Hur många procent mår dåligt av skolan?

Skolstressens grepp: Hur många unga mår dåligt i skolan?

Skolan ska vara en plats för lärande, utveckling och social gemenskap. Men för många unga i Sverige är verkligheten en helt annan. Siffrorna talar sitt tydliga språk: en alarmerande hög andel elever upplever stress och mår psykiskt dåligt av skolan. Frågan är inte längre om det finns ett problem, utan hur stort problemet är och vad vi kan göra åt det.

De senaste undersökningarna ger oss en dyster bild. Under läsåret 2021/2022 rapporterade över hälften av de unga tonåringarna att de kände sig stressade på grund av skolan. Bland 13-åriga flickor uppgav hela 63% att de var “ganska” eller “mycket” stressade. Motsvarande siffra för pojkar i samma ålder var 40%, vilket fortfarande är en betydande andel.

Det mest oroande är att denna stress verkar öka ju äldre eleverna blir. Bland 15-åriga flickor hade stressen eskalerat till hela 78%. Det innebär att nästan fyra av fem flickor i den åldern upplever en betydande skolrelaterad stress. Även pojkar påverkas kraftigt, med 51% som rapporterar stress vid 15 års ålder.

Dessa siffror är inte bara statistik – de representerar verkliga unga människor som kämpar med pressen och kraven som skolan ställer. Det är unga som kanske tappar motivationen, presterar sämre än de skulle kunna, eller i värsta fall utvecklar psykiska problem som ångest och depression.

Vad ligger bakom skolstressen?

Det finns många faktorer som kan bidra till att elever mår dåligt av skolan. Några vanliga orsaker inkluderar:

• Hög press att prestera: Den ökade fokusen på betyg och nationella prov kan skapa en stor press att prestera bra, vilket leder till stress och ångest.
• Stor arbetsbelastning: Många elever upplever att de har för mycket att göra, både i skolan och på fritiden, vilket kan leda till utbrändhet.
• Sociala faktorer: Mobbing, utanförskap och svårigheter att passa in kan påverka elevernas psykiska välbefinnande negativt.
• Brist på stöd: Elever som känner att de inte får tillräckligt med stöd från lärare, föräldrar eller skolan som helhet kan ha svårare att hantera stressen.
• Perfektionism och prestationsångest: En hög grad av självkritik och en rädsla för att misslyckas kan öka stressnivåerna.

Vad kan vi göra för att förbättra situationen?

Det är viktigt att vi tar dessa siffror på allvar och agerar för att minska skolstressen och förbättra elevernas psykiska hälsa. Några åtgärder som kan vidtas inkluderar:

• Minska betygspressen: Fokusera mer på lärandet i sig snarare än på enbart betygen.
• Anpassa undervisningen: Se till att alla elever får den hjälp och det stöd de behöver för att lyckas.
• Främja en positiv skolmiljö: Arbeta aktivt mot mobbing och skapa en trygg och inkluderande atmosfär.
• Öka medvetenheten om psykisk hälsa: Lär elever om stresshantering, självkänsla och hur man söker hjälp.
• Stärk elevhälsan: Se till att det finns tillräckligt med personal (skolkuratorer, skolpsykologer) som kan stödja elever med psykiska problem.
• Samarbeta med föräldrarna: Involvera föräldrarna i att skapa en balanserad livsstil för sina barn och uppmuntra dem att prata om sina känslor.

Skolan har en avgörande roll att spela i att skapa en miljö som främjar både lärande och välbefinnande. Genom att ta itu med skolstressen och erbjuda rätt stöd kan vi hjälpa unga att må bättre, prestera bättre och nå sin fulla potential. Det är en investering i framtiden, inte bara för individen utan för hela samhället.