Varför mår jag dåligt på jobbet?
Varför mår jag dåligt på jobbet? Organisatoriska orsaker
Att må dåligt på jobbet kan bero på organisatoriska faktorer och hög arbetsbelastning. Att förstå de bakomliggande orsakerna till varför jag mår dåligt på jobbet hjälper dig att upptäcka varningssignaler i tid och skydda din hälsa.
Varför mår jag dåligt på jobbet och vad beror det på?
Att må dåligt på jobbet kan vara relaterat till många olika faktorer och det finns sällan bara en enkel förklaring till varför din energi eller psykiska hälsa sviktar. Hur vi upplever vår arbetssituation är djupt personligt och starkt beroende av den specifika kontexten på just din arbetsplats. Oftast handlar det om en obalans mellan de krav som ställs på dig och de resurser eller det stöd du har tillgång till för att utföra uppgifterna.
Det kan handla om allt från en orimlig arbetsbelastning och otydliga förväntningar till svårlösta konflikter eller en otrygg anställning. En långvarig obalans kan leda till psykisk ohälsa på arbetsplatsen vilket idag är den vanligaste anledningen till längre sjukskrivningar och utgör nästan hälften av alla pågående sjukfall i landet.[1] Det är ett tydligt tecken på att problemen ofta är organisatoriska snarare än personliga misslyckanden.
När jag själv började arbeta som konsult för ett antal år sedan hamnade jag snabbt i en spiral där jag mådde genuint dåligt varje söndagskväll. Jag trodde att det var fel på mig, att jag helt enkelt var för svag för branschen. Mina händer darrade ibland när jag öppnade datorn på morgonen och frustrationen över att inte räcka till kändes som en fysisk tyngd över bröstet. Det tog mig lång tid att inse att problemet inte var min kapacitet, utan en giftig arbetskultur där övertid sågs som en självklarhet och målen ändrades veckovis.
Vanliga tecken på dålig arbetsmiljö och stress
Det kan vara svårt att upptäcka signalerna i tid eftersom de ofta smyger sig på gradvis under flera månader. Men här är det viktigt att lyssna på kroppens egna varningssignaler innan stressen leder till utbrändhet.
Fysiska symtom: Långvarig trötthet som inte går att sova bort, återkommande huvudvärk, magproblem eller spänningar i axlar och nacke. Psykiska förändringar: Koncentrationssvårigheter, minnesluckor, en känsla av cynism inför arbetsuppgifterna eller en konstant ångest inför jobbet. Beteendemässiga signaler: Du drar dig undan från kollegor, skjuter upp arbetsuppgifter eller har svårt att koppla av på din fritid. Ökat stillasittande: Studier visar että långvarigt stillasittande på över sju timmar om dagen hänger tätt ihop med högre upplevd stress och sämre sömnkvalitet.
Det finns dock en utbredd myt som säger att mer stress alltid kräver högre tempo för att man ska hinna med. Det är felaktigt. Det verkliga problemet är nästan alltid bristen på återhämtning under arbetsdagen, inte din förmåga och att vara ständigt mår dåligt på jobbet stress, inte din förmåga att springa snabbare i ekorrhjulet.
Vad säger arbetsmiljölagen om ditt mående?
Det är lagstadgat att din arbetsgivare har huvudansvaret för att arbetsplatsen utformas så att arbetstagare inte drabbas av ohälsa eller olycksfall. Detta regleras strikt genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Kraven innebär att din chef måste se till att arbetsbördan inte är skadlig och att målen för arbetet är tydliga.
Statistik visar att nästan trettio procent av de anställda inom skola, vård och omsorg upplever att arbetsbelastningen ständigt är för hög.[3] Att må dåligt är alltså ett strukturellt problem som arbetsgivaren är skyldig att undersöka, åtgärda och följa upp regelbundet. Om din chef ignorerar tydliga tecken på dålig arbetsmiljö bryter verksamheten mot gällande regelverk.
Lärdomar från produktionsmiljöer visar att det krävs proaktiva åtgärder tidigt. Att vänta med att förändra arbetsmiljön tills en medarbetare redan har blivit utbränd och sjukskriven kostar verksamheter enorma sommar i form av produktionsbortfall och rehabilitering. Hela sextiotvå procent av svenska företag tenderar dock att agera först när sjukskrivningen är ett faktum.
Trivs inte på jobbet vad gör jag för konkreta steg?
Om du känner att situationen är ohållbar behöver du agera systematiskt för att skydda din egen hälsa. Det handlar om att gå från att passivt uthärda till att aktivt förändra din situation.
1. Dokumentera din vardag: Skriv ner specifika exempel på när arbetsbelastningen blir för hög eller när förväntningarna är otydliga. 2. Boka ett möte med din chef: Lägg fram dina anteckningar och förklara hur situationen påverkar din hälsa och dina resultat. 3. Kontakta ditt skyddsombud: Om chefen inte lyssnar eller om du upplever kränkande särbehandling ska du ta hjälp av arbetsplatsens skyddsombud eller fackliga representant. 4. Koppla in företagshälsovården: De kan erbjuda ett oberoende stöd och hjälpa till med en professionell bedömning av din arbetssituation.
