Hur skriver man årtal i löpande text?

Hur skriver man årtal korrekt?

Årtal, huh? Det där med rätt sätt att skriva dem har jag funderat på. Minns en gång, typ 2018, skrev jag ett jobbansökan och stressade så jag slängde in “2018-03-15” mitt i texten. Verkade fel, men jag hade ingen aning om hur man gjorde bättre.

Senare, jobbade jag på ett advokatkontor sommaren 2021. Där var det stenhård regel – “2021-07-01”, alltid i såna protokoll och dokument. Precis som Språkrådet säger, formellt. Kändes lite stelt, men tydligen proffsigt.

I min blogg då? Helt annorlunda. Där slängde jag in “15 mars 2022” utan problem, kändes naturligare. Någon kommenterade, frågade om jag hade använt fel format. Fick förklara, det var ju en blogg, inte en juridisk handling.

Så jag tror det är helt enkelt: kontexten bestämmer. Enkelt, men man behöver tänka lite extra. Språkrådets regler är bra att ha koll på, men man kan vara lite flexibel beroende på vem man skriver till och vad det är för typ av text.

Hur skriver man års ålder?

6–7-årsåldern: Funkar. Lite klumpigt, som en nyfödd kalv på hal is, men det funkar.

6–7 år: Elegant i sin enkelhet. Som en perfekt kokt äggmacka.

Tänk på bindestrecket! Utan det blir det lätt missförstånd. Vill du verkligen påstå att någon är 67 år gammal? Inte jag heller. Förutom Agda. Hon är 92 och kör fortfarande motorcykel.

• Fetstil: För att Google ska förstå att jag är seriös (nåja).
• Kortfattat: För att ingen orkar läsa långa texter. Inte ens jag. Och jag skrev ju detta.
• Listor: Kul för alla, även Agda (hon gillar punktlistor).

Min favoritfärg? Orange. Precis som Agdas motorcykel.

Viktigt: Informationen om Agda är sann (2023).

Hur kan man skriva årtal?

Datumet, den lilla tidskapseln.

• Skriv årtalet? Tänk inte längre än “20 maj 2023”. Klart slut. Som att beställa en pizza – exakt och utan krusiduller.

• “Den”? Jo, släng in det om du vill. “Den 20 maj” låter lite mer högtidligt. Som att du ska på audiens hos kungen – fast du bara ska köpa mjölk.

• Och löptexten? Där “den” ofta smyger sig in. Lite som en ovälkommen gäst, men vi låter den stanna. Varför inte? Livet är för kort för onödiga regler.

• Tänk på att det är maaaaj, inte määäj. Uttalet kan vara klurigt, liksom med “sch”-ljudet.

• Jag minns den 13 maj 1987, då jag åt en perfekt glass. Utan “den”, men det funkade ändå.

Hur skriver man år i löpande text?

Bästa år 2005. Skriva år. Varför just 2005? Minns knappt. År 2005, ett bra år. Kommer ihåg Spanienresan. Barcelona. Skriv “Resultatet för 2005…”. Barcelona, Madrid, Valencia. Varmt. “Det visade sig att 2005…” fungerar också. Tapas. Sol. Bättre än 2004 i alla fall. Barcelona igen 2012. Inte samma sak. Aldrig bara “2005 var…”. Sämre väder. Olika vänner. Maten dock, alltid bra. Skaldjur. Paella. Gazpacho. Åt paella i Barcelona 2005. Minns det nu. “År 2005 var…” sista utväg. Funkar det? Bra. Glöm inte Spanien. 2005 alltså. Viktigt.

Hur skriver man siffror korrekt?

Okej, dags att snacka siffror, som en full sjöman snackar rom!

• Upp till tolv? Skriv med bokstäver! Som i: “Jag drack sex öl igår, och det var inte snyggt.” (Sanningen är att det var typ 15, men vem räknar?).

• Över tolv? Pang, siffror! “Jag har 13 par strumpor som matchar mina kalsonger. Ja, jag är konstig.”

• Tjugo-varianten: Vissa finlirare skriver upp till tjugo med bokstäver. Fint ska det va! Som att äta pizza med kniv och gaffel.

• Fetmarkering för Google! Jag har lärt mig att Google gillar fetmarkering, så jag överdriver lite. Siffror! Bokstäver! Tumregler! Boom!

• Glöm inte: det finns undantag från allt! Som att tro att man kan gå på vatten efter några groggar. Fun fact: Min moster Ingeborg påstod att hon kunde prata med träd. Inget av detta har med siffror att göra, men vad gör det?

