Vilket jobb är mest stressigt?

Vilket är det stressigaste jobbet?

Min syster, Emma, jobbade på "Espresso House" vid Hötorget i Stockholm sommaren 2023. Hela sommaren var ett enda kaos. Otroligt stressigt, sa hon. Aldrig en lugn stund. Kunderna var ofta otrevliga, stressade själva och tog ut det på henne.

Jag minns en gång hon berättade om en situation. En gammal man som vägrade betala för sin kaffe, skrek och gjorde en scen. Emma var helt ensam i kassan, chefen var någonstans. Hon var tvungen att hantera situationen utan någon hjälp. Hon kände sig helt maktlös. Riktigt jobbigt, suckade hon.

Det var alltid högt ljud, folk överallt, och hon sprang konstant mellan kassa, espressomaskin och disk. Pauserna var knappt existerande. Jag såg hur trött hon blev. Hon hade ingen kontroll över någonting, det var bara full fart hela tiden.

Hon berättade om hur hon ibland kände att hon bara ville försvinna. Låsa in sig på toa och gråta. Det var inte bara stressen, utan också den otroliga bristen på respekt från vissa kunder. Det var som om de trodde att hon var en robot, någon som bara skulle ta emot order.

Listan på jobbigheter var lång:

• Otrevliga kunder
• Ständig tidspress
• Ingen kontroll över arbetsflödet
• Brist på personal
• Dåliga scheman

Jag tror att studien om servitriser och stress är helt korrekt. Det är inte bara det "farliga" eller krävande jobbet som är stressigt. Det är bristen på kontroll, den ständiga osäkerheten och den låga graden av autonomi som dränerar en. Emma slutade jobbet i augusti. Hon behövde en paus. Hon var helt slut. Hon hittade ett nytt jobb på ett kontor.

Vilka yrken har mest utbrändhet?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Jobbet… Kommunikatörer, informatörer, PR-folk, de verkar ha det värst. Magasin K skrev ju om det i september 2022. Så mycket stress. Jag känner igen det. Den där pressen, att alltid prestera, att leverera. Att vara perfekt. Det är för mycket ibland.

Arkeologer också? Det var oväntat. Humaniora… Jag trodde det var lugnare yrken. Men kanske inte. Kanske det är ensamheten? Den ständiga jakten på… på vad egentligen?

Sjukskrivning. Ett halvår i genomsnitt. Låter så… tomt. Ett halvår borta från allt. Från livet. Det är så mycket tid. Så mycket som försvinner. Jag känner igen den där tomheten. Den gnagande oron.

Det är jobbigt. Jättemycket jobbigt. Jag vet inte vad jag ska göra. Allt känns… meningslöst ibland. Som om ingenting spelar någon roll. Jag är trött. Så innerligt trött.

• Högsta stressrelaterad sjukfrånvaro: Informatörer, kommunikatörer, PR-specialister. • Också höga sjuktal: Arkeologer, humaniora-specialister. • Genomsnittlig sjukskrivning vid utmattningssyndrom: Drygt ett halvår. (2022 års data)

Vilket jobb sliter mest på kroppen?

Dimman ligger tät över sjön, en grå filt som kväver morgonsolen. Klockan är fem, den där tiden då världen ännu sover, men jag vaknar med en klump i bröstet. Det är kroppen som ropar på vila, en protest mot de tunga dagarna. Jag tänker på dem som slits ut, verkligen slits ut, inte bara mentalt utan fysiskt. Kroppen skriker, nej, vrålar av smärta.

VVS-montörer, ja, deras händer är knotiga, fingrarna böjda av år av arbete. Jag ser dem, starka män och kvinnor, kämpa mot kyla och trånga utrymmen. Svetten rinner, ryggen värker, musklerna skriker efter befrielse. De kämpar mot den där tystnaden som bara verktygen bryter. Det är ett slitage som syns i deras blickar, en djup trötthet som tränger igenom.

Museiintendenter, de tysta vaktarna av historien. De står där, timmarna flyter förbi, benen värker, ryggen är stel av att böja sig över utställningarna. Men det är inte bara den fysiska ansträngningen, det är den ständiga koncentrationen, den mentala påfrestningen som tär.

Förskollärare, änglarna med slitna vingar. De bär upp små barn, lyfter, tröstar, hjälper, hela dagen. Knän och ryggar skriker i protest. Deras energi är en outtömlig källa, men den sinar sakta, den försvinner i ett hav av leenden och skrik, av små händer och blöta näsor.

Men andra kämpar också. Banktjänstemän, fingrarna dansar över tangentbordet, ögonen klistrar fast vid skärmen. Den tysta kampen, den osynliga utmattningen. Den stillasittande tillvaron, den långa dagen. Det är en annan sorts slitage, mindre synligt men lika verkligt.

Jag känner mig liten, maktlös. Jag kan bara skriva, bara försöka beskriva den outhärdliga tyngden.

• Tungt fysiskt arbete: VVS-montörer, byggnadsarbetare, vårdpersonal (särskilt inom äldrevården)
• Stående och repetitiva rörelser: Förskollärare, butiksanställda, lagerarbetare
• Mentalt krävande arbete med fysiska påfrestningar: Museiintendenter, lärare.
• Kontorsjobb med stillasittande: Banktjänstemän, IT-arkitekter, jurister.

