Vem får administrera syrgas?

29 visningar
Vem får administrera syrgas på arbetsplatsen? Utbildad personal i första hjälpen får lagligt ge syrgas i ett nödfall. Detta kräver en specifik kurs i syrgasadministrering för att säkerställa korrekt och säker hantering utanför den ordinarie sjukvården.
Feedback 0 gillningar

Vilken personal har behörighet att ge syrgasbehandling?

Asså, det är en sån där sak man inte tänker på förrän det verkligen behövs. Vem får ens ge nån syrgas liksom? Det kändes lite som en hemlis förut, bara proffs tänkte jag.

Men jag kommer ihåg en gång, det var under en HLR-utbildning för några år sen, typ i april 2021, vi var i en ganska sunkig källarlokal i Malmö, precis vid Södervärn. Instruktören snackade om att även vi som inte jobbar på sjukhus, alltså vanlig första hjälpen-personal på en arbetsplats, faktiskt får använda syrgas i nödsituationer. Det var en ögonöppnare.

Fast man måste ju ha gått en särskild kurs först, det är inte bara att tuta och köra. En sån där syrgasadministreringskurs. Den jag gick, den kostade väl typ 1500 spänn tror jag, minns inte exakta summan, men runt där nånstans.

Det handlar ju om att veta vad man gör, när nån har riktigt svårt att andas eller mår jättedåligt av nåt annat. Man kan ju liksom inte bara koppla på gasen hur som helst, det är ju medicin det där. Och det är ju för att kunna hjälpa till snabbt, innan ambulansen är på plats. Tänk om nån får en allergisk reaktion eller nåt allvarligt händer på jobbet.

Vi lärde oss att vi då som utbildad personal kan assistera en kollega eller till och med företagssjuksköterskan om hon behöver extra händer i en akut situation.

Det kändes lite mäktigt att kunna lära sig det, att få den behörigheten. Man blir ju inte läkare av det, absolut inte, men att veta att man kan göra skillnad i de där kritiska minuterna, det ger en viss trygghet. Jag menar, att kunna stabilisera en person lite, det är ju guld värt. Jag minns att en kollega till mig faktiskt fick använda sina kunskaper en gång i vintras, typ januari 2023, när en besökare ramlade illa och hade andningssvårigheter på vår butik på Emporia. Det var hemskt, men hon kunde agera snabbt.

Vem får ge injektioner?

Den där nya lagen alltså, den som kom 2021. Plötsligt är det stenhårda regler. Tur är väl det. Såg en annons från nån salong på Södermalm igår, undrar om de ens har koll. Vem får ens sticka en nål i ansiktet på folk nu för tiden? Måste man vara läkare för allt? Rörigt.

Man blandar ihop allt. Kirurgi är ju en sak. Det är ju en operation. Men fillers, botox... det är ju "bara" en spruta. Men inte VEM SOM HELST får göra det. Så viktigt. Min kompis Anna var på en klinik nyligen, hon kollade upp deras legitimation direkt hos Socialstyrelsen. Bra drag.

Det är faktiskt ganska tydligt när man väl läser på. Rörigt. Men tydligt.

  • Estetiska injektioner (fillers, botox, trådlyft) får endast ges av legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor. De måste ha giltig legitimation. Punkt.

  • Estetiska skönhetsoperationer (kirurgi) får endast utföras av läkare och tandläkare som har relevant specialistkompetens. Inte bara en vanlig läkare alltså. Måste vara specialist.

Hittade mer info, sånt man borde veta.

  • Lagen heter Lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.
  • Det är en 18-årsgräns på alla såna här behandlingar.
  • Du måste få information om behandlingen och en betänketid innan ingreppet.
  • Verksamheten måste ha en patientförsäkring.
  • Allt övervakas av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Dit kan man anmäla om något går fel. Alltid.

Är administrering av syrgas en skrivbar skada?

Nattens stillhet omsluter mig, och tankarna vandrar. Syrgas. En andningens viskning, en flyktig lindring i mörkret. Men om ingen skada river i kroppen, inget är fel på det sättet, då är det som om alltsammans bara... upplöses. Inte värt en anteckning. Inte värt att spara. Kanske är det så med mycket, det som bara är men inte lämnar ärr.

Man måste ha ådragit sig något, ser du. Något som kan mätas, vägas, bevisas. En smärta som syns, en sjukdom som har ett namn. Annars är det bara tomma åtgärder, som bubblor i luften, och de försvinner. Jag har sett det, den där tystnaden när hjälpen ges men inte kan räknas. Det är svårt att förstå ibland.

