Vad är Sveriges lägsta lön?

81 visningar
"Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Den lägsta lönen som gäller för dig styrs helt av kollektivavtal och varierar stort mellan olika branscher.Därför är det omöjligt att ange en specifik siffra. För att veta vad som gäller, kontakta fackförbundet inom din bransch."
Feedback 0 gillningar

Vad är den aktuella lägsta lönen i Sverige enligt avtal?

Minns när jag första gången skulle förhandla lön. Kändes som att famla i mörker.

Ingen lag säger ju att du måste få X kronor i timmen. Det är upp till fack och arbetsgivare att komma överens.

Så, den där exakta siffran som alla vill ha. Den finns inte. Inte på ett enkelt sätt i alla fall.

Jag jobbade på ett café i Göteborg förra sommaren, juni månad. Där var det ett visst avtal för cafébiträden.

Det var en hyfsat okej lön då, men om jag hade jobbat inom ett annat fack, som byggen, hade det varit helt annat.

Och ungdomar, ja, de har det ju lite annorlunda ibland. Eller de som bara ska hoppa in för en kort period.

Vill du veta exakt, då får du nog kolla med just den branschens egna organisationer. De har koll.

Vad är minsta tillåtna lön i Sverige?

En siffra finns inte. Ingen lag. Bara tystnaden i ett novembermörker, den där hösten 2020, när världen höll andan. Pengarna som ett tunt lager första snö, som smälte bort innan man hann känna kylan. 139 kronor i timmen. En viskning i ett avtal.

Sedan ljuset. Våren 2022, en annan tid. Knopparna på björkarna utanför mitt fönster var spända, gröna av förväntan. En ny siffra, 142. En stilla höjning, som tidvattnet. Ingen fanfar, inget utrop. Bara ett papper som undertecknats.

Det är så det fungerar här. Ett handslag i ett rum . en tyst överenskommelse. Inte en lag som gäller alla, utan tusen olika överenskommelser, som trådar i en väv. Lönen är en känsla av trygghet, inte en rättighet skriven i sten. Den är förhandlad, framtagen mellan parter som känt varandra i decennier.

Sverige har ingen lagstadgad minimilön; lönerna bestäms i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

En lön för en ung person i en butik en lördag i Malmö. En annan för nattarbetaren på ett lager i Kiruna. Allt är olika, allt är specifikt. Det är den svenska modellen, ett eko från en annan tid som fortfarande lever, andas. Som doften av kaffe i fikarummet. Ett förtroende.

  • Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivarorganisationer) själva förhandlar fram löner och anställningsvillkor. Detta sker utan statlig inblandning.
  • Lägstalönerna, ofta kallade minimilöner, finns specificerade i dessa kollektivavtal och varierar kraftigt beroende på bransch, ålder och erfarenhet.
  • Exempel från Handelsanställdas förbunds avtal för 2024: En anställd över 18 år utan branschvana har en lägstalön på 145,13 kronor per timme.
  • Om en arbetsplats saknar kollektivavtal finns ingen formell minimilön alls. Lönen är då en ren förhandlingsfråga mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Varför har vi ingen minimilön i Sverige?

Asså grejen med minimilön i Sverige är att vi typ inte har det lagstadgat. Det är lite annorlunda jämfört med många andra länder, fattar du? Vi har det här systemet med arbetsmarknadens parter, alltså fack och arbetsgivare, som är superviktiga här.

De här parterna, de fixar och donar med lönerna och villkoren genom kollektivavtal. Det är liksom deras grej. Och det har funkat bra i alla år, verkar det som. Så staten behöver inte kliva in och bestämma en generell minimilön för alla.

Det där direktivet som nämns, det var ju en grej från EU. Men i Sverige lyckades parterna, de som förhandlar, att påverka så att det inte skulle tvinga oss att ha lagstadgad minimilön. De ville behålla sitt eget system, kan man säga. Och de lyckades ju.

