa hjärt-kärlsjukdomar jämfört med köttätare. ^[3]

Det handlar inte bara om vad man tar bort, utan vad man lägger till. En person som bara äter pommes frites och dricker läsk är tekniskt sett vegan, men knappast hälsosam. Den verkliga hälsovinsten kommer när man baserar kosten på oprocessade råvaror som baljväxter, fullkorn, nötter och massor av grönsaker. Det är där magin händer.

Snabbguide: Vad äter vem?

Vegan

• Utesluts (ses som en animalisk produkt)
• Undviker läder, ull och djurtestat
• Utesluts helt
• Utesluts helt

Vegetarian (Lakto-ovo) ⭐

• Inkluderas oftast
• Använder ofta läder och ull
• Utesluts helt
• Inkluderas i kosten

Linns utmaning vid den svenska fikan

Linn, en 25-årig student i Göteborg, bestämde sig för att gå från vegetarian till vegan. Hon trodde det skulle vara enkelt eftersom hon redan undvek kött, men insåg snabbt att den svenska fikakulturen var hennes största hinder.

Vid första fikat med familjen tog hon en bulle som såg vegansk ut. Det visade sig att den var penslad med ägg och innehöll smör. Linn kände sig frustrerad och som en belastning för sin mormor som hade bakat.

Istället för att ge upp började Linn ta med egna veganska bakverk att dela med sig av. Hon förklarade för mormor att det inte handlade om att vara kräsen, utan om hennes värderingar kring djurhållning.

Efter tre månader har hela familjen börjat baka med växtbaserat margarin. Linn har upptäckt att 90 procent av alla klassiska recept går att göra veganska med små justeringar, och hon mår bättre än någonsin.