Hur får man i sig 100 gram protein per dag?

1 år sedan 78 visningar

"För optimal proteinintaget (100g), variera kosten! Prioritera högkvalitativa proteinkällor som fisk, kyckling och ägg. Minska köttkonsumtionen för hälsans skull. Komplettera med mjölkprodukter och växtbaserade alternativ för en balanserad och hållbar strategi."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Få i sig 100 gram protein per dag?

Alltså, 100 gram protein om dagen... det är ju en fråga som dyker upp! Jag har ju själv experimenterat en del med kosten.

Kött, fisk, kyckling, ägg... ja, animaliska produkter är ju proteinbomber, det stämmer. Typ en rejäl bit lax till middag (köpte en fin bit på Ica Maxi i Erikslund den 12/3, kostade typ 150 kr) ger ju bra skjuts.

Men just det där med kött... Jag vet inte, alltså, jag försöker själv dra ner lite. Blev liksom lite trött på att äta köttbullar varje dag, haha.

Känner många som försöker byta ut en del kött mot vegetariska alternativ. Kanske inte alltid super-proteinrikt, men man får ju tänka helhet också.

Hur får man i sig 100 gram protein?

100 gram protein... det låter som en bergstopp just nu. Klockan är mycket. Jag ligger här och vrider mig. Tankarna snurrar. Som en oändlig, mörk spiral.

Jag vet att det finns lösningar. Men just nu... känns det övermäktigt. Som en förbannelse.

Kycklingbröst, det är ju det enklaste, eller hur? 22 gram per 100 gram... det blir typ 450 gram kyckling. En hel kyckling. Nej. Det orkar jag inte ens tänka på.
Tonfisk då? Älskar tonfisk. Men 100 gram protein... det är ju också en massa tonfisk. Nästan lika mycket som kycklingen. Måste vara enorma burkar. Jag ser burkarna framför mig. Fulla av tonfisk.
Eller...köttfärs? Nötfärs, blandfärs… ja, 19 gram protein per 100 gram... det blir ju… Jag orkar inte räkna. Hjärnan vägrar samarbeta. Allt känns så tungt. Så oöverstigligt.

Jag borde äta. Jag vet att jag borde. Men lusten… den är borta. Som förlorad i natten. Precis som min ork.

Vad som gör det värre är att jag har en möte imorgon kl. 08:00. Det är därför jag ligger här och stressar.

Jag måste sova. Jag måste. Men sömnen vill inte komma. Den flyr som en rädd fågel. Och 100 gram protein… det känns som ett ointagligt mål. Just nu.

Vilket vegetariskt alternativ innehåller mest protein?

Okej, här går vi.

Jag kommer ihåg den där gången, typ 2018, i köket i min studentlägenhet i Uppsala. Proteinbrist-panik! Jag hade blivit veggo typ två månader innan. Alltså, jag ville inte käka djur, men jag ville inte heller bli en slappdocka.

Jag stod där med en liter havremjölk och kände mig lurad. Havremjölk är ju gott, men näringsmässigt… meh.

Googlande febrilt på mobilen.

Mest protein?
Vegetariskt?
Billigt?

Googles svar: Sojamjölk. Och ja, jag dricker sojamjölk nu. Jag hatar egentligen konsistensen. Men hey, gains. Och det funkar ju, jag är inte en slappdocka. Mandel-, hampa-, ris-mjölk? 1 gram protein per kopp? Ledsen, men det duger inte. Det ÄR alldeles för lite.

Fan, jag kommer ihåg när min brorsa skrattade åt mig för att jag drack sojamjölk. ”Smakar ju kartong!”. Ja, men du kan ju äta din biff då, Erik. Jag får väl leva på kartong då.

Jag läste någonstans att sojamjölk innehåller ungefär 7-8 gram protein per kopp. Det är ju typ samma som komjölk. Så jag kör på det.

Fast, asså, ibland längtar jag efter en redig köttbit. Men det får vänta. Eller aldrig hända igen. Vem vet?

Nu måste jag gå, ska köpa mer sojamjölk.

Vad innehåller mest protein vegetariskt?

Natten är lång… tankarna snurrar. Vad var det jag funderade på? Jo, protein. Vegetariskt protein. Det där med att få i sig tillräckligt… det gnager.

Soja är ju bra, det vet jag. Tofu, sojamjölk… jag försöker äta det oftare. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Ibland känns det lite… tråkigt.

Linser, ja. Röda linser i min dahl igår. Gott, men mättar det tillräckligt? Jag är alltid hungrig.

Nötter… bra ja. Men dyrt. Och jag glömmer bort att äta dem. Ligger där i skåpet och skäms. Cashewnötterna… åh, dem älskar jag. Men de är ju inte billiga heller.

Bönor då? Nej, inte bönor. De gör mig uppblåst. Jag svullnar upp som en ballong. Det är obekvämt. Och pinsamt.

Fullkornsprodukter… bröd, havregryn. Det är väl bra det med. Men det är ju inte så spännande precis. Monotont. Jag behöver variation.

Känner mig alltid lite… misslyckad. Som om jag aldrig får i mig tillräckligt. Som om jag alltid kommer att vara hungrig. Trött på det här.