Hur stor del av världens elproduktion kommer från kärnkraft?

Hur stor del av världens elproduktion kommer från kärnkraft? 9 procent globalt

Kärnkraften spelar en central roll i den globala energiförsörjningen genom att bidra med stabil och koldioxidsnål elproduktion. Att förstå denna energikälla ger viktig insikt i hur stor del av världens elproduktion kommer från kärnkraft och vilka utmaningar som finns för framtida energiförsörjning.

Hur stor del av världens elproduktion kommer från kärnkraft?

Svaret på hur stor del av världens elproduktion kommer från kärnkraft kan variera beroende på vilket år som mäts, men under 2023 stod kärnkraften för exakt 9,1 procent av den globala elen. Detta innebär att kärnkraften utgör en stabil men begränsad del av planetens kraftförsörjning, i synnerhet om man jämför med fossila bränslen som fortsätter dat dominera stort.

Kärnkraften producerade totalt 2601 TWh el globalt under 2023. Det är värt att notera att det finns en utbredd förväxling mellan total energiförsörjning och specifik elproduktion. Många blandar ihop dessa begrepp, men när vi pratar om ren elproduktion ligger andelen alltså runt nio procent. Siffran kan tyckas låg för en så omtalad energikälla, men den bär upp en enormt viktig baslast i det globala nätet. Men hur ser fördelningen ut om vi blickar framåt och jämför med andra kraftslag? Det ska vi titta närmare på nu.

Globala energitrender: Kärnkraften i förhållande till fossil och förnybar energi

Under de senaste åren har det globala elsystemet genomgått stora förändringar där förnybar energi som sol och vind har växt i en rasande takt. Samtidigt har kärnkraftens totala produktion faktiskt ökat i absoluta tal, trots att dess procentuella andel av den totala kakan har legat relativt stabilt eller minskat något på grund av att världens totala elefterfrågan ökar så snabbt.

När jag först började analysera global elproduktion kärnkraft procent för drygt tio år sedan slogs jag av hur trögrörligt det globala systemet faktiskt är. Man hör ofta i debatten att fossil energi är på väg att försvinna i morgon dag, men verkligheten ger en snabbt en mental örfil. Fossila bränslen stod fortfarande för runt 60 procent av världens elproduktion under 2023, där kol ensamt backade upp över en tredjedel av den globala elen. Att ställa om ett sådant system kräver enorma mängder tid, kapital och stabila energikällor.

Under 2024 nådde den totala elproduktionen från kärnkraft en ny rekordnivå på 2667 TWh, vilket slog det tidigare historiska rekordet från 2006 på 2660 TWh. Men trots detta produktionsrekord landade kärnkraftens andel av elproduktionen på runda 9 procent. Detta beror helt och hållet på att den totala efterfrågan på el ökade med hela 1172 TWh bara under 2024 - en tillväxt som drivs på av allt från extremt väder till elektrifiering av transporter och nya datacenter. Förnybara källor lyckades möta tre fjärdedelar av denna enorma efterfrågeökning.

Sverige kontra världen: En tydlig klyfta i statistiken

Det är lätt att drabbas av hemmablindhet när man diskuterar energi i Skandinavien. I Sverige har kärnkraften historiskt sett haft en extremt dominerande roll och stod under 2023 för ungefär 28 procent av den inhemska elproduktionen. Tillsammans med vattenkraften utgör den stommen i det svenska elsystemet.

Kontrasten blir därför enorm när man inser att den globala siffran bara är en tredjedel av den svenska. Det finns också en stor geografisk obalans i var hur mycket el kommer från kärnkraft i världen och var den faktiskt växer.

Europa och Nordamerika har en åldrande reaktorflotta där stängningar har varit vanliga, medan expansionen numera nästan helt koncentreras till Asien. Kina driver i princip hela den globala ökningen just nu. Mellan 2006 och 2025 kopplades 104 nya reaktorer upp i världen samtidigt som 106 stängdes - men Kina stod ensamt för 53 av dessa nystarter och hade inte en enda stängning. Utan Kinas massiva utbyggnad hade kärnkraftens globala produktion i stället rasat markant under de senaste decennierna.

Jämförelse av globala kraftslag i elmixen

För att förstå kärnkraftens roll behöver vi titta på hur de olika energikällorna står sig mot varandra på den globala arenan baserat på de senaste helårsdata.

Fossila bränslen (Kol, Gas, Olja)

• Dominerande energikälla globalt som står för majoriteten av världens baslast och reglerkraft.
• Cirka 60 procent
• Kol har planat ut något men gas fortsätter att öka i många regioner på grund av lägre priser.

Förnybar energi (Vatten, Vind, Sol, Biomass)

• Den snabbast växande sektorn som står för merparten av all nytillkommen produktionskapacitet.
• Cirka 31-33 procent
• Kraftig expansion där solenergi ensam står för den absolut snabbaste tillväxten i TWh mätt.

Kärnkraft

• Levererar stabil, fossilfri baslast med hög tillgänglighet oberoende av väderleksförhållanden.
• Cirka 9 procent
• Sätter produktionsrekord i TWh men den procentuella andelen förblir stabil då elefterfrågan ökar.

Hanna och energianalysen: Från förvirring till klarhet

Hanna, en 24-årig miljövetenskapsstudent i Göteborg, skulle skriva en akademisk uppsats om global dekarbonisering men fastnade snabbt i en djup frustration över motstridiga datakällor.

Hon försökte först sammanställa statistik från olika öppna bloggar och nyhetsartiklar. Resultatet blev helt felaktigt då hon råkade blanda ihop data för total primärenergi med specifik elproduktion vilket gav helt orimliga grafer.

Efter en sömnlös natt insåg hon sitt misstag och började i stället sortera rapporterna strikt efter slutanvändning. Genom att separera el från uppvärmning och transport hittade hon slutligen rätt fokus.

Hennes uppsats fick högsta betyg efter att hon kunnat visa att kärnkraften stod för exakt 9,1 procent under 2023, vilket gav henne en djupare förståelse för hur svårbalanserad den globala omställningen faktiskt är.