Vilka typer av psykisk ohälsa ökar mest?

Tystnaden som skriker: Vilken psykisk ohälsa ökar mest bland unga?

Psykisk ohälsa är inte längre en fråga vi kan viska om i korridorerna. Det är ett utbrett problem, och bland unga, särskilt unga kvinnor, ser vi en oroväckande ökning. Medan samhället strävar efter att krossa tabun och öppna upp för samtal, är det avgörande att förstå vilka former av psykisk ohälsa som faktiskt ökar mest för att kunna erbjuda rätt stöd och interventioner.

Socialstyrelsens siffror från 2016 må vara några år gamla, men de ger en tydlig indikation på en oroande trend. De visar att en högre andel unga kvinnor (15%) upplever psykisk ohälsa jämfört med unga män och flickor (ca 10%). Depression och ångest framträder som de vanligaste diagnoserna, vilket kastar ljus över en verklighet många unga lever med i det tysta.

Men vad ligger bakom dessa siffror? Och vilka specifika utmaningar bidrar till ökningen?

• Perfektionssamhället: Dagens samhälle präglas av en ständigt uppkopplad tillvaro, sociala medier och en ouppnåelig strävan efter perfektion. Unga, särskilt kvinnor, utsätts för en enorm press att leverera – inte bara akademiskt och professionellt, utan även socialt och utseendemässigt. Den ständiga jämförelsen med andra och rädslan för att misslyckas kan trigga ångest och depression.

• Osäkerhet och framtidsoro: En alltmer komplex och oförutsägbar värld, med klimatförändringar, ekonomisk osäkerhet och politisk instabilitet, skapar en djupgående oro för framtiden. Denna osäkerhet drabbar unga hårt, särskilt de som står inför viktiga vägval och inträdet i vuxenlivet.

• Social isolering: Trots att vi lever i en tid då vi är mer uppkopplade än någonsin, upplever många unga en växande känsla av social isolering. Brist på meningsfulla relationer och svårigheter att hitta sin plats i samhället kan leda till känslor av ensamhet och utanförskap, vilket i sin tur kan förvärra psykisk ohälsa.

• Mer än bara depression och ångest: Även om depression och ångest är de vanligaste diagnoserna, är det viktigt att vara uppmärksam på andra former av psykisk ohälsa som ökar bland unga. Ätstörningar, självskadebeteende och olika former av traumarelaterade problem, såsom PTSD, är också viktiga att identifiera och behandla.

Vad kan vi göra?

Att vända den här trenden kräver ett mångfacetterat tillvägagångssätt:

• Tidiga insatser: Förebyggande arbete och tidiga insatser är avgörande. Att rusta unga med verktyg för att hantera stress, utveckla sunda relationer och bygga upp självkänsla kan göra stor skillnad.
• Ökat stöd: Utöka resurserna för psykisk hälsa i skolan, på ungdomsmottagningar och i primärvården. Sänk trösklarna för att söka hjälp och se till att det finns tillgänglig och kompetent vård.
• Stärkande av gemenskap: Skapa trygga och inkluderande miljöer där unga kan känna sig sedda och hörda. Främja meningsfulla aktiviteter och engagemang i samhället.
• Utmana normer: Kritiskt granska de normer och ideal som bidrar till den ökande pressen på unga. Fokusera på välmående och autenticitet istället för perfektion och prestation.
• Fortsatt forskning: Djupare forskning behövs för att förstå de underliggande orsakerna till den ökande psykiska ohälsan bland unga, och för att utveckla effektiva behandlingsmetoder.

Psykisk ohälsa bland unga är ett komplext problem som kräver ett samlat grepp. Genom att öka medvetenheten, erbjuda rätt stöd och utmana de normer som bidrar till problemet kan vi skapa en mer hälsosam och hållbar framtid för våra unga. Tystnaden måste brytas, och samtalet måste fortsätta – inte bara för att läka, utan för att förebygga.