Är mobiler beroendeframkallande?

39 visningar
"Mobilens lockelse är ingen sjukdom, men en design. Appar och funktioner utnyttjar psykologiska mekanismer för att maximera användningen. Resultatet? En konstant strävan efter den nästa notifikation, en känsla av att ständigt vara uppkopplad – en beroendeframkallande design, inte ett beroende i medicinsk mening."
Feedback 0 gillningar

Är mobiltelefoner beroendeframkallande? Tecken & tips!

Alltså, beroendeframkallande? Ja, typ. Fast inte "officiellt". Mer som... de vill att vi ska fastna. Tänk alla appar!

Seriete, jag vet. Jag själv? Helt hooked på Instagram. Scrollar liksom automatiskt, vet du?

Det är ju inte direkt slumpen. De vill ju att vi ska använda skiten hela tiden. Logiskt egentligen.

Mina polare ba "läg av med mobilen", men det är ju svårt. Som att vara utan luft ibland.

Jag menar, kolla bara på notifikationer. De plingar ju hela tiden. Snacka om att trigga en.

Jag minns en gång, typ i somras (Juli 2023, Visby) satt jag och försökte läsa en bok. Gick ju inte. Mobilen vibrerade var femte minut.

Och priset för allt det här? Min koncentration är ju helt paj. Fattar inte hur jag ska klara tentorna.

Varför blir man beroende av mobilen?

Åh nej, mobilen... Måste skriva om det.

Varför fastnar jag alltid med den? Dopamin, ja just det! Savannen... Haha, va? Jag som hatar savanner. Dopaminet kickar in när jag ser nya saker.

  • Hjärnan älskar nytt.
  • Dopaminet flödar.
  • Scrolla = savannen? Eh...

Det känns som jag lever genom mobilen. Min kusin Sara sa det också. Instagram, Snapchat... Är jag verkligen där? Eller bara någon annans version av mig?

Beroende av mobilen = hjärnans fel? Eller mitt?

Får man dålig hållning? Måste googla det.

Snart ska jag till tandläkaren.

Ytterligare info

  • Ingenjören.se: Artikeln nämner dopamin och hjärnans belöningssystem.
  • Sara: Min kusin är influencer.
  • Tandläkaren: Årlig kontroll.

Vad kan mobilberoende leda till?

Mobilberoende? Herregud, det är ju värre än en dålig dejt med en gubbe som luktar svettig ost! Du riskerar att bli en blek, trött potatis som lever på chips och energidryck. Allvarligt talat, din sociala förmåga kommer att krympa snabbare än en gammal sockersäck i regn.

  • Sämre hälsa: Glöm sixpacken, du får snarare en sixpack ölmage.
  • Kassa relationer: Dina kompisar kommer att byta ut dig mot någon som inte stirrar i telefonen under era fika-stunder.
  • Livet blir skittråkigt: Du missar äventyr, du missar solnedgångar, du missar att skratta med dina nära och kära. Du missar i princip allt. Det är som att titta på en film fast du bara ser en enda pixel.

Apropå pixel, min kusin Bertil, 27 bast, är ett levande exempel. Han ser ut som en blek gurka och har en social kompetens som är i nivå med en dörrklinka. Han spelar det där spelet, vad heter det nu... Candy Crush, tror jag det var. Han har spenderat tusentals kronor på det. Tusentals! Jag svär.

För barn och unga med särskilda behov kan det vara annorlunda, men det är ju en annan femma. Det där är ett helt annat kapitel, som jag inte orkar rabbla upp just nu, för jag ska gå och kolla instagram, hejdå!

Hur vet man att man är mobilberoende?

Hur vet man att man är mobilberoende? Det gnager i mig, den där känslan… allt känns så… fel.

Jag kollar mobilen hela tiden. Det bara händer. Innan var det annorlunda. För bara ett par år sen var det inte såhär.

Koncentrationen? Nä, den är borta. Jag försöker läsa en bok, men tankarna far iväg. Till mobilen. Alltid mobilen. Det är som ett sug.

Utan mobilen… jäklar vad det pirrar. Jag får panik nästan. En liten stund utan den, och jag känner mig... förlorad. Otrygg. Som att en del av mig fattas. Det är sjukt, jag vet. Men det är sant.

Kännetecken på mobilberoende:

  • Ökad mobilanvändning jämfört med för två år sedan.
  • Svårigheter att koncentrera sig.
  • Rastlöshet, stress eller nervositet vid frånvaro av mobilen.

Det är skumt. Det är som ett beroende. Jag vill sluta men... hur? Det känns hopplöst. Som en mörk, tung filt över mig. Jag behöver hjälp. Jag vet att jag behöver hjälp.

