Vilken stad pratar man rikssvenska i?

Den tysta frågan: Var talas “riktig” rikssvenska?

Att definiera var “riktig” rikssvenska talas är en knivig fråga, och sanningen är att det inte finns något entydigt svar. Rikssvenska, ofta förknippad med standardsvenska och högsvenska, är snarare en språkform än en specifik dialekt. Den representerar en strävan efter ett enhetligt och neutralt språk, fri från starka regionala drag.

Historiskt sett har rikssvenskan sina rötter i 1600-talets Stockholm. Huvudstaden fungerade som en smältdegel där människor från olika delar av landet möttes, och deras dialekter blandades. Ur denna språkliga mångfald växte gradvis en standardiserad form fram, starkt influerad av centralsvenska dialekter. Denna framväxande rikssvenska spreds sedan genom statlig administration, utbildningssystemet och media.

Men att likställa Stockholm med den enda platsen där rikssvenska talas är en grov förenkling. Idag talas rikssvenska i hela Sverige. Det är språket som undervisas i skolan, används i nyhetssändningar och officiella sammanhang. Däremot är det sällan någon naturligt talar “perfekt” rikssvenska. De flesta har någon form av dialektala inslag i sitt språk, även om de anstränger sig för att tala standardsvenska.

Istället för att söka en plats för “äkta” rikssvenska, är det mer korrekt att tänka på det som:

• Ett ideal: Rikssvenska fungerar som en språklig målbild, ett riktmärke för hur man bör tala och skriva för att vara tydlig och lättförståelig i hela landet.
• En kontextberoende språkform: Beroende på situationen anpassar vi vårt språk. I formella sammanhang strävar vi efter att tala rikssvenska, medan vi i mer avslappnade situationer kan tillåta oss att använda dialektala inslag.
• En fråga om attityd: Rikssvenska kan också vara en attityd till språket, en medvetenhet om språkliga normer och en strävan efter att uttrycka sig på ett sätt som undviker missförstånd.

Slutligen handlar inte frågan om var rikssvenska “talas” utan hur den talas. Rikssvenska är inte en statisk entitet utan utvecklas ständigt i takt med samhället. Det är en levande språkform som anpassas och omtolkas av de som använder den, över hela Sverige. Istället för att fixera oss vid en geografisk plats, bör vi fokusera på hur rikssvenska används som ett verktyg för kommunikation och samförstånd.