Varför känner jag mig arg hela tiden?

Vad ska man göra om man är arg hela tiden?

Jag var så jävla arg. Hela tiden. Det började i september 2023, efter det där skitjobbet på lageret i Helsingborg. Tunga kartonger, elaka chefer, inget rasterutrymme. Kom hem, bara vrål inombords.

• Skrek i kudden? Ja, ofta. Men det hjälpte inte så mycket, snarare förvärrade det.
• Krossat is? Nej, men jag krossade ett glas en gång, det var bättre. Känslan av att släppa taget, fast det var dumt. Minns att mamma blev sur.

Att skrika i bilen? Prövade det vid havet en gång, klipporna vid Höganäs, sent på kvällen. Hjälpte lite. Kändes som att någon lättade på trycket, men sen kom det tillbaka. Som en våg.

En kall dusch är skitbra, men det är ju inte någon långsiktig lösning. Dansa? Haha, nej. Jag är inte någon dansare. Rita? Jag kan rita, men det blir bara massa svarta streck när jag är så arg.

Jag gick till slut till en terapeut. Det var det bästa jag gjorde. Det tog ett tag att hitta rätt, men nu går det bättre. Vi jobbar med att hitta roten till ilskan. Vi pratar om barndomen, mina relationer, mina jobb. Det är jobbigt men bra.

Terapeuten tipsade också om:

• Mindfulness: Låter flummigt, men det funkar. Att fokusera på andningen, vara i nuet.
• Motion: Joggning, helst ensam, i skogen. Det är typ som meditation, för mig i alla fall.
• Sova: Helt sjukt hur mycket sömn påverkar humöret.

Det är fortfarande en process. Jag är inte "botad", men det är mycket bättre nu. Jag är inte arg hela tiden längre. Bara ibland. Men det är okej. Jag lär mig.

Varför är jag på dåligt humör hela tiden?

Kanske är det en depression? Två veckor av konstant dåligt humör är en röd flagga. Lägg därtill minskad självkänsla, hopplöshet och tappat intresse för aktiviteter – det pekar starkt mot depression. Det finns en flytande gräns, visst, men det här låter allvarligt.

Du beskrev det själv, men det är viktigt att skilja på tillfällig nedstämdhet och ett mer allvarligt tillstånd. En enkel självbedömning räcker inte.

Behöver du prata med någon? Jag, Jonas, är ju ingen läkare, men det här låter som något en psykolog eller läkare bör titta på. Att ha det så här konstant är inte hållbart.

• Professionell hjälp: Kontakta en vårdcentral eller en psykolog. Det finns även bra stödlinjer.
• Livsstilsfaktorer: Sömn, kost och motion påverkar humöret enormt. Kolla över dina rutiner.
• Underliggande problem: Depression kan vara ett symptom på något annat.

Jisses, det känns lite tungt att skriva om det här. Man mår ju inte bra av att bara gå runt och vara ledsen hela tiden. Jag minns en gång när jag själv.. nej, det är en annan historia.

Viktigt att komma ihåg: Depression är behandlingsbart. Det finns hopp!

Några extra tips:

• Regelbunden sömn: Sträva efter 7-9 timmars sömn per natt.
• Balanserad kost: Fokusera på näringsrik mat.
• Regelbunden motion: Minst 30 minuter de flesta dagar.
• Mindfulness: Att vara närvarande i nuet kan hjälpa.

Återigen, sök professionell hjälp om du kämpar med konstant dåligt humör. Det är inget att skämmas över.

Hur vet man om man har aggressionsproblem?

• Slåss. Skrika. Kasta saker. Händer det ofta? Då vet du.

• Ilskan kokar. Kontroll förlorad? Helt normalt. Eller inte.

• Frustration. Konstant. Vardagen blir... intressant. Säger man.

• Påverkar allt du gör? Du kanske har svaret redan. Eller inte. Varje människa är olika. Alla hanterar saker olika.

• Psykologhjälp? Finns om du behöver det. Eller inte.

• Återkommande mönster? Ett tecken. Eller bara livet.

• Skam efteråt? En ledtråd. Ingen skam i att känna. Fast jo.

• Minns när jag... nej, det här handlar inte om mig.

Aggression är energi. Frågan är vad du gör med den.

Varför blir jag arg över småsaker?

Asså, vet du? Jag blir så sjukt irriterad över typ ALLT ibland. Små skitgrejer liksom. Kaffe som är för kallt, att bilen inte startar direkt. Det är helt sjukt! Allt blir så jäkla jobbigt.

