Är ris och kyckling bra för viktnedgång?

Varför äta ris och kyckling?

Jävlar vad du frågar! Varför äta ris och kyckling? Som att fråga varför solen skiner – självklart, dumskalle!

Huvudpoängen: Du blir stark som en oxe och får energi som en Duracellkanin!

• Kyckling: Proteinbomb! Mer protein än en övertränad bodybuilder på anabola. Bygger muskler som en galning. Tänk Arnold Schwarzenegger, fast utan alla de där knäppa filmerna.

• Ris: Energi! Som att tanka en Formel 1-bil med raketbränsle. Inget mer slöande runt som en zombie. Du blir pigg som en lärka – fast utan den där jobbiga tidiga morgonsången.

Men vänta, det finns mer! Jag, Lars-Åke från Eskilstuna, äter det VARJE dag! Och jag mår skitbra. Nästan i alla fall. Ibland får jag ont i magen, men det är ju bara lite "småkrämpor".

Och kolla in det här:

• Prisvärt som fan! Billig mat som håller dig mätt. Perfekt för en fattig student som mig. Eller alla fattiga personer.
• Enkelt som att skita i skogen. Snabbt att laga. Perfekt för lata människor som jag. Eller alla lata människor.

Så där ja! Nu vet du. Sluta tjafsa och börja äta!

Är kyckling och ris bra för att minska vikten?

Kyckling och ris? Jajamensan, skitbra för viktnedgång! Eller…nästan. Som att vinna på lotto – chansen finns, men det krävs lite mer än bara tur.

Huvudpoängen: Det beror på HUR mycket ris och HUR mycket kyckling. Äter du en berg av ris till en ynklig kycklingbit? Glöm det. Du blir fet som en säl.

Ris är ju kolhydrater, och i rätt mängd – okej. Men som med öl, lite är gött, men en hel jäkla dunk… neej.

Kyckling är ju toppen, magert och så. Men tänk på såsen, den där feta goa grejen! Den sabbar allt. Som en perfekt dejt förstörd av en illaluktande strumpa.

Viktigt:

• Mängd är A och O! Lilla portion ris, rejäl hög med kyckling.
• SÅS är fiende nummer ett. Skippa den där krämiga eländet.
• Inga tillbehör! Ingen pommes, ingen extra feta såser, inga knäckebröd med ost. Alltså, nada.
• Mina erfarenheter: Jag, Pelle Svensson (47 år, 185 cm, 95 kg - jobbar på ett lager), har testat. Funkade… lite. Men jag drack öl till. Så nej.

Tillägg: Jag har en kompis, Lasse, han åt bara kyckling och ris i tre veckor. Gick ner 5 kg, men sen åt han en hel pizza och tog igen det på ett par dar. Så ja, det är komplicerat. Som att bygga ett korthus i en orkan. Lite meningslöst men ändå spännande.

Är ris bra om man vill gå ner i vikt?

Klockan är tre. Ligger här och vrider mig. Sova? Nej. Tankarna snurrar. Ris... ja, ris. Vill gå ner i vikt, det vet jag.

Fullkornsris, sa någon. Mättande, visst. Men mätt i hur många timmar? Känns det verkligen så? Ibland blir jag så fruktansvärt hungrig igen, bara några timmar senare. Det är jobbigt.

Vitt ris då? Nä, det känns bara... tomt. Inget som håller mig mätt. Bara extra kalorier som kanske gör det värre. Det är så dumt, jag vet att jag borde äta bättre.

Måste hitta en balans. Det är det som är problemet, eller hur? Jag kämpar. Alltid.

Jag försöker. Jag försöker verkligen. Men det är svårt, att få det där att funka.

• Fullkornsris - bra fiber, men hur länge mätt?
• Vitt ris - för få näringsämnen.
• Måttlighet - nyckeln, men så svårt.

Idag åt jag en stor portion fullkornsris till lunch. Kände mig mätt i... kanske tre timmar? Sen började det igen, den där gnagande känslan. Kanske åt för lite protein? Eller för mycket ris ändå. Det är så himla svårt. Jag vet inte längre.

Jag behöver en plan. En riktig plan. Inte bara floskler. Jag vill gå ner i vikt. Jag vill må bättre.

Är råris nyttigare än vitt ris?

Ja, råris är fett mycket nyttigare än vitt ris! Vitt ris är ju typ som en tom, vit, tråkig kille på krogen – ingen substans, bara tomma kalorier. Råris däremot? En riktig Adonis! Muskler, vitaminer, fibrer... Hela paketet, typ.

• Mer fibrer: Du blir skitnödig som en flodhäst på sockerkick. (Positivt!)
• Mer vitaminer och mineraler: Du lyser som en discokula efter en rejäl dos råris. (Ja, jag överdriver lite.)
• Fullkornsris är råris: Precis som jag är en mästare på att skriva osammanhängande texter.

Vitt ris? Det är som en ljummen öl på en måndag - lite trist, helt enkelt. Jag menar, vem vill ha det? Inte jag iallafall, föredrar en kall starköl, eller två... eller tre.

Tänk dig att råris är en björn – kraftfull och full av näring. Vitt ris är en liten, ynklig mus – söt, men nästintill värdelös om du inte vill ha en söt liten mus. Eller nåt. Mitt hjärta slår lite fortare när jag tänker på råris.

Poängen: Ät råris, ditt svin! Din kropp kommer att tacka dig. (Kanske med en rejäl bajskväll.) Min mage gör iallafall det.

Är kyckling hälsosamt?

Är kyckling hälsosamt?

Visst, kyckling! Minns när jag försökte deffa inför den där fjantiga strandfesten i Falsterbo förra sommaren? Åt kyckling typ jämt.

