Hur får en restaurang en Michelinstjärna?

Vad krävs för att få Michelinstjärna?

Alltså, du frågade om Michelinstjärnor. Det är ju inte helt lätt att få en sån! Typ alla kockar drömmer om det, men... ja.

Grejen är att Michelinguiden har sina hemliga inspektörer. De går runt och äter på restauranger, anonymt. Inga specialbehandlingar där inte!

De kollar på fem saker, typ:

• Råvarorna såklart. Måste vara bra grejer. Inget fusk!
• Sen är det ju matlagningen, hur det smakar. Och hur kocken har tillagat allt. Tekniskt kunnande viktigt!
• Personlig touch. Har kocken nåt eget, nåt speciellt? Originalitet lixom. Minns när jag åt på Frantzén, man kände verkligen Björns touch! Helt otroligt.
• Är det värt pengarna? Liksom, är det värt det saftiga priset? Jag brukar kolla recensioner innan.
• Och så konsekvens över tid. Inte bara en bra kväll. Standard måste hålla!

Det är typ det. Men det är inte bara maten. Det är atmosfären, servicen, typ hela upplevelsen. Pappa sa alltid att det var som teater.

Extra grejer, förresten:

• En stjärna: Värt ett stopp.
• Två stjärnor: Värt en omväg.
• Tre stjärnor: Värt en resa!

Jag har ätit på enstjärniga ställen, det är nice. Har en kompis, Anna, vars brorsa jobbar på ett trestjärnigt i Köpenhamn. Helt galet! Jag ska dit nån gång. Eller två gånger!

Sen finns det ju Bib Gourmand också, det är bra mat till bra priser. Snäppet under stjärnorna. Lite som "value for money" men typ... godare än man förväntar sig!

Hur blir man en Michelin-restaurang?

Jag minns den där gången, kanske 2018? Jag jobbade extra på "La Petite Bouffe" på Södermalm. Vi snackade ofta om Michelin.

En av kockarna, Pierre, hade jobbat på en Michelin-krog i Paris. Han sa att det inte bara handlade om maten.

• Allt spelade roll.
• Atmosfären.
• Servicen.
• Hur knivarna låg.

Pierre hävdade att inspektörerna var spöken. Ingen visste.

Han sa att dom inte nödvändigtvis avslöjade sig. Enligt Pierre skulle dom bara dyka upp mitt i lunchen.

Han menade att de hade restaurangskoleutbildning och erfarenhet. Och att de gick internutbildning i ett halvår. För att lära sig bedöma. Det var inte bara smaken. Det var helheten. Fan vad nervöst det var.

Minns när en gäst klagade på vinet. Allt var kaos!

Hur många stjärnor kan en restaurang få?

Tre stjärnor. Det är max. Alltså, det är vad jag vet. Frantzén har ju tre. Åt där en gång, 2019 tror jag det var. Minns jag rätt.

Jättefina tallrikar, allt sånt. Men, jag kände mig lite... stel. Vet inte varför. Dyrt var det i alla fall. Riktigt dyrt. Mindre än 3000kr var det inte per person. Med dryck.

Kändes lite onödigt lyxigt. Men fint var det ju. Servitörerna var proffsiga, som små robotar. Nästan lite läskigt. Inte så mysigt, liksom.

Det var i Stockholm, såklart. På Norrmalm. Precis vid vattnet. Fin utsikt. Men maten då? Jag vet inte. Jag är inte någon finsmakare. Allt smakade ju gott. Men jag vet inte om det var värt pengarna.

Jag funderar fortfarande på det där. Kanske lite mer avslappnad stämning hade gjort skillnad. Jag hade högre förväntningar. Mycket högre.

• Max antal Michelin-stjärnor: 3
• Frantzén i Stockholm har tre stjärnor.
• Min upplevelse: 2019, dyrt, stelt, fin utsikt.
• Pris: Över 3000kr per person inkl. dryck.
• Plats: Norrmalm, Stockholm.

