Hur gör man honungsvin?

Hur mycket honung per liter mjöd?

Ok, nu ska jag försöka få ner det här på ett sådär... dagboksaktigt sätt. Och ja, honung per liter mjöd. Det är liksom hela grejen, eller hur? Mer honung = sötare och starkare mjöd. Fattar man ju.

Så, det jag läste, som lät vettigt, var ungefär 1 kg honung per liter mjöd, men det är typ som ett recept för att få det att bli riktigt sött och få upp alkoholen. Sen späder man ut honungen, 1 kg alltså, med en halv liter vatten. Kokt vatten. Som sen får svalna. Lite väntetid där.

Och sen, sen får det jäsa vidare. Ju sötare du vill ha det, desto längre jäsning. Det är ju logiskt. Tänker man så...

Men det där med att veta exakt när det är klart, det är ju lite svårt. Därför är det bra att ha en jäsningsmätare. Den liksom berättar hur det går. För jäsningsförlopp och alkoholhalt. Klockrent.

Ytterligare info:

• Honungsanvändning: 1 kg honung + 0,5 liter vatten per sats.
• Syfte: Sötare smak, högre alkoholhalt.
• Process: Honung blandas med avkylt, kokt vatten.
• Jäsning: Längre jäsning för sötare resultat.
• Mätning: Jäsningsmätare för att följa processen.
• Källa: alltomhonung.se

Hur gör man fast honung till flytande?

En kylig tisdagsmorgon i november 2023 stod jag i mitt lilla kök i Midsommarkransen. Burken med honung, en fin sak från Öland som min syster Anna gav mig, var helt stenhård. Jag ville verkligen ha lite på min gröt.

Mormor brukade alltid säga något om sånt här. "Man värmer honung, men försiktigt, Frida." Jag kom ihåg det där med vatten. Ett vattenbad. Det var så det var.

Jag tog fram en liten kastrull från skåpet, fyllde den med vatten, precis lagom. Sedan ställde jag ner honungsburken i vattnet, utan locket förstås. På med spisen, låg värme. Måste vara försiktigt. Ingen kokning.

Stod där och tittade. Vattnet blev varmt. Honungen började långsamt, sakta, mjukna från kanterna. Det är så fascinerande att se. Så enkelt egentligen. Jag rörde inte i burken, bara lät det vara.

Tankarna for till mormors ord igen. Värm inte över 40 grader. Hennes honung skulle alltid vara full av liv, sa hon. Alla de där nyttiga ämnena försvinner ju om det blir för hett.

Efter kanske tio minuter var all honung flytande. Helt perfekt. Jag lyfte upp burken ur vattnet. Droppade några skedar över min havregrynsgröt. Smaken var fantastisk, precis som den skulle vara.

Jag har hört andra köra mikrovågsugn. Jag har faktiskt aldrig testat det med honung. Känns inte lika lugnt. Vattenbadet ger mig en sådan kontroll. Det är helt klart min metod.

Den där honungsburken jag fick förra året, den stod länge i skåpet. Jag frös ner delar av den. Håller sig flytande hur länge som helst då. Helt briljant. Frysning bevarar flytande konsistens.

• Säkerställ att inget vatten kommer in i honungsburken under uppvärmningen.
• Rör om försiktigt för att få jämn värmefördelning.
• Honungen kan kristallisera igen efter en tid.
• Förvara honung mörkt och svalt för bäst hållbarhet.
• Olika honungstyper kristalliserar olika snabbt; rapshonung mycket snabbt, akacia långsammare.

Kan man göra mjöd på torrjäst?

Torrjäst. Ja, det går. Man kan göra mjöd på det.

Det är bara det att det känns... som att fuska. En genväg i mörkret när man egentligen borde vänta på gryningen.

Det handlar om kontroll. Att vilja styra jäsningen, smaken. Att inte lämna något åt slumpen. Jag minns en sats med ljunghonung, den doftade av hela sensommaren. Jag ville att den skulle bli perfekt.

Så jag använde en särskild jäststam.

Vildjästen, den som redan bor i honungen, är ett minne. En viskning från blommorna och bina. Att bara lita på den är en chansning. Det kan bli magiskt, eller så kan det bli... ingenting. En besvikelse.