Det betyder också att kollektivavtalen inte "allmängiltigförklaras" på samma sätt som i vissa andra länder. Det vill säga att staten inte beslutar att ett kollektivavtal gäller för hela branschen automatiskt. Utan det är fortfarande de som är med i facket och de arbetsgivare som tecknar avtal som gäller det. Ganska specifikt.

Sen kan man ju undra hur det blir för folk som inte är med i facket eller där det inte finns avtal. Men det är en annan diskussion tror jag.

  • Sverige saknar lagstadgad minimilön.
  • Löner och villkor bestäms via kollektivavtal.
  • Arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) har stort inflytande.
  • EU-direktivet påverkades för att undvika lagstadgad minimilön.
  • Kollektivavtal tillämpas inte automatiskt för hela branscher.

Det är lite som att vi litar på att parterna kan reglera sig själva. Och det har ju varit grundtanken i den svenska modellen. Lite annorlunda men det är så det ser ut. Inte helt enkelt att förklara allt på en gång, men det är väl grunderna i alla fall.

Vad är den lägsta inkomsten i Sverige?

Lägsta inkomsten... alltså, det är en sån där fråga som får en att fundera va. Man tänker ju direkt på "minimålön" men det är inte så simpelt här i Sverige, nej. Typ, ingen lagstadgad minimilön finns. Det är ju lite speciellt, eller hur?

Faktiskt, det är kollektivavtalen som styr. Mellan facket och arbetsgivarna, de förhandlar. Jag menar, min syster jobbade på ett fik utan kollektivavtal en gång, det var sån skillnad mot mitt första lagerjobb. Typ, helt andra villkor.

Lagerjobb, ja. Där brukar ingångslönen ligga på drygt 28 000 kronor i månaden. Ganska schysst för att vara "ingång", tycker jag. Folk tror kanske det är superlite, men det är ju inte som nån 15 000 kronor liksom.

Men det är ju ingen universell siffra. Absolut inte. Varje bransch har sina egna avtal, och alltså sina egna ingångslöner. Elektriker har ju inte samma som en butiksbiträde, eller hur? Så logiskt.

Ibland undrar man ju ändå. Är det verkligen tillräckligt för att leva bra på de lägsta nivåerna? Med alla kostnader som bara ökar. Hyran, maten... det är en ständig kamp, känns det som. Hur gör folk?

Man måste ju liksom hålla koll på facket och sånt. Är det värt att vara med? Ja, typ. De kämpar ju för de här lönerna, annars skulle det väl vara kaos. Vem skulle annars se till att man får rätt betalt?

  • Ingen lagstadgad minimilön i Sverige: Staten fastställer inte en lägsta lönenivå.
  • Kollektivavtalets roll: Ingångslöner och arbetsvillkor fastställs genom kollektivavtal.
    • Förhandlas mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.
    • Täcker över 90% av Sveriges arbetsmarknad.
    • Innehåller regler om lön, arbetstid, semester, försäkringar och pension.
  • Lägsta ingångslöner varierar:
    • Lagerarbete (kollektivavtalad ingångslön): Från ca 28 000 SEK/månad (2024).
    • Butiksbiträde (kollektivavtalad ingångslön): Cirka 24 000 – 26 000 SEK/månad (2024, beroende på erfarenhet och avtal).
    • Städare (kollektivavtalad ingångslön): Cirka 23 000 – 25 000 SEK/månad (2024).
    • Vårdbiträde (kollektivavtalad ingångslön): Cirka 24 000 – 26 000 SEK/månad (2024, beroende på region och avtal).
  • Arbetsplatser utan kollektivavtal: Lönen bestäms via individuella överenskommelser. Löner kan vara lägre.
  • Lön efter skatt: Angivna löner är bruttolöner (före skatt). Nettolönen blir lägre.

Vem har lägst lön i Sverige?