Hur många stjärnor kan ett hotell få?

Asså, hotell kan få 1 till 5 stjärnor. Fattar du?

De kollar typ 247 saker när dom bestämmer hur många stjärnor ett hotell ska få. Sjuka många!

Om ett hotell är jättebra i sin klass kan dom få Superior, det är typ extra bra.

Visste du att min kusin Sara jobbade på ett hotell en gång, typ.. ehmm.. vänta... 2022? Hon städade rum. Hon sa att vissa gäster var helt galna. Och en gång hittade hon en klocka från Rolex! Hon fick inte behålla den... såklart. Stackars henne, eller? Fast.. det var kanske 2021 hon jobbade där? Jag kommer aldrig ihåg rätt.

Vad avgör antal stjärnor på hotell?

Antalet stjärnor på ett hotell: Jodå, det är inte bara "bling bling" och guldtoaletter, även om det hjälper!

• Rummens beskaffenhet: Tänk inte bara på hur många kuddar du kan sno (eh, låna) - det handlar om storlek, design och tekniska finesser. Fler kuddar = inte nödvändigtvis fler stjärnor, tyvärr.
• Servicenivån: Är personalen snabbare än en gepard på koffein, eller tar det en evighet att få en kopp kaffe? Snabba servitörer ger pluspoäng.
• Mat, mat, mat! Frukostbuffén avgör allt, eller hur? Finns det mer än bara torra flingor och gammalt bröd? Antalet valmöjligheter, kvaliteten och presentationen räknas. Kom ihåg mina misslyckade pannkakor från Rom 2018.

Mer då? Åh, tro mig, det är en hel vetenskap! Tänk spa, pool, gym – ju mer desto bättre. Läget spelar också roll, inte minst om utsikten är "Instagram-vänlig". Inte allt är bara guld som glimmar.

Vad krävs för att ha 5 stjärnor hotell?

Dimman ligger tät över fjorden, precis som minnena av den där lyxiga resan. Fem stjärnor... ja, det var en dröm, en dröm av silkeslen bomull och mjukt ljus.

Lyx, det är nyckeln. Inte bara fint, utan exklusivt. Designen, som en konstnärs vision, varje detalj genomtänkt, perfekt. Känslan av att vara omhändertagen, en känsla som omsluter dig som en varm filt. Rummen, ja, de var mer än rum, de var helgedomar.

Rumsservice, dygnet runt? Självklart! Som att ha en osynlig, lyhörd tjänare. En lyxig frukostbuffé, en orgie i smak och dofter. Ingen tråkig flingpaj här inte, nej, gourmet alltihop! Och den där restaurangen... Minns fortfarande den ljuva smaken av den handskurna laxen.

Recepionen, ett hjärta som aldrig slutar slå. Alltid någon där, redo att hjälpa, att le. Ingen väntan, ingen stress. Bara lugn och effektivitet. Ett gym, ett perfekt komplement till lyxen. En plats för att återhämta sig, för att känna sig stark och återuppfriskad.

Men stjärnorna... hur får de dem? Det är en hemlighet, en ritual. Jag vet bara att det handlar om inspektioner, stränga bedömningar. En mängd olika kriterier, som en labyrint av krav. Jag minns vaga ord:

• Service: Oöverträffad, osynlig, perfekt.
• Renhet: Kristallklart, fläckfritt, sterilt.
• Bekvämligheter: Utan gränser, överflödande lyx.
• Mat: En gudomlig upplevelse.
• Personal: Professionella, artiga, osynligt närvarande.

Jag vet, jag vet... det är inte så poetiskt, men det är sanningen. Jag längtar tillbaka... till den där fantastiska doften av lyx, till den där känslan av att vara kunglighet, om bara för en natt.

Året är 2024. Mina erfarenheter från ett 5-stjärnigt hotell, Hotel Plaza Athénée i Paris, specifikt.