Vad händer i kroppen när vi simmar?

Vad händer i kroppen när vi simmar? 15% bättre lungkapacitet

Att veta vad händer i kroppen när vi simmar hjälper dig att träna mer effektivt och undvika skador.
Denna unika motionsform stärker hjärtat och lungorna utan att belasta lederna onödigt mycket. Genom att förstå de fysiologiska fördelarna ser du till att varje simtag bidrar till en starkare hälsa och bättre återhämtning.

Vad händer i kroppen när vi simmar?

Simning är en av de mest kompletta träningsformerna eftersom den aktiverar nästan alla stora muskelgrupper samtidigt som den är skonsam mot lederna. När du kliver ner i vattnet utsätts kroppen direkt för ett motstånd som är betydligt högre än i luften, vilket tvingar hjärtat, lungorna och musklerna att arbeta hårdare för varje rörelse.

Vattnets densitet är ungefär 800 gånger högre än luftens, vilket skapar ett jämnt motstånd i alla riktningar. Detta innebär att varje armtag och bentag fungerar som en form av styrketräning. Samtidigt gör vattnets lyftkraft att du bara bär cirka 10% av din kroppsvikt när du är nedsänkt till halsen, vilket minskar belastningen på knän och rygg med upp till 90% jämfört med löpning på land.

Muskeluppbyggnad och det osynliga motståndet

Många tror att simning bara är konditionsträning, men det är i högsta grad en styrkeövning. Eftersom vatten ger ett motstånd som är 12-14 gånger tätare än luft, måste musklerna generera kraft genom hela rörelsebanan. Detta leder till en unik simning muskeluppbyggnad där musklerna blir långa och uthålliga snarare än bara explosiva.

När jag började simma seriöst efter en löparskada blev jag förvånad över hur trött jag blev i muskler jag inte ens visste att jag hade. Det visade sig att simning kan öka muskelstyrkan betydligt hos personer som tidigare varit inaktiva, bara efter några månaders regelbunden träning. Särskilt rygg- och bålmuskulaturen får arbeta hårdare för att hålla kroppen i ett horisontellt, strömlinjeformat läge. Men det är inte alltid en dans på rosor - de första passen kändes mina axlar som bly, och jag insåg att jag hade fuskat med tekniken i åratal.

Hjärtat och lungornas anpassning under vatten

Simning förbättrar den kardiovaskulära hälsan genom att sänka vilopulsen och förbättra blodcirkulationen. En fascinerande aspekt är hur påverkar simning hjärtat; vattnet trycker mot kroppen, vilket underlättar för blodet att flöda tillbaka till hjärtat. Detta ökar hjärtats slagvolym med omkring 15-20% jämfört med träning på land vid samma intensitet.^[4]

För lungorna innebär simning en andningsträning som är svår att replikera. Eftersom du inte kan andas när du vill, tvingas lungorna att använda syret mer effektivt. Studier har visat att simmare kan ha upp till 10-15% större lungkapacitet än genomsnittspersonen.^[5] Men det kräver tålamod. Jag minns hur jag i början fick panik vid varannan vändning för att jag inte hittade rytmen i andningen. Det tog mig nog tio pass innan jag slutade känna mig som en drunknande hund och faktiskt började syresätta musklerna ordentligt.

Kaloriförbränning och ämnesomsättning

Hur mycket energi som går åt beror helt på intensitet och simsätt. Bröstsim är ofta ingångsporten, men fjärilsim är den verkliga kalorislukaren. Generellt bränner en timmes aktiv simning mellan 400 och 700 kalorier, vilket motsvarar en rejäl måltid. De flesta upplever positiva hälsoeffekter av simning redan efter ett par veckor. Vattentemperaturen spelar också roll; i kallare vatten arbetar kroppen hårdare för att hålla värmen, vilket kan öka förbränningen ytterligare något.

Simsätt och deras effekt på kroppen

Frisim (Crawl)

- Hög - cirka 500-800 kalorier per timme beroende på tempo

- Axlar, triceps och den breda ryggmuskeln

- Rotation och andningsrytm är avgörande

Bröstsim

- Medel - cirka 300-500 kalorier per timme

- Bröstmuskler, insida lår och vader

- Timing mellan bentag och armtag för att minska motstånd

Ryggsim

- Medel - cirka 400-600 kalorier per timme

- Övre rygg, baksida axlar och core

- Hålla höften högt för att undvika att sjunka

Eriks resa från ryggont till Iron Man-simmare

Erik, en 45-årig IT-konsult från Malmö, led av kronisk ländryggssmärta efter åratal av stillasittande arbete. Han provade gym men lyften gjorde smärtan värre, vilket lämnade honom frustrerad och fysiskt dränerad.

Han började simma bröstsim men insåg snabbt att han höll huvudet för högt, vilket skapade nackspänningar. Vid ett tillfälle fick han så kraftig kramp i vaden mitt i bassängen att han fick hjälpas upp av en badvakt, vilket kändes oerhört pinsamt.

Istället för att ge upp anlitade han en coach som lärde honom crawl. Han insåg att hemligheten låg i att rotera kroppen istället för att bara veva med armarna. Det tog sex veckor av 'kallsupar' innan tekniken satte sig.

Efter ett år var smärtan helt borta och Erik hade minskat sitt midjemått med 12 centimeter. Han rapporterade en ökning i lungkapacitet på cirka 15% och har nu genomfört sin första triathlonsimning utan obehag.