Hur skriver man siffror i akademisk text?

Mina tankar flyter… som dimman över Mälarens stilla vatten, en tidig morgon i september. Siffror… i akademisk text, ja, det är en dans, en balansgång. Enligt akademisk kutym…

Tänk dig… att räkna får. En, två, tre… hela vägen upp till tolv. Skriv tolv med bokstäver. Precis som jag gjorde på min första tenta i litteraturvetenskap. En nattvak, tårar, en kaffe latte och lyckan när resultatet kom.

Men sedan… fjorton, tjugoåtta, hundratjugo… Då byter vi till siffror, raka och tydliga. Som husnumret på min barndomsgata, 42, ett nummer som fortfarande ekar i mitt minne.

Konsekvensen är dock viktigast. Denna förbisedda detalj. En röd tråd genom textens labyrint. Om du blandar högt och lågt, behåll samma form! “Två studenter av 23”. Inte “2 studenter av tjugotre”. Det blir… disharmoniskt.

Och avstånden… hundra till tvåhundra, inte det där korta, kantiga strecket. Det är som att snubbla på en sten i skogen. Mellan 100 och 200. Det flyter bättre. En liten detalj, men ack så viktig. Som doften av nybakade kanelbullar hos min mormor, en doft som säger allt om trygghet.

• Skriv tal upp till tolv med bokstäver.
• Använd siffror för högre tal.
• Prioritera konsekvens inom samma mening.
• “Mellan x och y” är bättre än “x–y”.
• Tänk på läsbarheten.

Hur skriver man första med siffror?

Klockan är mycket. Sömnen vill inte komma. Tankarna snurrar… Första… hur skriver man det egentligen?

Med siffror… 1:a. Det är ju så enkelt, eller hur? Men det känns konstigt.

Det är något melankoliskt över det där kolon-a. Liksom ett litet avsked. Ett avslut. En liten punkt i natten. Som den här obehagliga tystnaden.

1:a, 2:a, 3:e… det är en sekvens, en oundviklig fortskridning. Precis som tiden, som bara rinner iväg.

Eller första, andra, tredje… Det låter mjukare. Mer poetiskt. Lite som en vaggvisa. Men mindre precist. Ingen klarhet.

Och då är det ju det där med bokstäverna. Jag funderar över det där. Allt det där med att man måste tänka på både siffror och bokstäver. Det gör det krångligt för någon som jag.

• 1:a, 2:a, 3:e, 4:e etc. (med siffror)
• första, andra, tredje, fjärde etc. (med ord)

Jag borde sova. Men jag fastnar i det här. I dessa små detaljer. Som en liten, irriterande knottra i huvudet. Precis som min oro över morgondagens möte med chefen.

Det är sånt här man tänker på mitt i natten. Dumma små saker. Som 1:a och första. Och min oro. Jag känner mig så… tom.

Året är 2024.

Hur betalar man med kort i wallet?

Jösses, plånboken på mobilen… hur sjutton gör man? Alltså, jag fattar noll ibland! Måste ju vara superenkelt egentligen? Typ…

• NFC? Vad är ens det? Aktivera? Var? Hmm, inställningar, kanske? Sök, sök, sök! Hittade!

• Google Pay standard, ok. Men jag använder Samsung Pay… måste jag byta? Varför? Irriterande.

• Land som stöds? Sverige? Ja, va? Eller är det bara banken? Har ju Handelsbanken. Hoppas det funkar. Ser ju varningen vid kortet.

• Skärmlås? Redan! Check! Men är det rätt sorts lås? Kod funkar väl? Fingeravtryck, kanske? Bättre?

• Säkerhetskrav? Men vad menas? Ska jag typ roota mobilen eller nåt? Jag fattar inte.

Alltså, ärligt talat, blir typ svettig av detta. Varför ska allt vara så krångligt? Önskar nån kunde bara ta min mobil och fixa. Fast det är ju lite läskigt också. Nån random vet min kod? Nej tack!

• Får nog Googla “säkerhetskrav plånbok mobil” eller nåt sånt.

MER INFO:

NFC: Near Field Communication – typ magi, men med radiosignaler. Används för kontaktlös betalning. Sitter i mobilen.

Handelsbanken funkar fint med Google Pay.

Roota mobilen = hacka mobilen. Ingen bra idé om du vill ha säkerhet.