När jag slutligen tog mod till mig och bokade ett samtal med min dåvarande chef gjorde jag ett klassiskt misstag. Jag gick dit och var arg, gråtfärdig och pratade om mina känslor. Chefen lyssnade artigt men ingenting förändrades. Veckan efter ändrade jag taktik. Jag tog med mig en lista på mina tio pågående projekt och visade svart på vitt att timmarna inte räckte till. Det blev ett uppvaknande för oss båda och vi kunde stryka tre projekt direkt.
Kom ihåg att du inte behöver ha alla svar själv innan du ber om hjälp. Men att presentera problemen som en konkret lista över arbetsuppgifter gör det betydligt svårare för en chef att avfärda dina problem som tillfällig stress.
Vem kan hjälpa dig när du mår dåligt på jobbet?
När den psykosociala arbetsmiljön brister finns det olika instanser att vända sig till beroende på vad problemen handlar om och vilket stöd du behöver.Närmaste chef
- Kan direkt förändra din arbetsbelastning, prioritera om projekt eller fördela om resurser
- Bör alltid vara den första kontakten om det finns ett grundläggande förtroende
- Har det formella och juridiska ansvaret för din arbetsmiljö och dina arbetsuppgifter
Skyddsombud / Fackförbund
- Kan kräva undersökningar, driva processer vidare och i extrema fall stoppa farligt arbete
- Perfekt stöd om chefen är en del av problemet eller om dina signaler ignoreras
- Företräder arbetstagarna och vakar över att arbetsmiljölagen följs på arbetsplatsen
Företagshälsovård
- Kan erbjuda samtalsstöd, göra arbetsförmågebedömningar och stötta vid rehabilitering
- Kopplas ofta in via arbetsgivaren men har tystnadsplikt gällande medicinska frågor
- Fungerar som en oberoende expertresurs inom medicin, ergonomi och psykosocial hälsa
Linas väg tillbaka: Från ohållbar stress till en balanserad vardag
Lina, en trettiofyraårig projektledare i Stockholm, upplevde att den administrativa bördan och konstanta omorganisationer gjorde att hon mådde genuint dåligt på jobbet varje dag. Hon kände en växande ångest inför måndagar och upplevde att energin var helt slut.
Hennes första försök att lösa situationen var att jobba över i hemlighet på kvällarna för att komma ikapp. Resultatet blev att hon drabbades av svår sömnlöshet och en total utmattning vilket gjorde att hon presterade ännu sämre.
Vändpunkten kom under ett samtal med företagshälsovården där hon insåg att hon inte kunde lösa strukturella problem med personlig övertid. Hon bestämde sig för att kontakta sitt fackliga skyddsombud på arbetsplatsen.
Tillsammans med skyddsombudet upprättade hon en skriftlig handlingsplan med sin chef. Arbetsgivaren plockade bort två stora projekt från hennes bord och införde tydliga avstämningar, vilket minskade hennes stressnivåer avsevärt inom sex veckor.
Utökade Detaljer
Vad gör jag om det är min chef som får mig att må dåligt?
Om problemet ligger hos din närmaste chef ska du inte driva frågan ensam. Vänd dig direkt till ditt skyddsombud, ditt fackförbund eller chefens överordnade. Du kan även kontakta företagshälsovården för ett konfidentiellt stödsamtal och rådgivning.
Kan jag bli uppsagd om jag berättar att jag lider av stress?
Nej, i Sverige har du ett starkt anställningsskydd och arbetsgivaren har ett lagstadgat rehabiliteringsansvar. Att drabbas av psykisk ohälsa eller stress är inte en giltig grund för uppsägning, tvärtom blir arbetsgivaren skyldig att anpassa din arbetssituation.
Hur vet jag om min stress beror på jobbet eller privatlivet?
Gränsen är ofta flytande eftersom privatliv och arbetsliv påverkar varandra. Ett tydligt tecken på arbetsrelaterad stress är om dina symtom lättar markant under längre ledigheter, som semestern, men återkommer så fort du närmar dig arbetsplatsen.
Snabb Sammanfattning
Psykisk ohälsa kräver anpassningEftersom psykisk ohälsa ligger bakom nästan hälften av alla längre sjukskrivningar måste arbetsmiljön ses som en del av lösningen, inte bara individens hälsa.
Arbetsgivaren bär det juridiska ansvaretDu är aldrig ensam ansvarig för att lösa en ohållbar jobbsituation; lagen kräver att chefen anpassar kraven efter dina resurser.
Agera innan systemet krascharAtt dokumentera problem svart på vitt och ta tidig hjälp via skyddsombud förhindrar att tillfällig vantrivsel utvecklas till långvarig utbrändhet.
Referens
- [1] Forsakringskassan - Psykisk ohälsa är idag den vanligaste anledningen till längre sjukskrivningar och utgör nästan hälften av alla pågående sjukfall i landet.
- [3] Av - Statistik visar att nästan trettio procent av de anställda inom skola, vård och omsorg upplever att arbetsbelastningen ständigt är för hög.
- Varför är det viktigt att använda rätt ord?
- Är det billigt i Barcelona?
- Hur länge står sig en kokt julskinka?
- Varför samlar kroppen vätska vid mens?
- Vad betyder grindavik på isländska?
- Hur räknar man valuta?
- Vad dricker man i London?
- Hur mycket pengar behöver man för att låna 2 miljoner?
- Hur loggar man in på UL?
- Vilka frukter är lösande för magen?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.