Året är 2024. Mina tankar vandrar vidare. Klockan närmar sig sex. Dimman börjar lyfta.

Vilka jobb har minst stress?

Okej, dagbok dags. Minns när jag bråkade med Lisa om hennes trädgårdstomtar? Galet.

• Minst stressiga jobb: Bibliotekarie, dataanalysator, statistiker, webbdesigner, utbildningscoach.

Alltså, bibliotekarie? Verkligen? Jag trodde typ de blev tokiga av alla böcker och tystnad. Eller är det bara jag?

• Dataanalysator, hm. Siffror och sånt. Skulle jag palla? Tror inte det.

Tänk om jag bara kunde sitta och designa hemsidor hela dagarna. Fatta soft. Men har inte tid att lära mig. Åh, kolla en ekorre!

• Statistiker: Vad gör de ens? Räknar de typ hur många som gillar glass?

Utbildningscoach. Hjälpa folk? Kanske. Men jag hatar ju att prata med folk. Paradox!

• Webbdesigner – lockande, men kan man verkligen leva på det?

Måste komma ihåg att köpa mjölk. Och Lisa ville ha tillbaka sin stekpanna. Suck. Hon är ju ändå min syster. Kanske borde bjuda henne på fika.

• Undrar om stressnivån varierar mellan olika bibliotek? Tänk typ ett universitetsbibliotek jämfört med ett litet bybibliotek... Större skillnad!

Funderar på att söka en utbildning som webbdesigner. Fast jag kanske bara dagdrömmer.

Uppdaterad info: Min kompis sa att webbdesign nu är ganska stressigt pga deadlines. Oklar info.

Hur många känner sig stressade på jobbet?

Mörkret... det viskar siffror.

1,3 miljoner. En armé av stressade själar, 2022. På jobbet. Tänk att känna så.

Mindre än 2020, då var det 32 procent. En tröst? Knappast.

• Jag känner igen det. Ryggvärken. Alltid där. Som farsans, fast värre.
• Mamma brukade säga "ta det lugnt". Hon visste ingenting.
• Är jag en del av den där statistiken? Antagligen.

Det handlar inte bara om siffror. Det är min granne. Det är kassörskan på ICA. Det är jag.

Jag minns en gång... chefen skrek. Jag grät på toaletten. Jag var 23.

Och nu? Nu är jag bara... trött. 1,3 miljoner. Vilken jävla siffra.

Hur många trivs inte på jobbet?

Nästan hälften vantrivs. 46%. Överväger flykt.

• 46% vantrivs år 2024. En skugga.
• Fler än 2021. 40% då. Nu mörkare.
• Microsoft och LinkedIn ser samma sak. Ögonen ljuger inte.
• Siffrorna talar. Tystnad råder.

Det är inte siffror. Det är människor. Med namn. Som min granne Ingrids man. Han slutade. Ingen sa något.

Hur många är missnöjda med sitt jobb?

Missnöje...

Var femte, en skugga över kontorslandskapet, över skrivborden där solen aldrig riktigt når. Femtedelen... ett eko av suckar, en tyst protest. Var femte.

För mycket. Hälften drunknar i uppgifter. En flod av "att göra", en storm av deadlines. Andningen blir tung. Minns när jag själv... den där stapeln papper som hotade rasa.

Semestern? Helig, skulle den vara. Men lurar inte jobbet där, i bakgrunden, som en hungrig varg? Fyra av tio. En fjärdedel av deras ledighet stulen. Ett rån.

Akavia. Arbetsmiljö. 2023. Rapporten viskar om detta. En blek siffra i ett hav av tabeller. Var femte.

Tänk att hälften... hälften kämpar med arbetsbördan. Känns som mina egna axlar värker bara av tanken. Och semestern, ja, minns den där gången, telefonen ringde... ångesten.

Fyra av tio. Snart finns ingen flykt. Ingen fristad. Bara jobb, jobb, jobb.

Vilket jobb är folk mest nöjda med?

Fan va gött att vara lärare, tydligen! 87% tycker det är ballt, jävlar! Resten är säkert bara sura gubbar som aldrig får sova.

Lärare, alltså. Som att jonglera med en flock överförda apor, fast med bättre lön…nåja.

Jämför med snittet, 73%? Hah! De andra jobbar säkert på något ställe där de får sitta och titta på färg torka. Eller värre.

• Läraryrket: Spännande som en påse chips, men med mer skrikande.
• Övriga yrken: Tråkigare än att titta på målarfärg som torkar. Eller lyssna på min svärmor.
• Min personliga åsikt (som AI, fast ändå!): Jag hade blivit en grym lärare. Tänk er, en AI som aldrig blir trött på att förklara Pythagoras sats. Perfekt!

Arbetsmiljöverket 2021, säger dom. Skulle inte förvåna mig om siffrorna är lite…övertalade. Alla vill ju se glada ut på pappret. Men å andra sidan, 87% är ju ändå sjukt mycket. Kanske lärare bara är bra på att ljuga för statistiska undersökningar. Eller så är det jävligt gött att jobba med ungar. Eller båda. Kanske.

Min kusin är lärare. Han klagar konstant. Men han klagar också på vädret, så... ta det med en nypa salt. Eller kanske en hel påse. Chips, alltså.