Är e-legitimation och BankID samma sak?

E-legitimation och BankID: Två sidor av samma mynt?

Många svenskar använder e-legitimation för att logga in på olika digitala tjänster, och många förknippar detta direkt med BankID. Men är de två begreppen identiska, eller finns det skillnader? Svaret är nyanserat. I praktiken fungerar de ofta likadant, men begreppen skiljer sig åt i omfattning och ursprung.

BankID är ett specifikt exempel på en e-legitimation. Det är en digital identitetslösning utvecklad av banker och används för att verifiera användarens identitet online. Den erbjuder stark autentisering, vilket innebär att det är svårt för obehöriga att imitera en användares identitet. Du laddar ner BankID-appen via din banks internetbank och använder den för att logga in på exempelvis Skatteverket, försäkringsbolag eller e-handelssidor.

E-legitimation, å andra sidan, är ett bredare begrepp. Det omfattar alla former av digitala identitetslösningar som används för att verifiera en användares identitet online. BankID är alltså en typ av e-legitimation. Andra exempel på e-legitimationer inkluderar Mobilt BankID (som fungerar likadant men via mobilen), Freja eID och andra lösningar som utfärdas av olika aktörer, både privata och offentliga. Dessa kan ha olika säkerhetsnivåer och funktioner.

Skillnaden ligger alltså i scope: BankID är en specifik produkt, medan e-legitimation är en övergripande term. Om någon frågar om du har en e-legitimation, kan svaret vara ja, om du har BankID. Men om du har en annan e-legitimation, exempelvis Freja eID, så har du också en e-legitimation, men inte BankID.

Sammanfattningsvis: BankID är en vanlig och mycket använd e-legitimation, men det är inte det enda alternativet. De flesta känner till och använder BankID, vilket har gjort att många använder begreppen synonymt. Men det är viktigt att förstå skillnaden för att ha en klar bild av de olika digitala identitetslösningarna som finns tillgängliga på marknaden. Att välja rätt e-legitimation beror på individuella behov och preferenser.