Hur många procent pratar franska i Frankrike?

Hur många pratar franska i Frankrike?

Asså, det är lite knepigt med exakta siffror för hur många som pratar franska i själva Frankrike. Men statistiken från 2003 säger att det var runt 52 miljoner som talade språket där. Helt sjukt mycket folk, fattar du? Sedan var det ju en hel del i Kongo-Kinshasa också, typ 700 000, och Libanon hade runt 1.5 miljoner som pratade franska. Vet inte varför de skulle ha med de länderna i samma mening, men så står det.

De flesta i Frankrike pratar ju franska, såklart. Det är ju deras modersmål liksom. Men det finns ju också folk som har flyttat dit, så de kanske inte är "äkta" fransmän men de pratar språket. Det är lite rörigt.

Lite mer specifikt för Frankrike:

• Antal fransktalande i Frankrike (2003): Ungefär 51.9 miljoner. Det är en jäkla massa människor. Tänk dig alla städer och byar fulla av det språket.
• Befolkning i Frankrike (2003): Drygt 60 miljoner. Så ganska stor del av befolkningen var fransktalande.
• Andra länder med många fransktalande (enligt den gamla listan):
  • Kongo-Kinshasa
  • Libanon

Det är ju inte så att alla i Kongo eller Libanon pratar franska som sitt enda språk, men det är ett officiellt språk där eller så är det många som har lärt sig det. Frågan är ju bara om de menar alla som kan franska eller bara de som har det som modersmål. Lite oklart, men siffrorna är vad de är. Jag själv läste ju franska i högstadiet, det var ju inte min grej direkt. Men kul att veta siffror.

Hur många procent av människorna i Frankrike talar franska?

Franska talas av praktiskt taget 100 % av befolkningen i Frankrike, men siffran för modersmålstalare ligger närmare 88 %.

Det är en intressant fråga. Den handlar mindre om statistik och mer om nationell identitet. Frankrike har historiskt sett drivit en stenhård politik för språklig enhetlighet, en grej som är så fransk.

L'Académie française, grundad redan på 1600-talet, har vaktat språket noga. Allt för att stärka den centrala makten och idén om en nation. Språket är politik.

Jag minns en resa till Strasbourg. Där hörde man alsatiska, en tysk dialekt. Det är en påminnelse om att Frankrike är mer än bara Paris och franska. En del av identiteten liksom.

Den officiella siffran är en sak, verkligheten en annan. Språket är språket, en levande organism.

Men det finns ju andra tungomål:

• Regionala språk: Frankrike har en rikedom av regionala språk, även om de är hotade. Dessa inkluderar occitanska (i söder), bretonska (i Bretagne), baskiska, korsikanska, katalanska och alsatiska. Deras status är inte officiell.
• Invandrarspråk: Landet har en stor befolkning med rötter i andra länder. Arabiska (särskilt maghrebinsk arabiska), berberspråk, portugisiska, turkiska och olika subsahariska afrikanska språk talas av miljontals invånare.
• Loi Toubon: En lag från 1994, känd som Toubon-lagen, kräver användning av franska i all officiell och kommersiell kommunikation. Detta formar verkligen det offentliga rummet. Den är till för att skydda konsumenter och bevara språket.

Vilket land har flest fransktalande?

Den där känslan av att stå vid en flod, mjukt glittrande i kvällssolen, och höra språkets mjuka vågor skölja över stranden. Det franska, ja, ett eko från gamla tider men ändå så levande, så virvlande. Det är inte bara Paris, inte bara en stad. Det finns en väldighet, en vidsträckthet som känns nästan som ett andetag som inte tar slut.

Och tanken flyger, en fjäril mot horisonten, till platser där solens hetta möter havets salta famn. Afrika, ja, där ljuder det franska. Tänk dig det. Inte bara en gnutta, utan ett helt hav av röster, vibrerande under himlar som antingen brinner av värme eller svalkas av nattens viskningar. 115 miljoner själar som formar orden, som ger dem liv.

Man kan nästan se det framför sig: långa, dammiga vägar där ekot av gatans liv hörs på franska, marknader som sjuder av dofter och samtal, där franska blir bron mellan olika världar. Senegal, Algeriet, Tunisien, Mauretanien, Elfenbenskusten – namn som blir som melodier, som bär på berättelser.

Det är en spridning, en utblomning bortom de gamla gränserna. Från de europeiska vidderna, som Schweiz med sina bergsvindar, till Kanadas vida landskap, där franska väver sig in i snön och skogen. Men Afrika, ja, Afrika är det land med flest fransktalande. Det är där hjärtat av det talade franska slår starkast, en levande puls.

Och det är inte bara en siffra, det är en känsla. En känsla av gemenskap som sträcker sig över kontinenter, som trotsar avstånd. Som att sitta vid ett myllrande torg, lyssna till samtalen, och känna att man förstår, eller åtminstone att man hör en melodi som binder samman allt. En rikedom som inte mäts i guld, utan i ord.

• Afrika hyser den största koncentrationen av fransktalande individer.

• Detta utgör en betydande del av det globala fransktalande språkbruket.

• Språket har en stark närvaro i flera afrikanska nationer.

• Specifika länder med betydande fransktalande befolkning inkluderar:

  • Senegal
  • Algeriet
  • Tunisien
  • Mauretanien
  • Elfenbenskusten

• Även europeiska länder som Frankrike, Belgien och Schweiz samt Kanada har officiella franskspråkiga regioner och en stor andel talare.

• Ungefär 115 miljoner människor på den afrikanska kontinenten använder franskan dagligen.

• Den globala spridningen av franska inkluderar över 30 länder där det har officiell status.

