Vilka är kriterier för att få en diagnos IF?

Kriterier för diagnos IF: IQ-gräns och DSM-5

Att fastställa kriterier för diagnos IF kräver en omfattande klinisk utredning för att säkerställa rätt stöd. Genom att förstå de medicinska kraven undviker man missförstånd kring begåvningsnivåer och funktionsförmåga. Det är viktigt att känna till de internationella standarderna för att skydda individens rättigheter och möjliggöra anpassade insatser i vardagen.

Grundläggande kriterier för diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF)

För att få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF) krävs att tre specifika huvudkriterier är uppfyllda. Det handlar om en kombination av nedsatt begåvning, svårigheter i vardagen (adaptiv förmåga) och att dessa nedsättningar har visat sig under uppväxten. Det räcker alltså inte med att enbart ha ett lågt resultat på ett begåvningstest för att få diagnosen.

Diagnostiken baseras på internationella manualer som DSM-5 och ICD-10. Enligt nuvarande klinisk praxis diagnostiseras cirka 1 procent av befolkningen med intellektuell funktionsnedsättning. Inom gruppen har den stora majoriteten, omkring 85 procent, en diagnos intellektuell funktionsnedsättning kriterier, vilket innebär att nedsättningen ofta upptäcks först i skolåldern när de teoretiska kraven ökar.

Kriterium 1: Nedsatt intellektuell förmåga

Det första kriteriet innebär en betydande nedsättning av de intellektuella funktionerna. Detta inkluderar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, göra omdömen samt förmågan att lära sig i skolan och av erfarenhet. Men hur mäter man detta på ett rättvist sätt?

Detta fastställs genom en klinisk bedömning i kombination med standardiserade begåvningstest, ofta kallade IQ-test. Ett resultat som ligger två standardavvikelser eller mer under genomsnittet i befolkningen ses som en indikation på IF. I praktiken innebär det en IK under 70 diagnos eller lägre. Det är dock viktigt att komma ihåg att testsiffran inte är en absolut gräns. En felmarginal på cirka 5 poäng brukar räknas in i bedömningen.

Kom ihåg - en siffra säger inte allt. Jag har sett utredningar där personen haft en IQ på 72 men ändå fått diagnosen eftersom de adaptiva svårigheterna var så pass omfattande. Det är helhetsbilden som räknas, inte bara poängen på ett papper.

Kriterium 2: Brister i adaptiv funktionsförmåga

Det här är det kriterium som många anhöriga tycker är svårast att greppa. Kriterier adaptiv förmåga handlar om hur väl en person klarar av de krav som vardagen ställer jämfört med andra i samma ålder. Det handlar om att kunna fungera självständigt i vardagen utan ett onormalt stort stöd från omgivningen.

Svårigheterna ska vara så pass omfattande att de begränsar fungerandet inom minst ett av följande områden: Konceptuella färdigheter: Läsa, skriva, räkna, tidsuppfattning, pengar och abstrakt tänkande. Sociala färdigheter: Empati, socialt omdöme, kommunikationsförmåga och förmågan att skaffa och behålla vänner. Praktiska färdigheter: Personlig vård, hushållsarbete, klara resor självständigt, sköta hälsa och säkerhet.

I min yrkesroll möter jag ofta föräldrar som säger men mitt barn kan ju laga mat själv. Vid närmare eftertanke visar det sig ofta att barnet behöver påminnelser för varje steg eller inte kan hantera om spisen går sönder. Det är just den typen av nyanser som den adaptiva bedömningen fokuserar på. Man mäter inte vad personen kan göra, utan vad hen faktiskt gör konsekvent i sin vardag.

Kriterium 3: Debut under utvecklingsperioden

Det sista kriteriet är att nedsättningarna i de intellektuella och adaptiva funktionerna måste ha uppstått under utvecklingsperioden. Vanligtvis räknas detta som tiden fram till 18-årsåldern.

Detta kriterium är avgörande för att skilja intellektuell funktionsnedsättning från nedsättningar som beror på förvärvade hjärnskador eller demenssjukdomar senare i livet. Om en person får en hjärnskada som 40-åring och tappar förmågor kallas det inte IF, även om symtomen kan likna varandra. Man tittar därför noga på skolbetyg, tidig utveckling och anamnes (sjukdomshistoria) under utredningen.

Hur går en utredning till?

En utredning intellektuell funktionsnedsättning vuxen är en noggrann process som involverar flera yrkeskategorier, oftast en psykolog och en läkare. Men här kommer något som många missar - väntetiderna kan vara långa, ofta mellan 6 till 18 månader beroende på var i landet man bor. Jag ska förklara mer om vad som händer under själva mötena längre ner i avsnittet om processen.

Psykologen genomför tester av den kognitiva förmågan, till exempel med testbatteriet WAIS (för vuxna) eller WISC (för barn). Läkaren gör en medicinsk bedömning för att utesluta andra orsaker och för att se om det finns en bakomliggande genetisk orsak eller medicinskt tillstånd. Man intervjuar också ofta anhöriga för att få en bild av den adaptiva förmågan.

Skillnaden mellan IF och svag teoretisk begåvning

Många blandar ihop begreppen svag teoretisk begåvning och intellektuell funktionsnedsättning. Här är de viktigaste skillnaderna.

Intellektuell funktionsnedsättning (IF)

• Betydande svårigheter i vardagen som kräver stödinsatser.
• Ger ofta rätt till stöd enligt LSS (Lagen om stöd och service).
• IQ ligger generellt under 70 poäng.

Svag teoretisk begåvning

• Klarar ofta vardagen men har svårt med teoretiska studier.
• Ger sällan rätt till LSS, men kan ge rätt till stöd i skolan.
• IQ ligger normalt mellan 70 och 85 poäng.

Hanna och kampen för rätt stöd i vuxen ålder

Hanna, en 24-årig kvinna i Göteborg, hade kämpat sig igenom skolan med knappt godkända betyg. Hennes föräldrar märkte att hon aldrig riktigt lärde sig hantera pengar eller planera sina matinköp, men de trodde att hon bara var sen i starten.

När Hanna försökte flytta till en egen lägenhet rasade allt. Hon glömde betala hyran, slutade äta ordentligt eftersom hon inte förstod hur man handlade billigt, och blev isolerad. Hennes första försök till utredning avvisades av läkare som menade att hon 'verkade för socialt kompetent'.

Genom ett nytt försök och en djupdykning i hennes barndom insåg psykologen att Hannas sociala charm dolde djupa brister i logiskt tänkande. Testet visade en IQ på 68 och stora nedsättningar i praktisk adaptiv förmåga.

Efter diagnosen fick Hanna ett boendestöd som hjälper henne med ekonomi och struktur. Hon upplever nu att 85 procent av hennes vardagliga stress har försvunnit eftersom hon äntligen får krav anpassade efter sin faktiska förmåga.

Denna information är endast i utbildningssyfte och ersätter inte professionell medicinsk bedömning eller diagnos. Om du misstänker att du eller en anhörig har en intellektuell funktionsnedsättning, bör du kontakta din vårdcentral eller en specialistpsykiatrisk mottagning för en formell utredning.