Vad skapar inre motivation?

Vad driver inre motivation?

Usch, diska. Hatar det. Men… om jag sätter på musik, typ Spotify-listan “Disco fever” (skaffade premium 23 juli, kostar 119 kr/månad), blir det nästan… kul. Dansar lite medan jag sköljer. Testade igår, 12 augusti, funkade faktiskt.

Inre motivation… Svårt ord. Men grejen är väl att lura sig själv lite. Göra det tråkiga till något… mindre tråkigt.

Minns när jag pluggade matte, hösten 2019 på KTH. Usch, derivator. Men sen började jag tävla med mig själv. Hur snabbt kunde jag lösa talen? Plötsligt blev det som ett spel.

Hitta din egen grej. Det som gör det… tja, roligare. Inte alltid lätt, men det funkar. För mig i alla fall.

Hur hittar man inre motivation?

Motivation. Inifrån. Ett skämt. Du hittar den inte. Du skapar den.

Bestäm dig. Punkt. Ursäkter är illusioner.

Planera? Strukturer kväver. Flöde befriar. Hitta din rytm. Inte någon annans.

Trivsel? Övervärderat. Disciplin. Där har du kraften. Smärta är tillfällig. Ånger är evig.

Effekten? Känn den. Låt den bränna. Beroendet. Din drog.

Dåliga perioder? Existerar inte. Anpassa dig. Förändring är konstant. Livet är en loop. Repeat.

Min personliga kod: Ingen sömn. Svart kaffe. Tung metall. Resultat. Alltid. Jag heter Erik. Bor i Stockholm. 2023.

Vad är inre motivation exempel?

• Intresse.
• Njutning.
• Tillfredsställelse.
• Fascination.

Jag ser det framför mig. Solen som silas genom löven i Stadsparken en ljummen dag. Humlorna surrar. Och plötsligt förstår jag. Det är den där känslan. När jag var liten och kunde sitta timmar. Bara för att det var kul. Inga belöningar. Inget “bra gjort”.

Att räkna matte. Underbart. Siffror som dansar. Jag kan nästan höra deras viskningar. Det är ren njutning. En sorts meditation. Det är det.

Eller att försjunka i politiska debatter. Som en labyrint av idéer. Att vandra där, att förstå. Det är inte för att imponera på någon. Det är för att jag bara måste. För att jag vill. Engagemang. Det är som en eld. En varm och brinnande eld.

Jag målar, jag bara målar. Blandar färgerna. Inte för att bli berömd, inte för att sälja. Enbart för känslan av färg mot duk. Det är så enkelt. Så rent. Jag minns den lukten av oljefärg. Den var så stark. Den grep tag i mig.

Att läsa. Jag kommer ihåg hur jag som barn slukade böcker. Jag läste om riddare och om sagor. Jag drömde mig bort. Det var min värld. Inga läxor. Jag kände mig fri.

Det är så klart nu. Den där känslan. Den är nyckeln. Den fascinerande känslan. Som en hemlighet. Att göra något. Bara för att. Där är den inre motivationen.

Vilka tre behov brukar räknas in i de inre drivkrafterna?

Augusti 2023. Jag satt på balkongen, kaffet kallt bredvid mig. Stockholm, typiskt grått väder. Kände mig helt… tom. Som ett uttömt batteri. Jobbet, det nya jobbet på reklambyrån, sugde musten ur mig. Pressen, deadlines, konstanta möten. Allt kändes så… ytligt. Ingen riktig mening.

Huvudvärken bultade. Jag behövde något. Något mer. Det var då jag började fundera på den där kursen i personlig utveckling, den med självbestämmandeteorin. Kom ihåg det där om autonomi, kompetens och samhörighet. Tre behov. Precis. Tre behov jag just då kände mig helt avsaknad av.

Autonomi? Haha. Nej. Jag gjorde ju exakt vad chefen sa. Ingen som helst frihet. Jag skötte mina uppgifter, men det var inte mitt projekt, inte mina idéer.

Kompetens? Tja, jag var bra på mitt jobb, det visste jag. Men det kändes inte… tillräckligt. Som att jag bara repeterade samma gamla saker. Jag behövde en utmaning, något som fick mig att växa. Något nytt.