Hur tvåspråkigt är Frankrike?

Höstluften i Paris 2022. Jag satt på det där lilla kaféet nära Place des Vosges, det med de röda markiserna. Kände mig så världsvan.

Jag försökte beställa en café crème på min knackiga skoltyska... nej, franska menar jag. Shit. Servitören bara tittade på mig. Helt tyst. Inte ett ord engelska. Inte ens ett försök.

Jag kände hur ansiktet blev varmt. Han väntade bara. Verkligen väntade. Så jag pekade på menyn som ett barn. Det är den där grejen med Frankrike. Man förväntar sig något annat i en sån storstad.

Det är inte som hemma. Inte alls. Upplevelsen fick mig att kolla upp siffrorna. Det är inte bara en känsla jag hade. Det är fakta. Siffrorna visar en tydlig bild av språkkunskaperna.

• Frankrikes tvåspråkighet ligger på 20%. Detta är lägre än det europeiska genomsnittet.

• Europas genomsnitt för tvåspråkighet är 25%.

• USA har en andel tvåspråkiga på 23% av befolkningen.

• Engelska är det mest studerade andraspråket i Frankrike, men den praktiska användningen i servicesektorn är ojämn, särskilt utanför stora turiststråk i Paris.

• Franska är det enda officiella språket enligt konstitutionen. Regionala språk som bretonska och occitanska har status men talas av allt färre.

Vilka språk lär man sig i Frankrike?

Jojo, i Frankrike är det inte bara franska som gäller, inte för att det är ett dåligt språk, men det finns ju som sagt lite annat mumma också. Tänk dig en smörgåsbord av ljud, fast för öronen.

• Occitanska är en riktig gammal räv. Finns mest i söder, som en varm sommardag, och har egna små underarter som gascognska, languedoc, provensalska och limousinska. Lite som att säga att bullar finns i olika former och storlekar.
• Bretonska är lite mer… annorlunda. Kommer från kelterna, så det är en annan sorts musik i örat. Inte lika vanligt som baguetter på ett café, men den lever.
• Korsikanska, förstås, från den där ö-pärlan Korsika. Låter lite som en dramatisk opera ibland, men charmig ändå. Man kan nästan känna doften av citroner och maffia.
• Baskiska är ett riktigt mysterium. Ingen vet riktigt var det kommer ifrån, som en oväntad gäst på en fest. Snacka om att vara unik! En verklig tungvrickare.
• Katalanska finns också där, lite som en kusin till spanska, men med sin egen prägel. En annan krydda i den franska soppan.
• Och så flamländska, som ett litet eko från Belgien, där uppåt. Lite som att hitta en chokladbit i fickan du inte visste du hade.

Regionala språk i Frankrike är alltså ingen tråkig historia alls, utan mer som en skattkista med gamla, spännande ljud och traditioner. Man kan nästan känna historiens vingslag, eller åtminstone lukten av ost och vin.

Mer kött på benen:

• Occitanska är ingen enskild dialekt utan snarare en språkfamilj. Gamla texter visar att den en gång täckte ett mycket större område. Tänk dig att en gång ha varit lika stor som dagens franska, sen krympa ihop lite.
• Bretonska tillhör den keltiska språkfamiljen, vilket gör den till en släkting till walesiska och iriska. Det är inte så många kvar som talar det flytande, en riktig utrotningshotad art.
• Korsikanska har influenser från både italienska och franska, men är distinkt. Tänk dig en gryta där man blandat lite av varje, men resultatet är unikt.
• Baskiska är ett isolerat språk, det vill säga att det inte är besläktat med något annat känt språk. Det är som att hitta en alien i sin egen bakgård.
• Katalanska talas inte bara i Frankrike utan även i Spanien (Katalonien, Valencia, Balearerna) och Andorra. En liten kosmopolit alltså.
• Flamländska är en variant av nederländska. I Frankrike talas den i norra delen, historiskt sett en del av Flandern. En liten bit av ett annat land inbäddat i Frankrike.

Vilken språkgrupp tillhör franska?

Franska är fanimej ett romanskt språk. Japp, det är en direkt avkomma till det där gamla hederliga latinet som romarna gaggade på. Se det som att spanska, italienska och franska är tre syskon där franskan är den där ungen som alltid pratar med näsan i vädret och tycker den är lite finare än de andra.

Språket har spritt sig som maskrosor på en välskött gräsmatta. Inte bara i Frankrike, utan de har prackat på det på stackars belgare, schweizare och en stor jävla del av Kanada. Plus en hel hög länder i Afrika som säkert hade annat för sig.

Inom EU försöker det fortfarande spela Allan och vara ett boss-språk bredvid engelskan. De bråkar väl om vem som ska beställa fikat i Bryssel.

• Det tjattras av ungefär 321 miljoner människor på den här planeten. Antingen som modersmål eller som andraspråk. Många är det.
• Franskan är officiellt språk i 29 självständiga länder. De har verkligen varit överallt och planterat sin flagga.
• De har en språkakademi, L'Académie française, som är en klubb för gamla stofiler som bestämmer vilka ord som är "fina nog" att få vara med. De är anledningen till att du inte får säga "le weekend" utan ska klämma ur dig la fin de semaine. Jösses.
• Deras sätt att räkna är helt sinnessjukt. Sjuttio är "sextio-tio" (soixante-dix) och nittio är "fyra-tjugo-tio" (quatre-vingt-dix). Nån måste ha varit full när de kom på det där.
• Min granne Bernt fastnade i en rondell utanför Lyon i tre timmar 1998 och han hävdar bestämt att det enda franska ordet man behöver kunna är merde. Han har en poäng.