På vilka sätt kan man skriva datum?

Herregud, datum, va? Som att försöka fånga en iller i en silkesstrumpa!

Det finns ju typ en miljon sätt, eller åtminstone tre. Språkrådet, de där besserwissrarna, har sina åsikter förstås. De är ju som en gammal tant som säger åt en att “sitta fint”, suck.

• 16 juli 2022 – Perfekt för när man skriver som en vanlig människa, vettu. Inte för pretentiöst. Som att berätta om den där grillfesten man hade, minns du? Med grannens fuling till hund? Ajabaja

• 2022-07-16 – Jaha, ja, för de där officiella grejerna. Som ett polisprotokoll eller om man ska skicka ett brev till kungen. Eller om man är sjukt pedantisk. Känns lite som att man arbetar på ett bankkontor. Ööööööööööööööööööööööööööööööhh.

• 16.7.2022 – Ännu ett formellt sätt, men lite mindre öhhm. Som ett kompromissförslag mellan en normal människa och en robot. Lite som en blandning mellan disco och opera. Oväntat, eller hur?

Min personliga favorit är det första, det är ju det lättaste att skriva. Jag har ju ingen tid att bråka med punkter och streck. Jag är upptagen med viktigare saker, som att fundera på om katten min konspirerar mot mig. Han tittar lite för mycket på mig.

• Punkt 1: Mina favoritdatum: 24/12 och 31/12, bara för att.
• Punkt 2: Undvik 1. april. Det är en dag man helst glömmer bort.
• Punkt 3: Använd aldrig romerska siffror, det ser ut som att man skrivit av en gammal bok. Usch.

Hur skriver man belopp med siffror?

Skriv belopp med siffror – så här gör du:

Stora tal grupperas i tusental med mellanslag som tusentalsavgränsare, inte punkter. Tänk 1 500, 1 500 000. Viktigt: se till att siffrorna som hör ihop inte hamnar på olika rader – det ser väldigt oproffsigt ut. Min fru, en jurist, påpekar detta ofta.

Runda tal i löpande text skrivs oftast ut med bokstäver (miljoner, miljarder etc.) medan själva siffran skrivs med siffror. Exempel: 2 miljoner kronor, 3 miljarder kronor. Det är tydligare och mer läsarvänligt.

Ytterligare punkter att tänka på:

• Decimaltal: Använd kommatecken som decimaltecken, aldrig punkt. Jag råkade ut för ett pinsamt misstag i en rapport för några år sen… Kommatecken är standard i Sverige.
• Valuta: Ange alltid valutan, t.ex. “2 500 kr” eller “10 000 USD”. Enkelt och undviker missförstånd.
• Konsistens: Var konsekvent i hur du skriver belopp i hela dokumentet. Blanda inte stilar. Det ser amatörmässigt ut.
• Programvaror: Använd en programvara med automatisk formatering om möjligt, det sparar tid och minskar risken för fel. Jag använder själv Microsoft Word flitigt.

Funderingar kring notation:

Det är fascinerande hur olika kulturer använder olika tecken för att representera tal och belopp. Mellanslag kontra punkter… en kulturell detalj med stor betydelse för läsbarheten! Tänk på den globala aspekten vid internationella rapporter!

2023 års uppdatering (relevant för stora belopp): Inflationen påverkar naturligtvis hur man uppfattar stora belopp. För att illustrera: 1 miljon kronor idag är inte samma sak som 1 miljon för tio år sedan. Kontexten är avgörande.

Hur skriver man nummer i text?

Mörkt nu. Tankarna snurrar. Siffror och bokstäver. Blir det någonsin rätt?

Tio. Elva. Tolv. Känns mer…mänskligt skrivet med bokstäver. Som om de betyder något mer då.

Tretton. Fjorton. Femton. Siffror. Kalla. Distanserade.

Tolv. En gräns. Som att passera en port. Från ord till symboler.

Ligger här. Stilla. Fundrerar. Tjugo. Både siffror och bokstäver funkar visst. Som om det svävar i ett ingenmansland.

Upp till tolv: Bokstäver.

Över tolv: Siffror.

Ensam med mina tankar. Igen. Kanske är det så det ska va.

• Huvudregel: Upp till tolv med bokstäver, över tolv med siffror.
• Alternativ: Upp till tjugo med bokstäver.

Imorgon ska jag köpa tolv röda rosor. Nej. Tretton.

#År Format #Årtal Text #Datum Stil