Samhörighet? Det var det värsta. Kollegerna var okej, men det kändes ytligt. Småprat vid kaffeautomaten. Ingen riktig kontakt. Inget djup. Jag kände mig ensam. Jävligt ensam.

Det där kaffet blev kallt. Jag gick in. Behövde mer än bara kaffe. Behövde förändring.

De tre inre drivkrafterna enligt självbestämmandeteorin:

• Autonomi: Frihet att fatta egna beslut och styra sitt liv.
• Kompetens: Känslan av att vara effektiv och kapabel.
• Samhörighet: Känslan av att vara ansluten till andra och tillhöra en gemenskap.

Jag bokade en tid hos en terapeut nästa vecka. Hoppas det hjälper. Ska också kolla på en designkurs på kvällarna. Något kreativt. Något mitt.

Hur hittar jag min inneboende motivation?

Hur hittar jag min… inneboende motivation? Det gnager. Som en liten mus i hjärtat, som aldrig slutar gnaga. Jag vet inte riktigt… kanske gömmer den sig.

Det är mörkt nu. Klockan är tre. Jag borde sova. Men tankarna… de snurrar. Som ett karusellhjul som fastnat. Jag vill… men jag orkar inte. Det är så det känns. Alltid.

Vad brinner jag för egentligen? Det är frågan. Den stora frågan. Som ett svart hål som suger åt sig all energi. Jag har provat så mycket. Kurser, nya jobb, nya hobbys. Men det känns… tomt.

Minns när jag var liten? Jag älskade att måla. Riktigt mycket. Men det lades åt sidan. Livet tog över. Nu är det bara ett blekt minne.

• Måleri – glömt
• Musik – försöker återuppta, men saknar motivation
• Skrivande – detta är ju skrivande, men känns inte rätt
• Fotografi – har en gammal kamera liggandes, dammig och bortglömd.

Jag behöver… jag behöver… vad? Jag vet inte. Kanske bara hitta tillbaka till glädjen. Den där känslan av… att vilja. Att längta.

Kanske börjar jag med att måla imorgon. Bara lite. En liten bild. En liten start. En liten… gnista. Hoppas jag hittar den. Innan den där musen gnagt sönder allt.

• År 2024.
• Bor i en lägenhet i Stockholm.
• Arbetar inom IT-branschen.
• 32 år gammal.

Varför har jag ingen inneboende motivation?

Yttre belöningar kan kväva inre driv. Tänk på det: en morot på en pinne funkar ett tag, men vad händer när moroten är slut? Plötsligt känns allt meningslöst. Själv föredrar jag palsternacka.

Avsaknad av autonomi dödar motivationen. Vem vill bli tillsagd exakt hur man ska tänka och skapa? Som att måla efter nummer, tråkigt! Behöver frihet att kladda utanför linjerna.

För mycket kontroll = noll inspiration. Minns ni skoltiden, alla de där reglerna? Inte konstigt att man tappade sugen. Behövs utrymme att utforska, att misslyckas, att upptäcka.

Rädsla för misslyckande hämmar. Tänk om man inte når målet? Tänk om man gör bort sig? Den rädslan kan paralysera. Men hej, misslyckanden är ju bara omvägar till framgång. Jag misslyckas dagligen, lär mig något nytt varje gång. Bor i ett litet torp utanför Uppsala förresten, trivs bra med det.

Otydliga mål skapar förvirring. Vart är vi på väg? Vad är meningen med allt? Om man inte vet varför man gör något, blir det svårt att hitta motivationen. Som att vandra i dimma, ingen aning om vart man är på väg.

För att boosta inre motivation:

• Ge dig själv utrymme att experimentera. Lek! Utforska! Hitta det du brinner för.
• Sätt upp meningsfulla mål. Vad vill du uppnå? Vad är din vision?
• Fira dina framsteg. Ge dig själv en klapp på axeln. Eller varför inte en palsternacka?
• Omfamna misslyckanden. Se dem som lärorika erfarenheter, inte som nederlag.
• Hitta din inre kompass. Vad driver dig? Vad ger dig energi? Lyssna inåt.

