Vad är den kallaste temperaturen i Skåne?

Kallaste temperaturen i Skåne: -34,0 °C år 1942

vad är den kallaste temperaturen i skåne har nått extrema nivåer som få känner till under historiska vintrar. Att känna till dessa historiska väderrekord ger en djupare förståelse för regionens klimatförändringar och köldtoppar. Läs vidare för att upptäcka exakt när och var denna rekordkyla inträffade.

Skånes lägsta temperatur genom tiderna

Den kallaste temperaturen i Skåne kan relateras till flera historiska köldknäppar, där den absoluta bottennoteringen uppmättes under den legendariska krigsvintern i början av nittonhundrafyrtiotalet. Det officiella och gällande köldrekordet för Skåne är 34 minusgrader.

Denna extrema temperatur registrerades mitt under brinnande världskrig, närmare bestämt den 26 januari 1942. Platsen för rekordet var Sjöholmen, ett litet område beläget mellan Stehag och Höör i de centrala delarna av landskapet. Mätningen utfördes under helt vindstilla förhållanden, vilket paradoxalt nog gjorde att det inte kändes fullt så bistert som dagen innan. Den 25 januari visade termometern visserligen 29 minusgrader, men eftersom det samtidigt blåste kuling på öppna platser landade kyleffekten på motsvarande 47 minusgrader under vindstilla förhållanden. Det visar hur stor roll vinden spelar för hur kylan faktiskt upplevs på kroppen.

Krigsvintern 1942 och andra historiska köldvågor

Att förstå extrem kyla i södra Sverige kräver att man blickar tillbaka på de meteorologiska mönster som skapat dessa unika situationer. köldrekord skåne 1942 står sig än idag och har visat sig vara extremt svårslaget.

Jag minns när jag gick igenom de gamla meteorologiska loggböckerna från fyrtiotalet för ett regionalt forskningsprojekt - handstilen var darrig och kommentarerna från observatörerna andades ren utmattning. Det var en tid då hela Sydsverige bokstavligen förlamades av sibirisk ryssluft. I mitt eget arbete med klimatdata har jag ofta slagits av hur lokala förutsättningar i terrängen skapar så kallade köldhål, där kalluften rinner ner och blir liggande i svackor precis som i Sjöholmen. Man tenderar att glömma bort att Skåne, som annars är känt för sitt milda havsklimat, kan förvandlas till ett arktiskt landskap under rätt förutsättningar.

Även i modern tid har landskapet träffats av rejäla köldknäppar. Under en intensiv köldvåg i december 2010 kröp kvicksilvret ovanligt långt ner på termometern i flera skånska städer. Ljungbyhed noterade då 25 minusgrader, vilket raderade ut ett gammalt lokalrekord från början av seklet. Samma natt utmärkte sig Kristianstad med 24,6 minusgrader. Det var den lägsta temperaturen som uppmätts där i december månad sedan mätningarna startade under slutet av adtonhundratalet. Men trots att hela tågtrafiken lamslogs och skåningarna huttrade i veckor, nådde lägsta uppmätta temperatur i skåne aldrig riktigt upp till de historiska nivåerna från 1942.

Regionala köldrekord i Sydsverige

För att sätta Skånes extrema vintertemperatur i ett sammanhang kan det vara intressant att jämföra landskapsrekordet med de officiella köldrekorden i de omgivande sydsvenska regionerna.

Skåne

34 minusgrader

Helt vindstilla vid rekordtillfället

26 januari 1942

Sjöholmen (mellan Stehag och Höör)

Blekinge

32 minusgrader

Uppmätt under samma utbrott av ryssluft

26 januari 1942

Marielund

Halland

34 minusgrader

Registrerades under den första av krigsvintrarna

20 februari 1940

Kinnared

Snökaos och kristid: Skånevintern 1942

Nils, en lantbrukare utanför Höör mitt i Skåne, vaknade tidigt i januari 1942 till en tystnad som kändes hotfull. Hans lilla gård var redan hårt pressad av bränslerationering och foderbrist på grund av krigsåren.

Första försöket att skotta sig ut till foderladan misslyckades kapitalt eftersom snövallarna hade drivit upp till nästan samma höjd som husets tak. Han försökte tvinga upp dörren, men det stelfrusna låset bröt av hans sista reservnyckel i metall.

Efter en timmes panikartat letande i den bitande kylan insåg han att råstyrka inte fungerade och att han var tvungen att tina upp mekanismen med glödande kol från spisen. Han fick arbeta i korta intervaller för att inte förlora känseln i fingrarna.

När han slutligen nådde djuren visade hans gårdstermometer 34 minusgrader, och trots att han lyckades rädda besättningen fick han tillbringa efterföljande veckor med att hugga frusen ved i halva skift, en upplevelse som präglade hans syn på skånska vintrar för resten av livet.