Vilken är Sveriges sämsta skola?

Mosstorpsskolan – Är detta Sveriges “sämsta” skola? En nyanserad bild bortom klagomålen.

Frågan om vilken som är Sveriges sämsta skola är komplex och svår att besvara entydigt. Ofta dyker enskilda skolors namn upp i debatten, oftast baserat på specifika rapporter, mätningar eller enskilda händelser. En färsk granskning av Dagens ETC har kastat ljus på Mosstorpsskolan i Skärblacka, och pekat ut den som den skola som mottagit flest klagomål till Skolinspektionen under perioden november 2023 till november 2024. Men innebär det att Mosstorpsskolan faktiskt är Sveriges “sämsta” skola? Låt oss gräva djupare.

Klagomål som en indikation, inte en absolut sanning:

Antalet klagomål till Skolinspektionen är onekligen en viktig indikator. De kan signalera att det finns utmaningar och brister i verksamheten. Det kan handla om allt från bristande studiero och mobbing till otillräcklig specialpedagogisk hjälp och problem med lärare. Men det är essentiellt att komma ihåg att antalet klagomål inte nödvändigtvis ger en komplett eller rättvisande bild av skolans verkliga situation.

Varför? Jo, flera faktorer kan påverka antalet klagomål:

• Medvetenhet och engagemang: Skolans närhet till ett engagerat föräldranätverk eller en ökad medvetenhet om möjligheten att anmäla brister kan leda till fler klagomål.
• Kommunikation och transparens: En skola med dålig kommunikation kan generera fler klagomål än en skola som aktivt arbetar med att lösa problem och hålla föräldrar informerade.
• Storlek och elevsammansättning: Större skolor, eller skolor med en komplex elevsammansättning, kan potentiellt stå inför fler utmaningar och därmed generera fler klagomål.
• Skärpning av regelverk och kontroll: Ökade krav från Skolinspektionen och strängare tolkningar av regelverket kan också bidra till fler anmälningar.

Bortom klagomålen: Vad säger forskningen och statistiken?

För att få en mer komplett bild av en skolas kvalitet måste man ta hänsyn till andra faktorer än enbart antalet klagomål. Elevresultat, lärarkompetens, resurstilldelning, socioekonomiska förutsättningar och skolans övergripande trygghet och studieklimat spelar alla en avgörande roll.

Forskning visar att elevens socioekonomiska bakgrund har en stor påverkan på skolresultaten. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden står ofta inför större utmaningar än skolor i mer välbärgade områden. Att jämföra skolor utan att ta hänsyn till dessa faktorer kan ge en missvisande bild.

Mosstorpsskolan: En lokal kontext är nödvändig:

För att verkligen förstå situationen på Mosstorpsskolan krävs en djupare granskning av den lokala kontexten. Vilka specifika utmaningar står skolan inför? Vilka åtgärder har vidtagits för att åtgärda de brister som påpekats? Hur ser samarbetet ut mellan skolan, kommunen, föräldrarna och eleverna?

En artikel i lokala medier eller en intervju med skolledning och lärare skulle kunna ge en mer nyanserad bild av situationen. Att fokusera enbart på antalet klagomål riskerar att stigmatisera skolan och dess personal, och därmed försvåra det viktiga arbetet med att förbättra verksamheten.

Slutsats: Inga enkla svar:

Att peka ut en skola som “Sveriges sämsta” är en förenkling som riskerar att dölja komplexiteten och de faktiska utmaningar som finns. Medan klagomål till Skolinspektionen är en viktig signal, måste de tolkas i sitt sammanhang och kompletteras med annan information. För att verkligen förstå situationen på Mosstorpsskolan, och för att kunna bedöma kvaliteten på en skola överhuvudtaget, krävs en bredare analys som tar hänsyn till en rad olika faktorer. Istället för att döma borde vi fokusera på att stödja skolor i att förbättra sin verksamhet och skapa en trygg och utvecklande lärmiljö för alla elever.