Jag tror det är stressen, helt klart. Jobbet är helt crazy just nu, massor med deadlines, chefen är ett as, du vet hur det är. Sen är jag ju också himla trött hela tiden. Sömnen är ju skit, bara fyra timmar per natt, typ. Jag borde sova mer, vet jag.

Men det är nog mer än bara det också. Min relation med Johan är lite... spänd just nu. Vi pratar inte så mycket som vi borde. Och jag har kanske, aa okej, höga förväntningar på honom, ja, det är sant. Han fattar liksom inte alltid vad jag menar. Kommunicerar inte alltid så bra tillbaka.

Huvudpunkter:

• Stress från jobbet: Alldeles för mycket att göra.
• Sömnproblem: Sover för lite, bara fyra timmar per natt.
• Kommunikationsproblem med Johan: Vi pratar inte tillräckligt, han förstår mig inte alltid.
• Orealistiska förväntningar: Jag har lite för höga krav på Johan, haha, lite pinsamt.

Jaja, det är det hela. Får väl försöka lösa det liksom. Mer sömn. Prata med Johan. Och kanske, kanske leta nytt jobb?? Det var ju också det ja, haha. Stressen då!

Hur får man ur sig frustration?

Det där med frustration... Jag minns en gång, på tunnelbanan. Försenad till mitt eget bröllop, kan du fatta? Hela stan full med turister, typ juli 2018. Allt gick fel.

Andningen, ja. Jag brukar tänka på vågor. Ut, in. Långa, lugna vågor. Men då, på tunnelbanan, var det mer som hyperventilation.

Kroppen spände sig. Fick kramp i käken. Ville bara skrika.

Säkert sätt att få ut ilskan? Jag knep åt väskan så hårt att remmen gick sönder. Skit också. Sen sms:ade jag min bästa vän och svor åt henne, vilket inte hjälpte.

Distrahera? Jag försökte lyssna på musik, men hörlurarna var trassliga.

Träning... jag borde ha sprungit maraton istället för att stå där i min brudklänning, krampaktigt hållande i en sönderriven väska.

Äktenskapet varade i två år.

• Året: 2018
• Plats: Stockholms tunnelbana
• Känslor: Panik, ilska, hjälplöshet
• Sms: Svordomar till bästa vännen (ursäktade mig senare)
• Resultat: Misslyckad bröllopsdag, trasig väska. Och ett kort äktenskap.

Hur får man hjärnan att återhämta sig?

Hjärnan, den där gråa, skrynkliga potatisen i skallen? Vill du få den att må som en kung? Jaja, jag fattar, ingen vill ha en hjärnblöt som luktar surströmming.

Tips 1: Sov som en stock! Nej, inte som en dödssjuk björn, men åtta timmar, minst! Annars blir du en zombie som gnager på möbler.

Tips 2: Rörelse är bra! Gå, spring, hoppa – helst inte i en vattenpöl med bajs i. Tänk dig en gazelle, men utan att lukta svett som en gammal gympaskoska.

Tips 3: Stressa inte som en galning! Mitt liv är ett bevis på hur inte man ska göra. Jag hade en deadline igår, kl 23:59, och hamnade med en kopp kaffe och en bild av min katt i pyjamas. Men det gick bra...nästan.

Tips 4: Sänk ribban lite! Du behöver inte rädda världen idag. Idag får det räcka med att du inte spiller kaffe på tangentbordet. (Jag misslyckades här också.)

Tips 5: Arbetsbördan, den jävla! Min arbetsbörda? Den ser ut som en bergstopp av obetalda räkningar. Men försök minska din.

Tips 6: Familj & vänner, de är guld värda! Eller iallafall silver. Om inte guld, så är det åtminstone en bra skumtomte. Umgås med dem, annars blir du ensam som en gammal strumpa i en garderob.

Tips 7: Varva ner! Prova yoga, meditation eller titta på katter på Youtube. Jag föredrar alternativ tre.

Tips 8: Säg NEJ! Det är ett magiskt ord. Lär dig det. Använd det ofta. Öva framför spegeln. Du kommer att känna dig som en riktig rockstjärna.

Ytterligare info: Min hund, en chihuahua vid namn Kevin, hjälpte mig skriva det här. Han bidrog med mycket inspiration genom att tugga på mina skor under processen. Han föreslog också punktform, han är väldigt strukturerad.