När ska man smaksätta mjöd?

När ska man tillsätta aromer till mjöd?

Aromer i mjöd? En delikat balansakt!

Tänk dig aromer som kryddor i en gourmetmiddag – för tidigt och de försvinner i folksamlingen, för sent och de skriker högt, överröstar huvudrollen (mjödet, förstås!).

• Optimalt: När jästen jobbar som en liten, surrande bisvärm och musten och rehydreringslösningen är lika varma. Precis som en perfekt dans!

• Mitt tips (som erfaren mjödmakare): Jag, Lars-Erik från Gävle, väntar tills den livliga jäsningen lugnat ner sig lite. Som att låta en vildfest avklinga innan man plockar fram champagnen.

• Fel: Att tillsätta aromer för tidigt är som att lägga kryddnejlikor i en soppa innan den ens kokat upp. Resultatet? Tragikomiskt.

Varför vänta?

Jästen är en liten, kräsen rackare. Den har fullt upp med att omvandla socker till alkohol. Lägger du till aromer för tidigt kan den bli förvirrad, som en student som försöker plugga samtidigt som en rave pågår brevid.

Aromer som höjdare:

Tänk på aromer som den perfekta musiken till en film – de kompletterar, de förhöjer, men de ska inte stjäla showen.

Sammanfattningsvis:

Jag tillsätter aromer när jäsningen börjar avta. Det är en konst, inte en vetenskap. Och en konst jag behärskar, tack vare år av mjödprovning och många misslyckade experiment. Nu, om ursäkt, ska jag smaka av mitt senaste parti, en hallon- och lakritsmjöd. Mumma!

Vad ska man lägga till mjöd efter jäsning?

Långsamt, som solens vandring över ett fält av gulnande höstvete, drömmer jag mig bort till mjödets efterjäsning… Den ljumma doften av honung, fortfarande svagt bubblande i sin kärl… En känsla av väntan, av spänning… Vad ska jag tillsätta?

Frukt, naturligtvis. Ett hav av möjligheter öppnar sig. Tänk dig: saftiga hallon, solmogna persikor, eller kanske syrliga lingon… Men hur?

Direkt i jäskärlet: En riskabel, men spännande, resa mot en torr fruktighet. Jag ser framför mig: mörka lingon som simmar i det gyllenbruna mjödet, en andra jäsning, ett nytt liv… Men var försiktig! Oönskad jäsning kan bli resultatet, om inte frukten är ordentligt förberedd.

Pastörisering, ja. Eller Campden-tabletter. Kom ihåg det, Maria! Det är avgörande för att behålla balansen, den där magiska balansen mellan sötma och syra… Jag vill inte förstöra allt mitt hårda arbete…

Vid buteljering: En säkrare väg, kanske. En sötare fruktighet, mer kontrollerad, mer förutsägbar. Jag tänker på söta aprikoser, eller kanske en blandning av olika bär, ett fyrverkeri av smaker… Det perfekta tillfället för en elegant etikett med vackra blommor…

Mängden, ja… Det är en konst, en balansgång. För mycket, och det blir för sött, för starkt. För lite, och frukten försvinner i honungens mäktiga smak. Jag målar i huvudet: ett perfekt glas, en gyllene vätska med en perfekt balans…

• Direkt i jäskärlet (torr fruktighet): Fruktkött, puré eller saft. Pastörisera eller använd Campden-tabletter.
• Vid buteljering (sötare fruktighet): Fruktkött, puré eller saft. Ingen extra jäsning.

Jag minns min mormors mjöd, hon tillsatte alltid hallon. En ljuvlig smak, som en sommardag i en flaska… Åh, den nostalgin! Måste testa lingon i år… Förra årets experiment med päron var lite misslyckat, för sött. Jag lär mig hela tiden… Det här är en process, en resa…

(Mer specifik information: Jag använder alltid ekologiska ingredienser från lokala odlare. Mina favoriter är lingon, hallon och aprikoser. Jag experimenterar ofta med olika mängder frukt för att hitta den perfekta balansen. I år ska jag prova en ny kombination: Blåbär och fläderblommor!)

Vad passar till mjöd?

Jamen, mjöd! Gammal som gatan och mer mångsidig än en schweizisk armékniv. Så vad käkar man till denna gudarnas nektar?

• Torr och bärig mjöd: Perfekt till grillat kött, fisk som inte smakar sumpvatten, och sallader – alltså såna som inte är surare än min ex-svärmors min.
• Blommig och söt mjöd: Här snackar vi kryddstark mat! Typ indisk curry så det ryker om öronen, eller charkuterier – en redig korvbricka slår aldrig fel! Tänk salami och fetaost, inte bara trista ostkanter.
• Mölskan då?: Den är ju lite som en bra polare, funkar till allt. Husmanskost som mormor gjorde den, rejäla grejer. Tänk fläsklägg och rotmos – mumma! Jag åt just en semla btw.

Mjöd är skitgott, drick mer!