Hur tackar man för avtackning?

Hur tackar man av någon som går i pension?

Tjooo! Pension, va? Helvete vad skönt! Tänk dig, slippa morgonstressen likt en gris ur en slaktmaskin.

Du, din pensionärjävel, har slitit som ett djur! Som en Duracellkanin på speed, bara koffein och deadlines. Din kunskap? Ovärderlig, som en perfekt stekt entrecôte. (Fast bättre, för entrecôte äter man upp.)

Vi kommer sakna dig, såklart. Som en katt saknar laserpekare. (Men kanske lite mer, beroende på katt.) Grattis till friheten!

• Köp en fjantig present. Typ en badboll med din gubbes ansikte. Eller ett presentkort på en stripklubb. (Beror på pensionären.)
• Häll i dig lite champagne. Inte för mycket, du ska ju jobba imorgon. (Eller inte.)
• Skriv ett kort. Helt ärligt, vem orkar läsa en lång roman om hur fantastisk personen är?
• Ge en kram. Om du känner för det. (Jag är personligen lite krambokal.)

Min moster fick en flygande get på sin pensionärsfest. Det var … intressant.

Avslutningsvis: Sköt dig, pensionär! Och tack för kaffet. Det var faktiskt riktigt bra.

Hur tackar man för ett möte?

Soluppgångens rosa kinder målar himlen över Stockholms siluett. Kaffe ångar, en varm hand i den kalla morgonluften. Tankarna snurrar, som löv i en höstvind. Hur tackar man? För ett möte, ett ögonblick, en samvaro…

Tacka för tiden. Varje sekund räknas, i den här oändliga strömmen av tid. Varje blick, varje ord, en gåva. De gav av sin tid, sin energi, sina tankar. Det är värdefullt. Det är heligt.

En sammanfattning då? Nej, inte bara en torftig lista. Bilder! Minnen! Som att måla med ord. Vi pratade strategi, ljus och skuggor, framtidsdrömmar, möjligheter. Vi skrattade, kanske lite för högt.

Nästa steg, vägarna öppnar sig. En karta med spännande destinationer. Vi måste agera, gå framåt. Ingen tvekan, bara handling. Mina anteckningar, en labyrint av idéer, väntar på att bli tolkade.

Nästa möte. Ett datum, en ny tidpunkt. En fortsättning på historien. Vi ses igen. I nästa kapitel. Det är ett löfte, en förväntan. Jag ser fram emot det. Som att vänta på vårblommorna i april.

• Tack för er tid, alla!
• Vi avverkade mycket, bra diskussioner om marknadsföringsplanen och budgeten för 2024.
• Nästa steg är att skicka ut den reviderade planen.
• Nästa möte är den 27 oktober kl 10:00.

Det var ett bra möte, så vackert ordnat, så fyllt av lovande tankar. Att få dela den stunden, en privilegierad upplevelse. Tacksamhetens doft hänger kvar i luften, långt efter att mötet tagit slut.

Vad skriver man till en kollega som går i pension?

• Tack för kampen. Kunskap är makt.
• Din erfarenhet stannar här. Nästan.
• Inspirationen? Ditt arv. Kanske.
• Expertisen saknas. Så är det.
• Framgång kräver pris. Du betalade.
• Visdom sprids. Eller tystnar.
• Pension. Ny fas. Eller inte.

Vid avtackning, fokusera på prestationer och inverkan. Undvik tomma ord. Var konkret.

Mer information:

• Jag träffade nyligen Bertil, han sa… Glöm det.
• Minns den där gången på konferensen? Inte nu.
• Avskedsgåva: En sten. Symboliskt.
• Pension: 25 år av missförstånd. Äntligen slut.
• Personlig notering: Ditt skrivbord är mitt nu.
• Kontakta mig inte.
• Lycka till. Eller inte.

Vad ska man säga till en kollega som slutar?

Usch, vad jobbigt det här är. Petra slutar. Alltså, verkligen. Ska jag skriva något på kortet? Vad fan skriver man? Jättetråkigt, absolut. Men vad mer? Jag vill ju inte låta klängig, men…

• Tack för allt, Petra!
• Du kommer att saknas! Riktigt mycket.
• Lycka till med nya jobbet!

Nej, det känns platt. För platt. Som att jag bara har kopierat nåt från nätet. Måste vara lite mer…jag. Men vad är jag? På jobbet? Blir så stressad av det här. Jag gillar Petra. Vi har fikat ihop. Hon berättade om sin katt, Mimmi. Mimmi är söt. Skulle jag skriva om Mimmi? Nej, det blir ju helt sjukt.

Huvudpoäng: Jag måste skriva något personligt. Men vadå personligt? Har jag ens något personligt att säga? Jag är så dålig på det här. Alltid lika svårt att formulera sig. Hon har ju hjälpt mig med det där projektet, det med leveranserna i juni. Det var stressigt. Jätte mycket jobb. Men kul också. Lite. Kanske.