Torrjästen är en armé. Den bara väller in i honungsvattnet och tar över. Den är starkare, den är fler. Den vinner alltid. Alltid.

Så du får din mjöd. Den blir klar. Men vad förlorade du på vägen? Kanske lite av själen.

• Torrjäst kan användas för att göra mjöd.
• En tillsatt, odlad jäststam ger förutsägbarhet och kontroll över jäsningen, vilket ökar chansen för ett lyckat resultat.
• Jästen tillsätts direkt i musten (honung och vatten) när den har rätt temperatur, vanligtvis mellan 20–25°C.
• Den stora mängden jästceller i torrjästen konkurrerar snabbt ut den vildjäst som naturligt finns i honungen.

Jäststammar för mjöd (2024):

• Lalvin K1-V1116: En mycket tålig jäst. Ger en ren och neutral smakprofil som låter honungen tala.
• Lalvin D-47: Framhäver honungens blommiga och fruktiga toner. Kräver noggrann temperaturkontroll.
• Mangrove Jack's M05 Mead: En jästblandning specifikt framtagen för mjöd, innehåller även jästnärsalt.

Var kommer mjöd ifrån?

Usch, mjöd. Tänker direkt på vikingar och sånt där. Men det är inte bara Sverige eller Norden, tydligen. Helt sjukt, hittat gamla grejer om mjöd typ överallt. Inte bara här. Så det är inte bara en nordisk dryck.

Var fan kommer det ifrån då? Som sagt, typ everywhere. Gamla grejer. Och nu, Öst- och Centraleuropa är störst på det. Polen har typ det sötaste. Vet inte varför, men så är det.

Sen görs det ju också i Storbritannien och Frankrike. Hela tiden nya ställen som hakar på. Kanske för att det är gott? Eller bara för att det är populärt just nu. Vem vet.

• Mjöd inte bara nordiskt.
• Historia finns överallt.
• Öst/Centraleuropa störst nu.
• Polen, söta grejer.
• Brits & Fransmän gör också.

Faktum är att den här drycken, mjöd, alltså honungsdryck, har en historia som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Gravfynd från Kina som är 9000 år gamla pekar på att man där redan då blandade honung med ris och risvin för att skapa en jäst dryck. Även Egypten har gamla bevis, bland annat i gravmålningar från cirka 2000 f.Kr. som visar hur man framställde mjöd.

I dag produceras mest mjöd i länder som Polen, Tyskland, Italien, men även i länder som USA och Kanada. Polska mjöd är känt för sin variation och kvalitet, där de ofta producerar både sötare och torrare varianter beroende på typ av honung och jäsningsmetod. Det finns olika klassificeringar av polsk mjöd, som:

• Jedniak: Den enklaste typen, gjord på en del honung till tre delar vatten.
• Dwójniak: Dubbelt så stark, två delar honung till tre delar vatten.
• Trójniak: Tre delar honung till tre delar vatten.
• Czwórniak: Fyra delar honung till tre delar vatten.

I Storbritannien finns det en lång tradition av mjödtillverkning, ofta kopplad till historiska festivaler och marknader. I Frankrike produceras det också, ibland med lokala honungssorter som ger specifika smaker.

Vad är mjödets ursprung?

Mjöd. Världens äldsta rus.

Världens äldsta alkoholhaltiga dryck är mjöd. Det är bara honung. Vatten. Jäst. Ibland annat. Smak är tid.

Man kallade det gudarnas nektar. Ambrosia. Man hade väl inget bättre för sig. Hade en flaska från gotland förra året. den är slut nu.

Norra Kina. Där började det. Rester av jäst honung i ett lerkärl. Från Jiahu. Årtal: 6500 f.Kr. En lång tid. Det betyder att drycken är äldre än hjulet. Äldre än hjulet.

• Namn: Honungsvin, Miodh (iriska), smekmånadsvin.
• Ursprung: Kina, Jiahu-fynden.
• Tidslinje: Neolitikum. Första säkra beviset.
• Tradition: Ordet smekmånad (honeymoon) kommer från seden att ett nygift par skulle dricka mjöd i en hel måncykel. För fruktsamhet. Lycka.
• Varianter: Melomel (frukt), Metheglin (kryddor/örter), Cyser (äppelmust), Pyment (druvmust).