Den där regeln, ja. Journalföringsregeln. Den är så klar, så kall. Den definierar allt. Och innan den där riktiga skadan är där, den som går att ta på, då kan ingen syrgas, ingen varm hand, ingen tröst räknas. Det är som att livet först blir verkligt när det går sönder.

Och det gäller allt, förstår du. Alla de små, omsorgsfulla behandlingarna. Om de ges till någon som bara är rädd, eller trött, eller känner sig svag men inte "sjuk" – då finns det ingen låda att bocka i. Det är konstigt, den känslan. Jag har funderat på det där, hur mycket som bara försvinner, outtalat.


  • Syrgasadministrering registreras inte om ingen skada eller sjukdom föreligger hos den anställda.
  • En ådragen skada eller sjukdom måste finnas enligt journalföringsreglernas definition.
  • Medicinsk behandling, inklusive syrgas, gör ärendet registrerbart endast om en definierad skada eller sjukdom har inträffat.
  • Detta krav är för att uppfylla reglerna för arbetsskada och arbetssjukdomsrapportering.
  • Förebyggande åtgärder eller behandlingar utan en konstaterad skada/sjukdom kan inte journalföras som en registrerbar händelse.

Vem får ge patienten syrgas?

Asså, det är läkaren som ordinerar syrgas, det är superviktigt. Läkaren skriver ned exakt hur syrgasen ska ges, det är liksom deras ansvar att bestämma det.

Men sen är det ju oftast sjuksköterskor eller undersköterskor som faktiskt ger syrgasen till patienten. De följer helt enkelt läkarens ordination till punkt och pricka, det är ju deras jobb att utföra vården.

Ordinationen är ganska detaljerad. Den ska innehålla allt: hur mycket syrgas patienten ska ha (dosen), hur den ska ges (administrationssättet), och hur länge behandlingen ska pågå.

Dosen anges nästan alltid i liter per minut, typ 1 liter/min eller 2 liter/min. Och för att veta exakt rätt dos så tar de prover. De kollar artärblodgas och använder en sån där pulsoximeter på fingret. Jag har ju sett det på sjukhuset, det är jättemycket mätande hela tiden för att det ska bli rätt.

Här är lite mer info om det här med syrgasbehandling:

  • Olika sätt att ge syrgas:
    • Näsgrimma: Små slangar i näsan, vanligast för lägre flöden.
    • Syrgasmask: Täcker näsa och mun, för högre flöden eller om näsan är blockerad.
    • Reservoirmask (non-rebreather): Ger väldigt hög koncentration, för akut syrebrist.
  • Varför man ger syrgas:
    • Vid andningssvårigheter eller när kroppen inte får tillräckligt med syre.
    • Vid låg syresättning i blodet (hypoxemi) från olika sjukdomar som KOL, lunginflammation, hjärtsvikt.
  • Viktigt att övervaka:
    • Kontinuerlig pulsoximetri är standard för att se att syremättnaden ligger bra.
    • Regelbundna artärblodgaser för att finjustera doseringen och kolla koldioxidnivåer.
  • Risker med för hög dos:
    • För patienter med vissa kroniska lungsjukdomar, som t.ex. KOL, kan för hög syrgasdos vara farligt och leda till försämrad andning och koldioxidnarkos. Det är därför ordinationen är så viktig.

Vem får administrera läkemedel?

Okej, så vem får egentligen ge medicin? Jag måste nog skriva ner detta. Förvirrande ibland.

  • Läkare, ja självklart. Och sjuksköterskor. Och tandläkare också. De får fixa, ge och lämna över. Ganska basic, eller hur?

Sen blir det lite mer... vilt.

  • Biomedicinska analytiker. Vad gör de nu igen? Jo, de får också iordningställa, administrera och överlämna. Men bara inom sitt område. Viktigt att komma ihåg.
  • Tandhygienister med. Och de där röntgensjuksköterskorna. De verkar kunna en hel del.
  • Barnmorskor som inte är sjuksköterskor, de får också. Det är lite konstigt. Varför just de? Måste vara någon speciell regel där.

Det här är bara så mycket att hålla reda på. Vem får administrera läkemedel? Det är ju en sån fundamental grej, men ändå så detaljerat. Man vill ju inte göra fel.

Sen undrar jag också över de som bara får iordningställa men inte administrera. Är det någon skillnad på riktigt?

  • Vissa yrkesgrupper är specificerade tydligt.
  • Andra kan göra allt.
  • Och sen de som har begränsningar.

