Vad kan trigga demens?

Vad kan trigga demens: Alzheimers vs livsstil

Att förstå vad kan trigga demens är avgörande för att skydda hjärnans långsiktiga hälsa. Många fall är djupt kopplade till specifika kognitiva sjukdomar och dussintals identifierade riskfaktorer i vardagen. Att lära sig dessa mekanismer hjälper individer att vidta rätt åtgärder i tid och minska framtida hälsorisker.

Vad kan trigga demens och hur skadas hjärnan?

Frågan om vad kan trigga demens har inget enkelt svar, eftersom tillståndet kan relateras till många olika faktorer. Demens är inte en normal del av åldrandet utan ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakar allvarliga skador i hjärnan. När en demenssjukdom bryter ut beror det på att nervceller skadas, förtvinar och dör. Detta påverkar i sin tur hjärnans förmåga att fungera, vilket försämrar minnet, språket och förmågan att orientera sig.

I mitt arbete med kognitiv hälsa möter jag ofta anhöriga som letar efter en enskild utlösande händelse - som en flytt eller en svår livskris. Men sanningen är mer komplex. Själva den biologiska processen har ofta pågått i det tysta under lång tid, ibland i flera decennier, innan de första märkbara symtomen plötsligt visar sig för omvärlden.

Sjukdomar som orsakar demens: De biologiska mekanismerna

De absolut vanligaste orsakerna till demens är specifika bakomliggande sjukdomar som angriper hjärnans vävnad på olika sätt. Beroende på vilken sjukdom det rör sig om, är det olika biologiska processer som triggar igång skadorna.

Alzheimers sjukdom och proteinansamlingar

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Den triggas igång av att skadliga äggviteämnen, så kallade proteiner, börjar klumpa ihop sig i hjärnan. Det bildas då plack och mikroskopiska trådar som blockerar kommunikationen mellan nervcellerna, vilket till slut leder till att cellerna dör.

Detta sker inte över en natt. Det är en smygande process. Faktum är att nästan 70 procent av alla demensfall världen över beror på just Alzheimers sjukdom, vilket gör det till det största forskningsområdet inom kognitiva sjukdomar. ^[1]

Vaskulär demens och stört blodflöde

Vaskulär demens, eller blodkärlsrelaterad demens, har en helt annan utlösningsmekanism. Här är det hjärnans syreförsörjning som sviktar. Skadorna uppstår när blodflödet till hjärnan försämras, till exempel efter större blodproppar, upprepade mikroskopiska blödningar eller långvariga skador på de minsta blodkärlen.

När syret inte når fram dör nervcellerna i det drabbade området snabbt. Denna form utgör ungefär 15 till 20 procent av alla demensfall. ^[2]

Omodifierbara riskfaktorer: Ålder och ärftlighet demens alzheimer

Även om forskarna ännu inte vet exakt varför en kognitiv sjukdom plötsligt bryter ut hos en specifik person, finns det flera väl dokumenterade riskfaktorer. Vissa av dessa kan vi tyvärr inte påverka själva.

Hög ålder är den absolut starkaste riskfaktorn för att drabbas av en demenssjukdom. Risken ökar markant för varje decennium efter 65 års ålder. Det är dock viktigt att komma ihåg att demens inte drabbar alla som blir gamla.

En annan stor källa till oro är ärftlighet demens alzheimer. Många bär på en rädsla för att föra sjukdomen vidare. Vissa sällsynta varianter av demens är direkt ärftliga, men i de allra flesta fall handlar det snarare om att vissa gener ökar sårbarheten. Att ha genen betyder inte att man garanterat insjuknar.

Livsstilsfaktorer: Vad kan beror demens på som vi kan påverka?

Det finns en utbredd missuppfattning om att vårt kognitiva öde är helt förutbestämt av våra gener. Det är fel. Det finns en rad modifierbara livsstilsfaktorer som har en direkt inverkan på risken att utveckla demenssjukdomar.

Allt som skadar dina blodkärl skadar i förlängningen också din hjärna. Dit hör bland annat högt blodtryck, typ 2-diabetes, rökning, övervikt och för lite rörelse i vardagen. Genom att behandla och kontrollera dessa faktorer i medelåldern kan man minska sin personliga risk avsevärt.

Forskning visar att så mycket som 40 procent av alla demensfall i världen skulle kunna förebyggas eller fördröjas om vi lyckades eliminera ett dussin kända riskfaktorer demenssjukdom. Detta är en enorm siffra. Det visar att vi har stor makt över vår egen hjärnhälsa.

Men det finns en hake. Det räcker inte att börja tänka på detta den dagen man går i pension. De skyddande effekterna byggs upp under hela livet. Att hålla hjärnan aktiv genom sociala kontakter och mental stimulans är också viktiga pusselbitar.

Jämförelse mellan de två vanligaste demensformerna

Alzheimers sjukdom

• Smygande och långsamt progressivt där symtomen förvärras gradvis under flera år
• Närminne och tidsuppfattning påverkas först, svårigheter att hitta ord
• Ansamling av skadliga proteiner (plack och trådar) i hjärnans vävnad

Vaskulär demens

• Sker ofta ryckvis eller stegvis, ibland med plötslig försämring efter en stroke
• Sänkt mental snabbhet, svårigheter med planering och humörsvängningar
• Syrebrist orsakad av proppar, blödningar eller skador i hjärnans blodkärl

Lars resa: Från oro för ärftlighet till aktiva livsstilsval

Lars, en 55-årig mellanchef från Göteborg, upplevde en enorm oro när hans pappa diagnostiserades med Alzheimers sjukdom. Lars började glömma bort möten på jobbet och drabbades av panik över att han drabbats av samma sak.

Första försöket att hantera situationen blev helt fel. Lars köpte dyra, ovetenskapliga kosttillskott på nätet och började isolera sig för att dölja sina små missar, vilket bara gjorde honom mer stressad och glömsk.

Vändpunkten kom under ett samtal med en läkare på vårdcentralen. Läkaren förklarade att Lars glömska berodde på stress och sömnbrist, inte demens, och att det bästa skyddet var att ta hand om sina blodkärl.

Lars lade om sina vanor och lyckades sänka sitt höga blodtryck. Efter ett halvår var hans stressnivåer borta, minnet fungerade normalt igen och han kände en stor lättnad över att kunna påverka sin situation aktivt.