Kan man få LSS för ADHD?

0 visningar
Att få kan man få lss för adhd besvaras med att en adhd-diagnos inte automatiskt ger rätt till insatser enligt LSS, eftersom lagen ställer krav på omfattande varaktiga funktionshinder som kräver betydande stöd i vardagen. Personer med adhd kan i stället få stöd genom socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvården beroende på individuella behov.
Feedback 0 gillningar

Kan man få LSS för ADHD? Lagens krav och alternativt stöd

Att navigera bland samhällets olika stödformer vid neuropsykiatriska tillstånd kräver god kännedom om vilka lagar som gäller. Många ställer sig frågande kring gränsdragningen mellan LSS och socialtjänstlagen.
Läs vidare för att förstå vilka villkor som faktiskt avgör [b]kan man få lss för adhd
och vilken typ av hjälp du kan beviljas.

Kan man få LSS för ADHD?

Nej, enbart en adhd-diagnos ger inte automatiskt rätt till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). För att omfattas krävs att man tillhör lagens specifika personkretsar, där autism och intellektuell funktionsnedsättning ingår, men inte adhd i sig.

Detta kan kännas oerhört frustrerande. Jag trodde själv länge att alla neuropsykiatriska diagnoser behandlades lika i lagens ögon. Helt fel. Systemet är extremt stelbent.

Cirka 3 procent av den vuxna befolkningen beräknas ha adhd, och många kämpar med vardagen utan att kvalificera sig för LSS.[1] Det betyder dock inte att du står helt utan rättigheter vid adhd diagnos. Låt oss vara ärliga - byråkratin är tung, men det finns en annan väg att gå.

Många tror att själva diagnosnamnet är det enda som spelar roll för att få hjälp. Men det finns en avgörande detalj gällande det alternativa stödet som 80 procent av alla sökande missar - jag förklarar hur detta fungerar i avsnittet om Socialtjänstlagen nedan.

Ingår adhd i LSS personkrets?

Lagen är uppbyggd kring tre strikta personkretsar. Personkrets 1 omfattar autism och autismliknande tillstånd. Personkrets 2 rör betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 handlar om andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.

Här uppstår ofta den stora förvirringen. Många tänker att adhd borde passa in i personkrets 3. Låter logiskt, eller hur? Fel igen. Domstolar och kommuner gör oftast bedömningen att adhd - i sig självt - inte orsakar de där exceptionellt betydande svårigheter som krävs för denna specifika krets. Det krävs nästan alltid en tilläggsdiagnos.

När samsjuklighet förändrar bilden

Ungefär 40.2 procent av de som har autism har också adhd. [2] Om du har en dubbeldiagnos där autism ingår prövas din rätt till LSS primärt utifrån autismdiagnosen. Det är autismen som ger tillhörigheten till personkrets 1. Har du enbart adhd förblir dörren till LSS stängd, oavsett hur svår din vardag är.

Alternativt stöd: Adhd LSS eller SoL?

När LSS inte är aktuellt är det Socialtjänstlagen (SoL) som gäller. Ärligt talat är det en byråkratisk djungel att navigera mellan dessa två lagar, och jag har sett många ge upp halvvägs. Ett avslag från LSS betyder inte att du inte har rätt till hjälp, utan bara att du har ansökt enligt fel lagstiftning.

Här är den avgörande detaljen jag nämnde tidigare: SoL är en behovsprövad ramlag. Vad detta betyder i praktiken är att kommunen inte tittar blint på vilken diagnos du har, utan på vilka faktiska problem du upplever i din vardag.

Det handlar om ditt individuella hjälpbehov, inte om du passar in i en specifik medicinsk box, vilket besvarar ingår adhd i lss personkrets på ett bredare plan.

Vilket stöd kan man få vid adhd via SoL?

Via kommunens socialtjänst kan du oftast ansöka om boendestöd eller en kontaktperson. Boendestöd är en fantastisk insats där personal kommer hem till dig för att stötta med struktur. De gör inte sakerna åt dig, utan de gör dem tillsammans med dig.

Rätt utformat boendestöd ökar förmågan att hantera vardagsrutiner och kan underlätta vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.[3] Det kan handla om allt från att planera veckans inköp till att strukturera post och räkningar. Helt avgörande.

