Hur mycket konsumerar svensken?

Hur mycket konsumerar svensken koldioxidutsläpp enligt mätningar

Att förstå hur mycket konsumerar svensken koldioxidutsläpp är avgörande för att minska den globala klimatpåverkan i samhället. Genom att granska de bakomliggande faktorerna undviker man blinda fläckar i miljöarbetet och skyddar planetens resurser.
Läs vidare för att fördjupa kunskapen om regelverket och konsumtionsmönstren.

Vad innebär svenskarnas konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp?

Svenskarnas konsumtion genererade 88 miljoner ton koldioxidutsläpp under ett enskilt år, vilket motsvarar ett genomsnitt på 8 ton per person. Det här visar den verkliga klimatpåverkan från vår livsstil eftersom siffran inkluderar alla varor och tjänster vi köper, oavsett var i världen de faktiskt tillverkas.

När vi pratar om klimatpåverkan är det lätt att stirra sig blind på de utsläpp som sker inom landets gränser. Jag brukade själv tänka att vi i Sverige gör ett fantastiskt jobb med vår fossilfria el och återvinning.

Men sanningen är mycket mer komplicerad än så. När vi mäter utsläpp baserat på vad vi faktiskt förbrukar - från importerade kläder till utlandsresor - ökar siffrorna dramatiskt.

De totala utsläppen inom landets egna gränser är betydligt lägre, ofta runt 47 miljoner ton, men vår globala konsumtion drar upp vårt verkliga avtryck till 88 miljoner ton. Det är en rejäl väckarklocka för alla som tror att vår livsstil redan är hållbar. Det visar att vi flyttar ut en stor del av vår miljöpåverkan till andra tillverkningsländer.

Det finns dock en detalj som de flesta helt missar när det gäller den här statistiken. Jag ska avslöja den oväntade sanningen om varför våra officiella klimatmål kan vara missvisande i avsnittet om importens dolda effekter längre ner.

De dolda koldioxidutsläppen från vår internationella import

Hela 64 procent av svenskarnas konsumtionsbaserade klimatpåverkan sker i andra länder till följd av vår import av livsmedel och prylar. Det innebär att nästan två tredjedelar av de utsläpp vi orsakar hamnar utanför våra egna gränser och syns inte i nationella produktionsmätningar.

Här är den där detaljen som jag nämnde tidigare, den som de flesta helt blundar för. Vi firar ofta att våra inhemska utsläpp minskar, men i realiteten har vi bara lagt ut produktionen på andra länder.

När du köper en ny smartphone eller en tröja tillverkad i Asien, bokförs utsläppen från fabriken ofta i tillverkningslandet, inte i Sverige. Men genom att använda konsumtionsbaserade data ser vi att cirka 64 procent av vår klimatpåverkan hamnar utomlands.

Det här skapar en farlig illusion. Vi tror att vi är miljövänliga. Låt oss vara ärliga, det är ganska bekvämt att skylla på globala utsläppsjättar när det i själva verket är vår efterfrågan som driver deras fabriker. Att minska den här dolda delen kräver att vi ställer om hur mycket och vad vi köper i vardagen.

Mat, boende och transporter - här uppstår svenskens klimatpåverkan

Hushållens privata konsumtion står för ungefär 60 procent av de totala konsumtionsbaserade utsläppen, där mat, transporter och boende utgör de absolut största källorna. Resterande delar kommer från offentlig konsumtion som skolor, sjukvård och gemensamma infrastruktursatsningar.

När vi bryter ner hushållens andel på närmare 5 ton per person och år ser vi tydligt var de stora problemen ligger. Transporterna och livsmedelsinköpen slukar de största bitarna av kakan.

Många guider hävdar att det bästa du kan göra är att släcka lampan eller sluta använda plastpåsar. Det är helt felprioriterat. Att släcka lampan gör nästan noll skillnad för klimatet i ett land med ren el.

Det som faktiskt flyttar nålen är hur vi transporterar oss och vad vi lägger på tallriken. Genom att minska matsvinn och förändra transportvanor kan en individ göra mätbar skillnad.