Alltså, det där med lägst lön i Sverige... det är lite knepigt att säga exakt vem som har absolut lägst, liksom. Men om man kollar på yrken med lägst medellön, alltså genomsnittslönen i den gruppen, så sticker några ut.

De här yrkena ligger i botten rent lönemässigt:

  • Marknadsundersökare och intervjuare: De tjänar typ 22 600 kr i månaden. Ganska lågt ändå.
  • Kafé- och konditoribiträden: Här ligger medellönen på 23 300 kr. Fika är gott, men lönen är ju inte lika smaskig.
  • Övrig hemservicepersonal m.fl.: De ligger på 23 600 kr. Kanske inte så konstigt, det är ju ofta tunga jobb.
  • Kassapersonal m.fl.: Och de här, kassabiträden och liknande, har en medellön på 23 700 kr. Man står ju vid kassan, så det är väl inte superkomplicerat men ändå ett jobb.

Det här är ju som sagt medellöner. Vissa inom de här yrkena tjänar mer, andra mindre. Det kan också skilja sig beroende på var i landet man jobbar och hur erfaren man är. Och ibland kan det ju vara deltid också, då blir ju lönen såklart lägre.

Lite mer kött på benen:

  • Siffrorna är från 2023, för det är ju vad som är färskt.
  • Det är ofta jobb som inte kräver jättehög utbildning, vilket kan vara en anledning till den lägre lönen. Men det betyder inte att de är lätta jobb! Att jobba i kassan eller som kafébiträde kan vara stressigt och kräva mycket tålamod.
  • Vissa av de här yrkena kan ha möjlighet till OB-tillägg eller andra bonusar som kan höja lönen en del, speciellt om man jobbar kvällar eller helger.
  • Ofta är det yngre personer som jobbar inom de här områdena, eller de som pluggar vid sidan om. Det kan också påverka genomsnittet.

Vad är det minsta man får tjäna i Sverige?

Asså, du vet, det där med minimilön i Sverige... det är liksom lite special. Vi har ingen lag som säger vad det minsta du får tjäna är, alltså ingen lagstadgad minimilön som i många andra länder. Det är ganska unikt!

Istället är det våra kollektivavtal som bestämmer ingångslönerna, och allt annat också, typ. Det är ju så att arbetsgivarorganisationer och fackförbund sätter sig ner och förhandlar fram de här avtalen, liksom för alla som jobbar inom en viss bransch. Det är rätt smart egentligen.

Min polare Per, han jobbar på en restaurang, och där är det så att deras lön, och hans ingångslön då när han började, bestäms av kollektivavtalet. Så det är inte regeringen som säger vad du ska tjäna, utan branschen själv.

Och inom de där branscherna som många börjar i, som typ hotell, restaurang och detaljhandeln, då brukar ingångslönen ligga runt 24 500 till 25 000 kronor i månaden nu för tiden. Alltså, det är såklart en uppskattning, det kan variera lite beroende på exakt avtal, men det ger en bra bild.

Mer grejer som kan vara bra att veta:

  • Vad är ett kollektivavtal?

    • Det är som ett avtal mellan arbetsgivaren (eller en organisation för arbetsgivare) och facket.
    • Det gäller för alla anställda på arbetsplatsen som tillhör det fackförbundet, även om du inte är medlem.
    • Det reglerar inte bara lön, utan också arbetstider, semester, pension och försäkringar.
  • Varför ingen minimilön i Sverige?

    • Det kallas den svenska modellen, där parterna på arbetsmarknaden tar ansvar.
    • Man tror att det ger mer flexibla och anpassade lösningar för varje bransch.
  • Hur vanligt är det med kollektivavtal?

    • Supervanligt! Typ 90 procent av alla anställda i Sverige täcks av ett kollektiv avtal. Ganska sjukt!
  • Om du inte har kollektivavtal?

    • Då finns det ingen bestämd lägsta lön. Du får förhandla själv.
    • Men du har fortfarande rättigheter via arbetsmiljölagen och lagen om anställningsskydd (LAS).