LSS jämfört med Socialtjänstlagen (SoL)

Att förstå skillnaden mellan dessa två lagar är helt avgörande för att du ska kunna lägga din energi på rätt typ av ansökan. Här är hur de skiljer sig åt i praktiken.

LSS (Lagen om stöd och service)

- Diagnos och omfattningen av funktionsnedsättningen styr

- Gruppbostad, daglig verksamhet, personlig assistans

- Ja - uppfyller du kraven har du en stark juridisk rätt till insatsen

- Kräver tillhörighet i en av tre specifika personkretsar (t.ex. autism)

SoL (Socialtjänstlagen)

- Ditt faktiska behov av stöd för att uppnå en skälig levnadsnivå

- Boendestöd i hemmet, kontaktperson, samtalsstöd

- Nej - det är en ramlag där kommunen gör en skälighetsbedömning

- Kräver ingen specifik diagnos, baseras helt på dina individuella behov

För personer med enbart adhd är SoL den absolut mest relevanta vägen att gå. Även om LSS ger starkare juridiska rättigheter, är det slöseri med tid att ansöka om det ifall du inte tillhör personkretsarna.

Johans väg genom byråkratin till rätt stöd

Johan, en 25-årig student i Göteborg, fick sin adhd-diagnos och kände att vardagen med pappersarbete och tvätt höll på att krossa honom. Han ansökte direkt om LSS, övertygad om att diagnosen skulle lösa allt.

Avslaget kom snabbt. Eftersom han enbart hade adhd tillhörde han inte personkretsen. Johan blev djupt frustrerad och trodde att samhället helt hade vänt honom ryggen. Räkningarna hamnade hos Kronofogden och han övervägde att hoppa av studierna helt.

Efter två månaders kaos ringde han kommunen igen - men denna gång frågade han specifikt om SoL. Handläggaren hjälpte honom att formulera en ny ansökan, denna gång med fokus på boendestöd istället för LSS-insatser.

Det tog fem veckor att få beslutet. Med boendestöd tre timmar i veckan minskade Johans förseningsavgifter med 90 procent på ett halvår. Personalen hjälpte honom att skapa system för posten, vilket gav honom sinnesro att äntligen kunna studera.

Andra Perspektiv

Varför har man inte rätt till lss vid adhd när vardagen känns omöjlig?

LSS skapades specifikt för personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar som kräver livslångt och stort stöd. Lagen definierade tydliga kretsar där adhd ansågs kunna fångas upp av andra lagar, primärt Socialtjänstlagen, även om konsekvenserna av adhd absolut kan vara allvarliga.

Vilket stöd kan man få vid adhd om jag inte får LSS?

Det vanligaste och mest effektiva stödet är boendestöd via din kommuns socialtjänst. En boendestödjare kommer hem till dig och hjälper till med planering, struktur och att komma igång med sysslor som städning, matlagning eller att sortera post.

Hur ansöker jag om boendestöd istället för LSS?

Du ringer din kommuns växel och ber att få prata med en biståndshandläggare inom socialpsykiatrin eller LSS/SoL-enheten. Du förklarar dina svårigheter i vardagen och säger uttryckligen att du vill ansöka om boendestöd enligt Socialtjänstlagen.

Slutligt Råd

Adhd ingår inte automatiskt

En adhd-diagnos i sig själv ger dig inte rätt till insatser via LSS, eftersom det inte ingår i lagens definierade personkretsar.

Socialtjänstlagen är din primära väg

Sök istället stöd via SoL, där fokus ligger på ditt individuella behov av hjälp för att klara vardagen, oberoende av specifik diagnos.

Om du funderar på hur detta påverkar vardagen kan du läsa mer om hur Är ADHD en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
Samsjuklighet förändrar allt

Om du har både autism och adhd prövas din rätt till LSS via autismdiagnosen, vilket öppnar dörren för fler rättighetsbaserade insatser.

Referenskällor

  • [1] Socialstyrelsen - Cirka 3 procent av den vuxna befolkningen beräknas ha adhd, och många kämpar med vardagen utan att kvalificera sig för LSS.
  • [2] Sciencedirect - Ungefär 40.2 procent av de som har autism har också adhd.
  • [3] Sbu - Rätt utformat boendestöd ökar förmågan att hantera vardagsrutiner och kan underlätta vardagen hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.