Vad kan långvarig diarré bero på?

Vad kan långvarig diarré bero på: Orsaker bakom besvären

Att drabbas av vad kan långvarig diarré bero på skapar stor frustration i vardagen och innebär risker för hälsan. Att förstå bakomliggande faktorer minskar oron och förhindrar långvarigt lidande. Lär dig mer om tarmbesvär för att hantera situationen rätt.

Vad beror det på när magen är ur balans under en längre tid?

Långvarig diarré kan relateras till many olika faktorer och det finns sällan tillräckligt med information för att dra en omedelbar slutsats utan en ordentlig medicinsk bedömning. När lös avföring pågår i mer än fyra veckor klassificeras det som kroniskt, vilket drabbar ungefär 6 till 7 procent av den vuxna befolkningen.^[1] Att förstå den exakta orsaken kräver att man väger samman allt från dolda läkemedelsbiverkningar till kroniska tarmsjukdomar. Men det finns en sak som är säker - du ska inte behöva acceptera att springa på toaletten hela tiden.

Det kan kännas oerhört frustrerande och begränsande i vardagen när magen aldrig vill lugna ner sig. Men här är det viktigt att skilja på inflammationer och funktionella besvär. Över 90 procent av alla fall av kronisk diarré beror på icke-infektiösa orsaker, ^[2] vilket innebär att det sällan rör sig om ett långvarigt virus eller en envis bakterie. Istället handlar det ofta om hur tarmens slemhinna mår, hur känsligt nervsystemet i magen är eller hur kroppen reagerar på det du stoppar i dig.

Funktionella magbesvär och IBS som orsak till icke-blodig diarré

De absolut vanligaste orsakerna till kronisk, icke-infektiös diarré är irritabel tarm med diarré (IBS-D) och funktionell diarré. Skillnaden ligger främst i smärtan - IBS-D kännetecknas av återkommande magsmärtor som förändras i intensivitet efter toalettbesöket, medan funktionell diarré innebär att mer än 25 procent av avföringarna under de senaste tre månaderna har varit lösa eller vattniga, fast utan att du har påtagligt ont i magen. Dessa tillstånd innebär att tarmen är överkänslig och rör sig för snabbt, vilket gör att vätska inte hinner tas upp som den ska.

I min erfarenhet som kliniker möter jag dagligen människor som är helt utmattade av att ständigt behöva kartlägga var närmaste toalett finns så fort de lämnar hemmet. Många har dragit ner på sin mat till ett absolut minimum i ren rädsla för nästa attack. Men här är en viktig detalj: funktionella besvär skadar inte tarmens struktur. De är extremt besvärliga, men they are inte farliga. Att förstå den skillnaden är ofta det första steget mot att minska den stress som i sig förvärrar symptomen.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och mikroskopisk kolit

Om diarrén däremot är blodig eller återkommande med inslag av slem pekar det ofta mot en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), såsom ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar orsakar synliga inflammationer och sår i tarmens slemhinna. Men det finns också en mer dold form av inflammation som kallas mikroskopisk kolit. Vid detta tillstånd ser tarmen helt perfekt ut under en vanlig koloskopi, men vävnadsprover tagna under mikroskop avslöjar en tydlig inflammation. Mikroskopisk kolit står för cirka 13 procent av fallen av kronisk diarré och drabbar framför allt personer över 50 år.

Kom ihåg att mikroskopisk kolit nästan uteslutande ger helt vattniga, icke-blodiga diarréer, och symptomen kan dessutom uppstå mitt under natten. Det är en stor skillnad mot klassisk IBS, där magen oftast är lugn när du sover. Om du har haft diarré i flera veckor och har passerat 50-årsstrecket är det därför helt avgörande att läkaren tar biopsier under en eventuell kameraundersökning - annars missas diagnosen helt.

