När får dygnsvilan brytas?

När får dygnsvilan brytas? En guide till beredskap och vila

Dygnsvilan, den viktiga perioden av sammanhängande vila som alla arbetstagare har rätt till, är en hörnsten i arbetsmiljölagstiftningen. Men vad händer när arbetet kräver beredskap? När är det tillåtet att avbryta denna viktiga vila, och vilka regler gäller?

Den korta versionen är att dygnsvilan kan brytas vid behov av arbete under beredskap. Det låter enkelt, men detaljerna är viktiga. För det första definieras själva “dygnet” av arbetsgivaren. Det är alltså arbetsgivaren som bestämmer start- och sluttid för dygnsvilan. Dock är det absolut nödvändigt att denna definition tillämpas konsekvent och lika för alla anställda. Ingen kan få en kortare dygnsvila än andra på grund av godtyckliga beslut.

Vad innebär beredskap?

“Beredskap” innebär att arbetstagaren är tillgänglig för arbete, även utanför ordinarie arbetstid. Det kan innebära att man måste vara nåbar via telefon, eller att man fysiskt måste befinna sig på arbetsplatsen, redo att rycka in. Viktigt är att det inte är fråga om fortsatt arbete efter ordinarie arbetstid, utan att man är beredda att arbeta om situationen kräver det. Arbetsuppgifterna under beredskap kan variera kraftigt beroende på bransch och yrke. En brandman har en helt annan typ av beredskap än en läkare på jour.

Påverkan på sammanhängande vila:

Arbetet utfört under beredskap påverkar rätten till sammanhängande vila. Om en arbetstagare kallas in under sin dygnsvila för att utföra arbete, förkortas den sammanhängande vilan. Arbetsgivaren har ett ansvar för att kompensera för denna förlorade vila. Detta kan ske genom exempelvis kompensation i form av ledighet eller extra lön. Precis som vid definitionen av dygnet, måste även kompensationen för förlorad vila tillämpas på ett rättvist och konsekvent sätt för alla anställda.

Vikten av tydliga rutiner och avtal:

För att undvika missförstånd och konflikter är det avgörande att arbetsgivaren har tydliga rutiner och avtal för beredskapsarbete. Dessa rutiner bör specificera:

• Definition av dygnet: När börjar och slutar dygnsvilan?
• Vad omfattar beredskapen? Hur ska arbetstagaren vara nåbar? Vilka arbetsuppgifter ingår?
• Kompensation för arbete under beredskap: Hur kompenseras förlorad vila och utfört arbete?

Genom tydliga rutiner och en öppen dialog mellan arbetsgivare och anställda kan man säkerställa att dygnsvilan respekteras och att alla parter känner sig trygga och rättvist behandlade. Att prioritera både arbetstagarens hälsa och företagets behov är avgörande för en hållbar och produktiv arbetsplats. Om tveksamheter uppstår bör man kontakta fackförbund eller arbetsmiljöverket för vägledning.