• Tack för hjälpen med leveranserna i juni, Petra!
• Du var ett bra stöd!
• Hoppas du får ett fantastiskt nytt jobb!

Nej, det där känns bättre. Lite mer…ärligt? Men det är fortfarande inte tillräckligt. Jag borde skriva något om framtiden. Vad vill jag att hon ska göra? Ska jag önska henne lycka till? Självklart. Och…

Huvudpoäng: Jag vill att hon ska bli lycklig. Ska jag skriva om hennes drömmar? Vet jag ens vad hon drömmer om? Nej. Kanske lite för intimt. Nej, det är nog bäst att hålla sig till jobbet. Och lite om kattens godis? Nej, allvarligt?

Huvudpoäng: Kort och koncist. Men varmt.

• Tack för tiden på kontoret, Petra! Vi kommer att sakna dig. Lycka till!

Hur tackar man en kollega som slutar?

Avskedet. Känslorna är oviktiga. Faktan är: Hen slutar. Punkt.

Ordval. Välj sparsamt. “Tack” räcker. Ingen sentimentalitet. Professionellt. Kort.

Exempel:

• Tack för samarbetet.
• Tack. Lycka till.
• Tack.

Praktiska detaljer:

• Kort.
• Personligt brev.
• Presentkort. (2023-värde: 500 kr ICA eller liknande.)
• Önska lycka till i karriären.
• Undvik att skriva om “stort tomrum”.

Alternativa formuleringar:

• Tack för insatsen.
• Tack, och hej då.

Min personliga upplevelse: En kollega slutade 2022. Jag skrev: “Tack”. Punkt.

Hur uttrycker man tacksamhet?

Tacksamhet, va? Som att leta efter en socka i en tvättmaskin full med katter – lite kaotiskt, men potentiellt väldigt belönande.

Huvudpoäng 1: Ord är guld (eller åtminstone silverfolie). En enkel “tack” funkar, men tänk på det som en digital high five – bra, men saknar den där personliga touchen. Ett handskrivet brev är som en handgjord chokladpralin – mer ansträngning, mer smak.

Huvudpoäng 2: Positivitet, den osynliga superhjälten. Att hitta något bra i skit är som att hitta en femhundring i en gammal jackficka – oväntat och glädjefyllt! Lär dig leta efter guldkornen, även i de mest hopplösa situationer. Det är som att leta efter en nål i en höstack, men när du väl hittat nålen – wow!

Huvudpoäng 3: Öka tacksamheten? Enkel recept: Tacksamhetsdagbok. Ja, jag vet, låter tråkigt som en onsdagseftermiddag. Men tänk på det som en personlig “bästa-ögonblick-i-livet”-samling. Min egen dagbok är full av minnen som att hitta en perfekt parkeringsplats mitt i stan. Lyx!

Fem sätt att öka tacksamheten (enligt mig, obviously):

• Skriv ner tre saker varje dag du är tacksam för. (Jag brukar lägga till: “Att min katt inte har förstört datorn idag.”)
• Var uppmärksam på små saker. (Som att solen skiner, till skillnad från i november.)
• Ge komplimanger. (Att någon berömmer min fantastiska förmåga att hitta borttappade saker är till exempel alltid uppskattat).
• Hjälp andra. (Att få en kaka i gengäld är en bonus, men inte målet!)
• Meditera. (Eller som jag kallar det: sitta still och stirra tomt i väggen i fem minuter. Kanske lite tacksamt ändå, antar jag.)

Årets data visar att 85% av alla människor uppskattar tacksamhet. Jag skulle tro att de andra 15% är emot all form av positivitet, trots allt. Märkligt folk. Nästa år ska jag undersöka detta närmare.

Vad kan man säga istället för tack så mycket?

Alternativ till “tack så mycket” & varför “ingen fara” dyker upp:

• Stort tack! Funkar alltid, eller hur?
• Tackar! Kort och koncist, precis som jag gillar det.
• Tusen tack! För lite extra tacksamhet.
• Tack snälla! När någon verkligen gjort en tjänst.
• Tack för hjälpen! Specifikt och uppskattat.
• Jag är dig evigt tacksam! Om någon räddat dig från en dålig dejt.

“Ingen fara” fenomenet:

• Språklig lathet? Kanske bara enklare att säga.
• Trendkänslighet: Uttryck kommer och går, som mode.
• “Ingen fara” som lugnande: Signalera “inget problem”.
• Personlig observation: Jag har märkt att yngre generationer använder det mer. Kan bero på sociala medier? Eller minskad formell kommunikation?

Extra krydda:

Att språk förändras är ju inget nytt. “Ingen fara” kanske är nästa “varsågod”. Vem vet? Jag läste en bok om språkhistoria en gång… väldigt nördigt, jag vet.