Vem har förtroendearbetstid?

Vem bär ansvaret vid förtroendearbetstid? En närmare titt på en flexibel, men krävande, arbetsmodell.

Förtroendearbetstid, en modell som allt fler företag och anställda utforskar, erbjuder en potentiellt attraktiv balans mellan flexibilitet och ansvar. Men vem bär egentligen ansvaret när arbetstiden inte längre styrs av en strikt klocka? Svaret är inte enkelt och varierar beroende på hur avtalet är utformat, samt den specifika branschen och rollen.

Grundprincipen är att medarbetaren, i enlighet med kollektivavtal och individuella överenskommelser, själv ansvarar för att arbetet blir utfört och att arbetstiden planeras på ett effektivt sätt. Detta förutsätter ett högt mått av självdisciplin, organisatorisk förmåga och en klar förståelse för de överenskomna målen. Arbetsgivaren å sin sida har ett ansvar för att skapa en fungerande struktur och ramverk för förtroendearbetstiden. Detta inkluderar tydliga mål, regelbunden uppföljning och en öppen dialog mellan arbetsgivare och anställd.

Arbetsgivarens ansvar:

• Klart definierade mål och arbetsuppgifter: Utan tydliga mål och riktlinjer blir det svårt för den anställda att själv organisera sin tid effektivt.
• Tillgång till nödvändiga resurser: Arbetsgivaren måste säkerställa att medarbetaren har de verktyg, den utrustning och den support som krävs för att utföra arbetet.
• Regelbunden uppföljning och feedback: En kontinuerlig dialog är avgörande. Detta säkerställer att målen uppnås och att eventuella problem identifieras och åtgärdas i tid. Uppföljningen bör fokusera på resultat, inte på närvaron.
• En sund arbetsmiljö: Även vid förtroendearbetstid gäller lagstiftningen om arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvaret för att förhindra ohälsa och olyckor.
• Rättvisa och transparenta rutiner: Alla medarbetare som arbetar med förtroendearbetstid bör behandlas lika och rättvist. Rutinerna bör vara transparenta och väl dokumenterade.

Den anställdas ansvar:

• Självorganisering och effektiv tidsstyrning: Den anställda har huvudansvaret för att planera och organisera sin arbetstid för att uppnå de överenskomna målen.
• Kommunikation och proaktivitet: Öppen och regelbunden kommunikation med arbetsgivaren är avgörande för att undvika missförstånd och säkerställa att arbetet flyter smidigt.
• Att uppnå överenskomna mål: Den anställda är ansvarig för att leverera resultat enligt överenskommelse.
• Att respektera gränserna: Även om flexibilitet är en nyckel, bör den anställda vara medveten om sina egna gränser och undvika överarbete.

Risker och utmaningar:

Förtroendearbetstid är inte en lösning för alla. Det finns risker för både arbetsgivare och anställd. För den anställda kan det leda till otydliga gränser mellan arbete och fritid, ökad stress och svårigheter att “koppla av”. För arbetsgivaren kan det vara utmanande att mäta prestationer och säkerställa att arbetet utförs på ett effektivt sätt.

Avslutningsvis är förtroendearbetstid en komplex modell som kräver ömsesidig respekt, tydliga överenskommelser och en stark kommunikation mellan arbetsgivare och anställd. Framgången beror på ett gemensamt engagemang för att skapa en fungerande och hållbar arbetsrelation.