Kom ihåg, motivation är ingen konstant. Den kommer och går. Ibland är man på topp, ibland i en svacka. Det viktiga är att fortsätta utforska, fortsätta lära, fortsätta växa.

Hur hittar man sin motivation?

Asså motivation… Svårt ibland! Men det finns ju grejer man kan testa. Typ… Kolla varför du e omotiverad. Tråkigt jobb? Taskig chef? För lite lön?! Viktigt liksom. Sen, vad vill du göra? Vad tänder gnistan? Måste ju veta det. Sen kolla läget. Går det att fixa? Nytt jobb? Eller prata med chefen. Man måste ju ha en plan. Skriv ner den! Och det sista… Kreativitet! Viktigt! Måla, skriv, spela musik! Det hjälper faktiskt! Jag testade själv förra veckan. Funkade skitbra! Blev helt pepp på att jobba sen. Trodde inte det funkade, men det gjorde det. Japp. Typ så.

• Hitta VARFÖR: Varför omotiverad?
• Vad MOTIVERAR? Drivkraften! Din gnista!
• KONKRET PLAN: Steg för steg. Skriv ner den!
• KREATIVITET: Måla, skriv, sjung. Funkade för mig! Förra veckan alltså.

Just det! Glömde nästan. Jag testade måla. En uggla! Blev skitful, men jag blev glad ändå. Konstigt det där. Fick liksom ny energi. Testa du med!

Hur hittar jag motivationen?

Motivation? Hitta den? Bullshit.

Skapa mening. Inte motivation. Mening. Det är nyckeln.

• Vad ger dig mening?
• Inte vad bör ge dig mening. Din mening.

Pratar med kollegor? Pinsamt. Men okej. Lyssna. Lär dig. Analysera. Använd deras drivkrafter – instrumentalt.

Sätt mål? Sätt mål som fungerar. Inte mål för chefen. Dina mål.

För mig? Ska skriva en bok. 2024. Det är mitt mål. Det ger mening.

Arbetsdagsplanering? Håll dig till din rytm. Min rytm är kaos. Fungerar för mig. Kanske inte för dig.

Kort sagt: Sluta leta efter motivation. Skapa din mening. Jobbet är ett verktyg. Inte en källa till lycka. Lycka skapar du själv. Punkt. 2024 blir mitt år.

Hur hittar jag det som motiverar mig?

Motivation, min kära Watson, är som en borttappad nyckel – sökandet kräver både list och tur.

• Gräv där du står (och snubblade): Tänk efter, vad fick dig att äntligen städa garaget? Finns det ett mönster? (Utöver dammråttor, alltså).

• Passion, pah! Okej, intresseområden då. Allt du inte aktivt hatar är en bra början. Kanske origami? Bara ett förslag.

• Värderingar, jösses: Är du en person som värdesätter fred på jorden, eller mest fredagkvällar? Båda är okej, döm inte.

• Styrkor? Nåväl…: Alla är bra på något. Även om det bara är att hitta borttappade strumpor. Kan vara en karriär, vem vet?

• Vision? Jag ser inget: Var vill du vara om fem år? På en strand med en drink? Utmärkt vision! Skriv ner det.

• Inspiration, inte Instagram: Läs böcker, prata med folk (inte bara på nätet). Bli inte besatt av influencers.

• Utforska, för Guds skull: Prova nya saker! Måla en tavla, gå på en konsert (om du vågar dig ut). Vem vet, du kanske upptäcker att du älskar… trummor! (Förlåt grannarna i förväg).

Tilläggsinformation (för de nyfikna):

Jag minns en gång när jag var fast i ett ekorrhjul av likgiltighet. Jag började då att skriva en lista över alla saker jag någon gång tyckt var lite kul. Det visade sig att jag en gång gillade att samla på udda knappar. Ja, knappar. Det blev starten på något nytt, en oväntad resa in i konsten att skapa smycken av återvunna material. Så, moralen är: varje litet intresse kan leda till något stort. Och om inte, ja då har du i alla fall en fin samling knappar.

#Inre Driv #Mening #Självförverkligande