Livsmedelskonsumtionens verkliga avtryck

Kött och mejeri står för ungefär 75 procent av matens totala klimatpåverkan i dagens svenska hushåll. Genom att ställa om till en helt växtbaserad kost och använda fossilfri energi kan matens utsläpp sjunka från cirka 1,8 ton till 0,3 ton per person och år.

Jag minns när jag själv försökte ställa om min kost för några år sedan. Jag köpte dyra, långväga transporterade ekologiska grönsaker och trodde jag gjorde en enorm insats. Det var ett klassiskt misstag.

Det tog mig flera månader av efterforskningar att inse att transportavståndet för maten spelar en extremt liten roll jämfört med själva livsmedelstypen. Att byta ut nötköttet mot växtbaserade alternativ sänker utsläppen drastiskt, eftersom kött och mejeri står för 75 procent av matens avtryck.

Min omställning var ganska svår i början. Jag saknade min vanliga frukost och lagade rätter som smakade papper. Men när jag slutade fokusera på perfekta ekologiska etiketter och istället bara drog ner på rött kött blev det både enklare och mer effektivt.

Privata transporter och långväga resor

Inrikes och utrikes transporter utgör ungefär en tredjedel av hushållens totala växthusgasutsläpp, där privat bilkörning på vägarna står för över 60 procent av persontransporterna. Flygresor utanför Europa bidrar också till att snabbt öka en enskild individs årliga koldioxidavtryck.

Våra transportvanor är utan tvekan en av de svåraste nötterna att knäcka. Bilen är för många en absolut nödvändighet för att få vardagen att gå ihop. Men faktum kvarstår att personbilar står för över 60 procent av utsläppen från persontransporter.

Om vi blickar framåt mot det globala målet för år 2050, där varje människa på jorden bör ligga på maximalt 1 ton koldioxid per år för att klara klimatavtalen, inser vi snabbt att en enda flygresa eller ett flitigt bilanvändande kan förbruka hela den kvoten direkt.

Det krävs en kombination av elektrifiering och förändrade resmönster för att vi ska närma oss hållbara nivåer.

Jämförelse av konsumtionsområden i vardagen

Livsmedel och matinköp

• Metangas från köttdjur och lustgas från jordbruk samt mejeriproduktion

• Hög andel på grund av stor import av frukt, grönt och utländskt kött

• Mycket hög genom att ersätta animalier med växtbaserad kost i veckomenyn

Transporter och resor

• Fossila bränslen från privat bilkörning och internationellt flygande

• Låg för bilresor inom landet men mycket hög för utrikesflyg

• Hög genom övergång till elfordon, kollektivtrafik samt färre flygresor

Boende och energi

• Uppvärmning, elförbrukning samt nybyggnation och renoveringar

• Mycket låg för driftsenergi tack vare svensk elproduktion men hög för byggmaterial

• Måttlig för driftsel men betydande genom energieffektivisering och smarta materialval

Hushållet Karlssons klimatomställning i praktiken

Familjen Karlsson i Västerås, bestående av två vuxna och två tonåringar, insåg att deras livsstil genererade närmare 32 ton koldioxidutsläpp årligen. De kände en enorm frustration över att deras återvinning och sopsortering inte verkade räcka till för att sänka deras verkliga klimatavtryck.

I sitt första försök bestämde de sig för att halvera all elförbrukning i hemmet genom att dra ur sladdar och släcka lampor. Resultatet blev en marginell minskning av utsläppen men skapade stor irritation och ständiga bråk i familjen under kalla vinterkvällar.

Efter att ha studerat hur konsumtionsbaserade utsläpp faktiskt fördelar sig insåg de att det löpande boendet i deras fjärrvärmda hus redan var ganska rent. De ändrade strategi helt och fokuserade istället på sina två största utsläppskällor: familjens bensinbil och köttkonsumtionen.

Genom att byta bensinbilen mot en mindre elbil och införa fyra helt vegetariska dagar i veckan lyckades familjen Karlsson sänka sina årliga utsläpp till under 18 ton på bara nio månader, utan att behöva frysa i mörkret.