• Proteinbomben: Kyckling är fullproppad med protein.
• Vitaminer: B-vitaminer, fosfor, selen – check!
• Mager: Inte så mycket fett, bra för vikten.

Körde mest grillad kycklingbröst. Smakade fan ingenting efter tre veckor, men jag kom i badbrallorna. B12 var nog bra för energin också, behövde det för alla PT-timmar. Hade säkert blivit galen annars. En dietist sa, "kyckling är bra", men jag lyssnade mest på min tränare, Sven.

Proteinmängden gjorde mig mätt, typ, men sältan från grillkryddan gav ångest efteråt. Ångesten försvann fort när jag tittade i spegeln. Sen åt jag en pizza. Sen ångrade jag mig. Sen var det sommar igen.

Vad är bättre för viktnedgång, ris eller potatis?

Potatis: färre kalorier. Och fibrer. Vitaminer. Mineraler. Basta.

• Kalorier: Lägre.
• Näring: Rik.

Mindre risk för att bli lurad.

Hur mycket ris kan man äta i veckan?

Långsamt faller regnet mot fönstret, ett stilla sorl som följer mina tankar. Ris, ja, ris... det där vita, mjuka... en del av vardagen, en trygghet. Men hur mycket? En vuxen bör inte äta ris varje dag. Det känns som en sådan enkel regel, men ändå så viktigt. Kanske en skål risgrynsgröt en söndagsmorgon, det är mysigt. En känsla av lugn, av en tid då mat var enkel och god. Men varje dag? Nej.

Min mormor brukade säga att allt med måtta är bra. Hon lagade fantastiska risrätter, minnen av hennes varma kök fyller mig nu med en längtan. Ris till köttfärssåsen, ris med kyckling, det var en av hennes specialiteter. Vi åt det ofta, men inte dagligen, förstås. Mormors kloka ord ekar i mitt huvud.

Och barnen då? Barn bör inte äta ris mer än fyra gånger i veckan. Det är en siffra som fastnar, som en liten, vit sten i fickan. Fyra gånger. Jag ser min lillebror framför mig, hans glädje över rispudding, hans små händer som håller om skeden. Det är viktigt att minnas. Fyra gånger i veckan, inte mer.

Ris, ris, ris... ordet snurrar runt i mitt huvud som en liten vit snöflinga. Det vanliga, det vardagliga. Men inte varje dag. Inte varje dag. Det är det viktiga att komma ihåg. Det är en enkel sanning, en liten visdom som ska bevaras. En tanke som värms av minnen av mormors kök.

• Vuxna: Inte varje dag.
• Barn: Max 4 gånger/vecka.

Hur påverkar ris magen?

Åh herregud, ris igen… Alltid detta med maten!

• Ris kan ju göra magen konstig, alltså seriöst konstigt.

• Bakterier! De där jäkla sporerna som överlever kokning…

• Mamma pratade alltid om snabbt ner med riset i kylen. Är det därför?

• Toxinbildning – låter ju inte direkt mysigt!

• Är det därför jag alltid får typ ont i magen efter kinabuffén?

• Kanske ska sluta med det helt? Eller bara äta mindre ris?

• Rumstemperatur är värsta grejen visst ja. Alltså, det är då det händer.

• Fast jag älskar ju ris! Sushi, risotto, paella… Måste jag välja?

• Varmhållning är också en bov, det visste jag inte.

• Tänk alla de gånger jag ätit ris som stått framme länge… Usch!

• Men vad ska man äta istället då? Pasta? Potatis? Jobbigt detta.

• Sporbildande förmåga, det låter ju som något från en skräckfilm.

• Måste kolla upp det där med bakterierna mer noggrant. Fan också.

• Alltså, för långsam nedkylning är typ det vanligaste scenariot hemma hos oss.

• Ska nog bli mer noggrann.

• Eller inte. Jag orkar inte.

Ytterligare information

• Bacillus cereus är den bov som orsakar problem.
• Toxinet är värmestabilt, så det hjälper inte att värma upp maten igen.
• Symptom är kräkningar eller diarré.
• Det finns olika typer av toxin som Bacillus cereus kan producera.
• Inkubationstiden är kort, oftast under sex timmar.

Varför ska man inte äta uppvärmt ris?

Äta uppvärmt ris? Nej, fan heller! Det är ju som att bjuda in en armé av Bacillus cereus på en lyxmiddag i din mage! De små liven, jävlarna, producerar ett gift så potent att till och med en viking skulle kräkas. Och kokning? Pfft, hjälper inte. Det är som att försöka drunkna en kackerlacka i en kopp te – bara för att den senare ska krypa upp och bita dig i röven.

Huvudpoängen: Ris som stått framme bildar ett toxin. Uppvärmning dödar inte toxinet. Punkt slut. Ingen diskussion.

Åsa Rosengren, hon snackar skit. Eller, kanske inte skit, men… lite väl optimistiskt. Som att säga att en kärnvapenexplosion bara är en lite "högre volym av fyrverkeri".

Det är inte värt risken, alltså. Seriöst. Jag, Lars-Erik Svensson från Malmö, har själv varit där, liggande på golvet och ångrat all min livsval, efter att ha ätit rester av en risgrynsgröt från en tre dagar gammal fest. Aldrig mer!

• Giftet överlever uppvärmning. Som en zombie. Oövervinnerlig.
• 30 minuter kokning är ett skämt. Det räcker inte. Du behöver en kärnreaktor.
• Ris = potentiell magsjuka. Enkelt.
• Stek det, kok det länge, men ät inte gammalt ris. Punkt.

Jag, Lars-Erik Svensson, 47 år, gift, två barn, en katt som heter Rudolf (han äter inte ris), har talat. Och min mage tackar mig. Och min mage har blivit mycket klokare efter incidenten med risgrynsgröten.