Vad hette kungen på 1700-talet?

Vad hette kungen på 1700-talet? Sveriges regenter

Svaret på frågan vad hette kungen på 1700-talet omfattar flera olika monarker eftersom Sverige upplevde stora politiska skiften.
Genom att studera tidslinjen över de svenska regenterna förstår du landets historiska utveckling bättre. Lär dig namnen på monarkerna för att undvika missförstånd om historien.

Sveriges kungar och regenter under 1700-talet

Frågan om vad hette kungen på 1700-talet kan tyckas enkel, men sanningen är att Sverige styrdes av hela sex olika regenter under detta händelserika århundrade.
Svaret beror helt på vilket specifikt år under 1700-talet du är intresserad av. Det korta svaret är att seklet inleddes med den krigiske Karl XII och avslutades med Gustav IV Adolf.

Att förstå vem som satt på tronen kräver att vi delar upp århundradet i olika epoker.
Under 1700-talet rörde sig Sverige från det kungliga enväldets stormaktstid, genom kungar under frihetstiden och riksdagsstyre där kungarna mest fungerade som galjonsfigurer, till den gustavianska tidens återuppväckta kungamakt. Här är den kompletta tidslinjen över de som bar kronan.

Karl XII: Stormaktstidens dramatiska slut (1697-1718)

Karl XII besteg tronen redan år 1697 men hans regeringstid kom att prägla den första fjädedelen av 1700-talet på ett dramatiskt sätt.

Många förknippar honom med 1600-talets stormaktstid. Men faktum är att hans stora och avgörande krigsår utspökrades helt under 1700-talet fram till hans död år 1718. Han tillbringade mer än det halva livet på slagfältet utanför landets gränser.

När jag först började fördjupa mig i hans fälttåg slogs jag av hur enormt resurskrävande hans styre var för den vanliga befolkningen.

Skatterna höjdes till smärtgränsen och nästan en hel generation unga män skickades ut i krig. Det var en brutal tid.

Hans död vid Fredrikshald markerade inte bara slutet på en regent utan också slutet på Sveriges tid som stormakt.

Ulrika Eleonora och Fredrik I: Frihetstiden tar form (1718-1751)

vem var kung efter karl xii? Det blev faktiskt en drottning först.
Karl XII dog barnlös och hans yngre syster Ulrika Eleonora valdes till regent år 1718. Hennes tid på tronen blev dock mycket kortvarig.
Redan efter något år, närmare bestämt år 1720, abdikerade hon till förmån för sin make, Fredrik I av Hessen-Kassel.

Under Fredrik I:s långa regeringstid fram till år 1751 förändrades den svenska statsapparaten i grunden.

Kungamakten beskars kraftigt och riksdagen tog över den reella styrningen av landet. Detta inledde den epok vi kallar frihetstiden.

Kungen själv blev med åren alltmer passiv och ointresserad av politik. Det gick till och med så långt att man tillverkade en namnstämpel för att kunna skriva under statsdokument utan kungens personliga medverkan.

Adolf Fredrik: Kungen med den svaga makten (1751-1771)

År 1751 blev Adolf Fredrik kung i ett Sverige där monarken hade minimalt att säga till om.
Han var en vänlig herre som trivdes bäst med att svarva snusdosor i sin kungliga verkstad framför att bråka med det dominerande rådet.
Hans försök att flytta fram kungamaktens positioner misslyckades kapitalt efter ett kuppförsök iscensatt av hans viljestarka gemål, Lovisa Ulrika.

I populärhistorien är Adolf Fredrik kanske mest känd för sin plötsliga död på fettisdagen år 1771.
Efter en överdådig måltid innehållande surkål, rovor, hummer, kaviar och ett stort antal semlor drabbades kungen av ett dödligt slaganfall.
Det visar på en ganska bisarr mänsklig svaghet mitt i den kungliga glansen.

Gustav III och Gustav IV Adolf: Den gustavianska eran (1771-1809)

Efter Adolf Fredriks mättnadsdöd klev hans son gustav iii regeringstid in på tronen år 1771.
Han tröttnade snabbt på riksdagens eviga käbbel. Genom en oblodig statskupp år 1772 återinförde han ett starkt kungligt envälde och avslutade frihetstiden.
Han var en teaterkung och en kulturmecenat som grundade Svenska Akademien, men hans auktoritära stil skapade bittra fiender inom adeln.

Det slutade i katastrof. Under en maskeradbal på Stockholms opera år 1792 sköts kungen i ryggen av Jacob Johan Anckarström och avled ett par veckor senare.

Hans son, Gustav IV Adolf, tog över styret men hans regeringstid kom att präglas av motgångar under de tidiga napoleonkrigen vilket slutligen ledde till att Sverige förlorade Finland och kungen avsattes i en kupp år 1809.

Kronologisk sammanfattning över 1700-talets regenter

Karl XII

• Stora nordiska kriget och förlusten av Sveriges stormaktsstatus

• Åren 1697 till 1718

• Slutet på stormaktstiden med absolut kungligt envälde

Ulrika Eleonora

• Avskaffandet av det kungliga enväldet till förmån för riksdagen

• Åren 1718 till 1720

• Övergångsperiod och inledningen på frihetstiden

Fredrik I

• Freden i Nystad samt införandet av kunglig namnstämpel

• Åren 1720 till 1751

• Frihetstiden med svag kungamakt och starkt rådsstyre

Adolf Fredrik

• Ett misslyckat kungligt kuppförsök och införandet av tryckfrihetsförordningen

• Åren 1751 till 1771

• Högpunkten av frihetstidens riksdagsstyre

Gustav III (Rekommenderas för kulturintresserade)

• Statskuppen 1772, grundandet av kulturinstitutioner och mordet på operan

• Åren 1771 till 1792

• Gustavianska tiden med återupprättat kungligt envälde

Gustav IV Adolf

• Finska kriget, förlusten av Finland samt statskuppen som avsatte kungen

• Åren 1792 till 1809

• Slutet av den gustavianska eran

Händelserna kring namnstämpeln under Fredrik I

Kung Fredrik I drabbades under sin senare tid på tronen av flera slaganfall som gjorde honom fysiskt och mentalt svag. Rådets medlemmar blev djupt frustrerade eftersom statens viktiga affärer stannade av när kungen inte kunde skriva under dokumenten i tid.

Första försöket att lösa krisen innebar att man bar dokumenten till kungens säng, men hans darrande hand gjorde underskrifterna oläsliga. Det skapade juridisk osäkerhet kring viktiga beslut.

Rådet insåg att de behövde gå förbi kungens fysiska begränsning helt och hållet. De lät tillverka en mekanisk namnstämpel i metall som kopierade kungens namnteckning perfekt.

Genom stämpeln kunde rådet driva igenom beslut utan kungens faktiska godkännande. Detta visade hur obetydlig kungens personliga makt hade blivit under frihetstiden.