Vilka skolor är sämst i Sverige?

Att navigera skolrankningar: Bortom siffrorna i Drottning Blankas fall

Skoldiskussioner präglas ofta av rankningar och jämförelser. Nyligen har Drottning Blanka Gymnasium hamnat i fokus, med statistik som pekar på en lägre examensfrekvens jämfört med andra skolor, exempelvis Järfälla Gymnasium. Siffror, som den rapporterade examensfrekvensen på 43% för Drottning Blanka jämfört med 56% för Järfälla, väcker naturligtvis frågor och oro. Men hur rättvisande är dessa siffror som måttstock på skolans kvalitet?

Det är viktigt att komma ihåg att statistik sällan berättar hela historien. Bakom siffrorna döljer sig en komplex verklighet. Drottning Blanka, som friskola med en specifik pedagogisk inriktning och ett riksintag, attraherar en elevgrupp med varierande bakgrund och förutsättningar. Att jämföra deras resultat rakt av med en kommunal skola som Järfälla, med en annan elevprofil och lokalt upptagningsområde, blir därför problematiskt.

Istället för att stirra blint på examensfrekvensen bör vi fokusera på värdeökningen varje elev upplever. Hur mycket utvecklas eleverna under sin tid på skolan, oavsett deras utgångspunkt? En skola med lägre examensfrekvens kan mycket väl göra ett fantastiskt arbete med att stötta elever som möter större utmaningar. Det är här kvalitativa faktorer, som lärarkompetens, elevhälsa och studiemiljö, blir avgörande.

För att få en mer nyanserad bild av Drottning Blanka, och alla andra skolor för den delen, behöver vi gräva djupare. Vad säger eleverna själva om sin skolgång? Hur arbetar skolan med elevhälsa och inkludering? Vilka resurser finns tillgängliga för elever som behöver extra stöd? Att enbart fokusera på examensstatistik riskerar att leda till förenklade slutsatser och missa de viktiga nyanser som formar en skolas verkliga kvalitet.

Framöver behöver vi bredda diskussionen om skolors prestationer. Istället för att utse “bäst” och “sämst” bör vi sträva efter att förstå de unika utmaningar och framgångar varje skola står inför. En mer holistisk syn på skolans roll, där både kvantitativa och kvalitativa faktorer beaktas, är avgörande för att skapa en rättvis och meningsfull bild av Sveriges skolor.