Läkemedelsbiverkningar - Den dolda orsaken till lös mage

En av de mest förbisedda orsakerna till att man är lös i magen länge biverkning är biverkningar från vanliga mediciner. Diarré står för ungefär 7 procent av alla rapporterade biverkningar från läkemedel, och det finns över 700 olika substanser som kan störa mag-tarmkanalen. Antibiotika är den största enskilda boven och ligger bakom 25 procent av de läkemedelsinducerade diarréerna. ^[5] Men även vanliga preparat som metformin för diabetes, protonpumpshämmare mot halsbränna och vanliga inflammationsdämpande värktabletter (NSAID) kan hålla igång en diarré under månader.

Det hände mig faktiskt i början av min karriär att vi utredde en patient för svår tarmsjukdom under flera månader - tills vi insåg att besvären började exakt samtidigt som en ny dosering av en helt vanlig medicin mot sura uppstötningar. Den dolda mekanismen handlar ofta om att medicinen ändrar bakteriefloran eller hämmar tarmens förmåga att suga upp gallsyror. Gå därför alltid igenom din kompletta medicinlista med en läkare innan du påbörjar dyra och komplicerade utredningar.

Alarmsymptom - När ska man söka vård för långvarig diarré?

Även om de flesta fall har ofarliga förklaringar finns det vissa tecken, så kallade alarmsymptom, som kräver en snabb och noggrann medicinsk bedömning för att utesluta allvarliga tillstånd som tarmtumörer eller svår inflammation. Om din långvariga diarré åtföljs av synligt blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång, oförklarlig feber eller om du regelbundet vaknar mitt i natten av att du måste tömma tarmen, ska du inte vänta. Likaså om besvären debuterar efter att du har fyllt 50 år.

Ett första steg på vårdcentralen är oftast enkla blodprover och ett avföringsprov som mäter fekalt kalprotectin, vilket visar om det finns en inflammation i tarmen eller inte. Om detta prov är förhöjt, eller om du har något av alarmsymptomen, går man vidare med en koloskopi. Att titta på tarmen från insidan kan kännas obehagligt att tänka på, men det är det absolut säkraste verktyget vi har för att ge dig rätt svar och därmed rätt behandling.

Skillnader mellan funktionella och inflammatoriska orsaker

Irritabel tarm (IBS-D) / Funktionell diarré

Lös eller grötig, absolut inget synligt blod

Mycket sällsynt, magen lugnar ner sig under sömnen

Helt normala värden av fekalt kalprotectin i avföringen

Vanligt vid IBS, lättar ofta markant efter tarmtömning

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD / Mikroskopisk kolit)

Blodig/slemmig vid IBD, helt vattnig vid mikroskopisk kolit

Typiskt tecken, du vaknar ofta av akut behov

Förhöjda värden som signalerar att slemhinnan är skadad

Kan vara konstant, krampaktig och försvinner inte alltid efter toalettbesök

Lennarts långa väg till rätt magdiagnos

Lennart, en 54-årig busschaufför från Göteborg, drabbades plötsligt av vattniga diarréer upp till sex gånger om dagen. Han blev extremt stressad på jobbet eftersom han inte kunde lämna bussen mitt under en rutt, och han började frukta att han drabbats av tarmcancer.

Hans första sökning på nätet ledde honom till att utesluta gluten och laktos helt på egen hand. Han köpte dyra tillskott och provade en strikt diet under tre veckor, men magen blev bara ännu mer oförutsägbar och han tappade två kilo i vikt.

Vändpunkten kom när han insåg att besvären även väckte honom klockan tre på natten. Han bokade tid på sin vårdcentral där läkaren lyssnade på hans symptombild, tog avföringsprover och skickade en remiss för koloskopi med specifika instruktioner om vävnadsprover.

Kameraundersökningen visade en till synes frisk tarm, men mikroskopiska biopsier avslöjade mikroskopisk kolit. Efter en riktad behandling med ett lokalt verkande kortisonpreparat stabiliserades magen inom två veckor och Lennart kunde återgå till jobbet utan ångest.

Denna information är endast avsedd för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Sök alltid råd från en kvalificerad läkare eller annan vårdgivare om du har frågor rörande ett medicinskt tillstånd. Ignorera aldrig professionell medicinsk rådgivning eller dröj med att söka vård på grund av något du har läst här.