Kan man äga en Coop?

Kan man äga en coop? Riktlinjer och struktur

Frågeställningen kring kan man äga en coop medför betydande ansvar och kräver djupgående förståelse för existerande affärsmodeller.
Felaktiga antaganden gällande butiksdrift resulterar direkt i oönskade finansiella konsekvenser eller juridiska komplikationer för oerfarna entreprenörer. Läs vidare för att utforska hur verksamheten hanteras rent praktiskt samt vilka specifika krav som ställs.

Går det att äga en Coop-butik privat?

Svaret på frågan om kan man äga en coop butik helt privat är ett nyanserat nej, eftersom hela verksamheten i grunden vilar på ett kooperativt ägande genom lokala konsumentföreningar. Du kan inte köpa en Coop-butik som en traditionell privatägare eller fastighetsinvesterare på det sätt som sker i många andra livsmedelskedjor. Istället styrs butikerna centralt av medlemmarna som tillsammans äger organisationen - men det finns faktiskt en modern bakdörr för entreprenörer som vill driva en egen filial.

Förr i tiden var Coop helt stängt för alla former av privat drift, men tiderna förändras och strategierna likaså. För att vända skutan i mindre lönsamma lägen eller behålla servicen på mindre orter har kedjan öppnat upp för externa krafter. Idag drivs ungefär 120 butiker i Sverige genom ett specifikt franchisekoncept, vilket innebär att nästan var sjätte Coop-butik styrs av en lokal entreprenör. Du äger fortfarande inte själva fastigheten, varumärket eller hyresavtalet - men du äger och driver driftsbolaget som hanterar den dagliga försäljningen.

Hur fungerar Coop franchise i Sverige?

Att bli franchisetagare coop innebär att du startar ett eget aktiebolag som kliver in och tar över hela det operativa ansvaret för butikens dagliga skötsel.

Mitt eget första möte med den här modellen var fyllt av skepsis - jag var övertygad om att den kooperativa grundtanken skulle krocka brutalt med en lokal handlares drivkraft att tjäna pengar. Men efter att ha granskat hur det ser ut i praktiken insåg jag att kombinationen av central stordrift och lokalt engagemang kan skapa ett enormt lyft för butiker på fallrepet.

Arbetsfördelningen och den ekonomiska vinstfördelningen i Coops franchiseavtal är strikt reglerad enligt en fast modell. Coop äger själva butiken, vilket inkluderar allt från det fysiska varulagret och inventarierna till det centrala hyresavtalet för lokalen. För denna uppställning tar Coop ungefär 30 procent av bruttovinsten i avgift.

Resterande 70 procent av bruttovinsten stannar i franchisetagarens eget bolag och ska täcka alla lokala driftskostnader, personallöner, marknadsföring och ge utrymme för egen vinst.

Ekonomisk vinst och löner för en franchisetagare

Det ekonomiska risktagandet är påtagligt eftersom du som franchisetagare bär hela ansvaret för personalen och butikens löpande omkostnader via ditt bolag. Siffrorna visar dock att modellen har varit mycket lukrativ för de entreprenörer som lyckas öka försäljningen lokalt. Branschdata avslöjar att sju av tio företagare inom Coops franchise väljer att ta ut direkt vinstutdelning ur sina bolag efter avslutat räkenskapsår.

Det innebär att framgångsrika franchisetagare ofta kan generera miljonvinster och plocka ut en betydligt högre ersättning än traditionellt anställda butikschefer.

Ekonomin är dock inte helt immun mot marknadens svängningar och lokala utmaningar. En färsk finansiell sammanställning visar att en tredjedel av Coops franchisebolag backar omsättningsmässigt under tuffare ekonomiska perioder. Att driva livsmedelsbutik kräver extremt hårda prioriteringar kring svinn och schemaläggning.

Om omsättningen viker äts marginalerna upp snabbt - men för den som har ett starkt affärsmannaskap ger Coops 70/30-uppdelning stora möjligheter att bygga en stabil och lönsam långsiktig verksamhet.

Medlemsägd kooperativ vs privat franchisetagare

Det är lätt att blanda ihop begreppen när en medlemsägd förening plötsligt släpper in privata vinstintressen i sina butiker. Den stora skillnaden ligger i vem som dikterar villkoren och vart överskottet tar vägen i slutändan. I en renodlad kooperativ butik går eventuella vinster tillbaka till föreningen och medlemmarna i form av investeringar eller poäng. I franchisebutiken ligger fokus istället på att maximera den lokala försäljningen så att både entreprenören och Coop vinner på samarbetet.

Skillnaden mellan Kooperativ drift och Franchise hos Coop

Kooperativ butiksdrift (Standard)

• Bärs helt av konsumentföreningen centralt

• Ägs helt av den lokala konsumentföreningen och dess medlemmar

• Anställd av Coop med fast lön och eventuell central bonus

• Återinvesteras i föreningen eller delas ut som medlemsförmåner

Coop Franchise (Entreprenörsmodell) ⭐

• Högt privat risktagande för lokala löner och driftskostnader

• Ägs av entreprenören privat via ett eget fristående aktiebolag

• Entreprenören själv är ägare och operativ ledare i butiken

• 70 procent av bruttovinsten stannar i entreprenörens bolag efter avgifter

Johans resa med en svajande Coop-butik i Stockholm

Johan, en erfaren butiksledare i 40-årsåldern från Stockholm, tog över en mindre Coop-butik i södra förorten som länge dragits med svajiga resultat och hotades av nedläggning.

Första försöket blev en hård läxa - han försökte sänka priserna brett utan att analysera kundunderlaget, vilket bara ledde till att marginalerna kollapsade under de första två månaderna.

Genomslaget kom när han insåg att lokalsamhället efterfrågade mer färskvaror och personlig service. Han ställde om sortimentet, lyfte fram lokala leverantörer och skar ner på dött varulager.

Inom ett år ökade försäljningen markant, butiken vände till stabil lönsamhet och Johan kunde plocka ut en god utdelning samtidigt som servicen på orten räddades.