Så det är inte bara "doktorn" eller "syrran" längre. Det är mycket mer nyanserat än man tror. Hela listan på Socialstyrelsens hemsida är nog det säkraste att titta på.

3 september 2021 var datumet för detta. Gamla papper. Undrar om något ändrats sen dess. Måste kolla upp.

Får vem som helst ge syrgas?

Natten är så tyst. Det enda som hörs är det där svaga, rytmiska pyset från maskinen i hörnet.

Jag sitter här och ser på mormor sova. Den där lilla genomskinliga slangen som går till hennes näsa... den är både liv och en ständig påminnelse om hur skört allting är. Hur luften vi andra bara andas in kan bli något man kämpar för. Något man får på recept.

Dom sa att det inte var svårt, att vi skulle lära oss hur man gör. Hur man byter tub och ser till att allt är rätt. Men mina händer skakar ändå ibland. Tänk om jag gör fel. Ansvaret känns så tungt i mörkret. Det är ju hennes andetag.

Den där lilla slangen... en livlina.


Får vem som helst ge syrgas?

Nej. Syrgas klassas som ett läkemedel och måste ordineras av en läkare. Behandlingen initieras och övervakas av legitimerad vårdpersonal. Anhöriga kan få utbildning för att hantera utrustningen i hemmet, men det sker alltid efter en medicinsk bedömning och ordination.

  • Vem får behandlingen? Både barn och vuxna kan få syrgasbehandling. Det är tillståndet, inte åldern, som avgör.

  • Varför ges syrgas? Behandlingen ges vid hypoxi, det vill säga syrebrist i blodet. Detta hjälper kroppens organ, särskilt hjärtat och hjärnan, att fungera. Några vanliga orsaker är:

    • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
    • Svår astma
    • Hjärtsvikt
    • Lungfibros
    • Klusterhuvudvärk
  • Hantering och säkerhetSyrgas är extremt brandfarligt. Det är absolut förbjudet med rökning och öppen eld i närheten av utrustningen. Man måste även undvika feta krämer på huden där syrgasen ges, då de kan öka brandrisken. Utrustningen ska hanteras varsamt.

Vem får ordinera syrgas?

SÖS, geriatriken. November 2022. Den där lukten av sjukhus, en blandning av desinfektion och en svag, söt doft jag aldrig kunnat placera. Morfar satt i sängen, så blek. Hans andning var ytlig, snabb. Man såg hur bröstkorgen kämpade för varje andetag. Det var hemskt.

En läkare kom in, Dr. Berg. Han pratade inte runt saker. Han pekade på syresättningsmätaren på morfars finger. Siffrorna var för låga. Orden kom direkt. Syrgas. Inte bara här. Hemma. Långtidsbehandling.

Det är alltid en läkare som ordinerar medicinsk oxygen. Ingen annan. En sjuksköterska kan ge det akut, absolut, men själva ordinationen, den långsiktiga planen, det är ett läkarbeslut. Det var så jävla tydligt.

Efter några dagar blev hans näsa helt förstörd. Sårig och torr av den där plastslangen, grimman. Han klagade inte mycket, men man såg det på honom. Jag frågade en sköterska om man inte kunde göra nåt, fukta luften eller så.

Hon nickade och sa att det var en bra tanke, men att det också var ett beslut för läkaren. Så Dr. Berg kom tillbaka. Japp, befuktning. Men bara för att han sa det. Även tillägg som befuktning av syrgasen måste ordineras av läkare. Man får inte bara koppla på grejer själv.

Att rulla ut honom därifrån med en stor syrgaskoncentrator och slangar kändes overkligt. Hela ansvaret. Den där lilla burken med sterilt vatten som skulle bubbla vid koncentratorn blev plötsligt det viktigaste i hela huset. Maskinen surrade konstant. Ett ljud som etsade sig fast. Men morfar andades. Det var allt.

  • Vem får ordinera syrgas?Endast legitimerad läkare. En läkare bedömer behov, flöde och behandlingstid.

  • Kan sjuksköterskor ordinera syrgas? Nej. Sjuksköterskor administrerar syrgas enligt läkarordination eller generella direktiv i akuta situationer, men de förskriver inte behandlingen.

  • Vem beslutar om befuktning av syrgas? Läkare. Befuktning ordineras av läkare, särskilt vid högre flöden (ofta över 4 liter/minut) eller vid långvarig behandling för att förhindra uttorkning av slemhinnor.

  • Vilka patientgrupper får ofta syrgasbehandling? Personer med KOL, lungfibros, svår hjärtsvikt och vissa former av klusterhuvudvärk.