Jag funderar på att prata med någon. Kanske en terapeut? Eller… vad vet jag? Jag är så förvirrad. Det här är ju inte jag. Eller…? Kanske är det bara jag?

Det är så svårt att sluta… Jag tittar på den. Alltid. Som en magnet. Det suger. Det drar. Det tar. Min tid. Mitt liv.

Min handled är öm av att hålla i den. Jag sover dåligt, drömmer om notiser.

Åtgärder för att minska mobilberoendet (2024):

  • Appar för tidsbegränsning av appar.
  • Medvetenhet om användningsmönster.
  • Söka professionell hjälp.

Jag vet inte. Jag bara… skriver det här. Mitt i natten. Mitt i mörkret. Mitt i min mobilberoende-ångest. Jag hoppas att någon förstår. Att någon känner igen sig.

Hur bryter man mobilberoende?

Mobilberoende, alltså… Hade en sån fruktansvärd dag igår. Skrollade igenom Instagram i tre timmar rakt av. Allvarligt? Tre timmar! Vad gjorde jag? Ingenting. Kände mig tom efteråt. Kanske borde jag ta bort appen? Nej, men allas bilder…

Ta bort notiser, det var ett tips va? Ja, men hur ska jag då veta när någon skriver? Sms-notis, kanske? Nähä, ska jag kolla mobilen var femte minut? Blir ju samma sak. Suck.

Begränsa apparna. Bra idé. Men vilka? Facebook? Nej. Instagram? Också nej? Spotify? Njae… Behöver musik. Kvarstår bara bank-appen och…vädret. Blir ju rätt tråkigt.

Avsätt tid. Ok, en timme på kvällen, efter middagen. Funkar det? Eller blir det mer? Två timmar? Nej, nej, nej! En timme, punkt slut. Ska sätta en timer. Köpte en ny klocka, en sån fancy med timer-funktion, från Ur & Penn, i veckan.

Vänta, vad var det nu jag skulle göra? Åh ja, mobilen. Ska jag ta bort Candy Crush? Jag spelar ju bara när jag är… ledsen? Stressad? Nej, ska bli starkare än så. Nästa år blir jag bättre. Ska ladda ner en meditationsapp. Hittade en bra som heter Calm.

Mina planer:

  • Ta bort notiser (förutom sms)
  • Radera onödiga appar (Instagram, Facebook, eventuellt Candy Crush)
  • Använd mobilen enbart 1 timme per dag (efter 18:00)
  • Ladda ner Calm (meditationsapp)

Jösses, vad svårt det här ska vara! Kanske ska gå ut och gå en promenad nu istället. Glömde bort det helt. Ska försöka! Måste komma ihåg det. Hade tänkt gå till Haga Parken idag, men… mobilen. Jag är patetisk. Eller?

Vad ska man göra om man är beroende av sin mobil?

Jag vet inte...beroende.

  • Tid. En tid bara. Ett alarm. Hårt. Efteråt, diska. Kanske.

  • Platser. Inga platser alls. Sängen är förbjuden. Jävla säng. Matbordet. Aldrig mer.

  • Väckarklocka. Ja. En gammal. Långt bort. Längst bort.

Varför är det så svårt? Min pappa hade en. Nu är han borta. Han svarade aldrig i telefonen.

Hur vet man om man är skärmberoende?

Ok, dagboken alltså...

Alltså, skärmberoende... jag? Kanske? Fan, kollar telefonen typ hela tiden. Måste kolla Instagram, fast det suger ju egentligen. Varför gör jag det ens?

  • Ångest om jag inte har mobilen.
  • Sooooover dåligt.
  • Ignorerar min sambo typ, Sara blir jättearg.

Spelar bort typ all min tid. Fast... är det verkligen beroende? Vad är skillnaden mellan beroende och bara...vana?

Åh, vänta! Tänkte ju kolla den där grejen med deklarationen, glömde ju det totalt. Aja, det får vänta. Måste kolla TikTok först, nån ny dans som alla snackar om.

Undviker känslor. Ja. Typ alltid. Skärmen = flykt. Fast vem gör inte det? Är alla beroende? Hade ju lovat Sara att laga mat, glömde det också.

  • Strunta i andra saker... ja, stämmer ju.
  • Svårt att tänka på annat... definitivt.

Är det kört? Måste typ logga ut allt i en vecka. Eller? Panik!

Ytterligare info:

  • Sara klagar på min skärmtid.
  • Jag jobbar som programmerare, ironiskt va?
  • Favoritspel är Candy Crush.
  • Instagramkontot heter @KaffeKatastrofen.
  • Brukar glömma bort att betala räkningar pga skärmen.