Vad är speciellt med den 17 maj?

37 visningar
Svaret på vad är speciellt med den 17 maj är Norges grundlagsdag sedan 1814 och Internationella dagen mot homofobi från 2005. Norrmännen firar sin grundlag med traditionella barnetåg där omkring 100 000 människor samlas för att hurra i Oslos centrum. Dagen uppmärksammas även i över 130 länder eftersom Världshälsoorganisationen strök homosexualitet från sin lista över psykiska sjukdomar den 17 maj 1990.
Feedback 0 gillningar

Vad är speciellt med den 17 maj? Två historiska händelser

Många undrar vad är speciellt med den 17 maj och varför datumet väcker så mycket uppmärksamhet internationellt. Denna dag representerar en viktig kombination av nationellt frihetsfirande och en global markering för mänskliga rättigheter. Läs vidare för att förstå bakgrunden till de stora festligheterna och det viktiga budskapet om allas lika värde.

Därför är 17 maj en alldeles speciell dag

Den 17 maj är faktiskt en dag som rymmer två helt olika, men båda väldigt viktiga, betydelser. För de allra flesta handlar det om Norges nationaldag, Syttende mai, en enorm och färgglad folkfest. Men datumet är också internationellt sett en dag för att uppmärksamma hbtqi-personers rättigheter. Här reder vi ut vad är speciellt med den 17 maj.

Norges nationaldag: En fest för barnen och friheten

När norrmännen vaknar upp den 17 maj är det till doften av champagnefrukost, nybakat bröd och förväntansfulla barn som snabbt vill ut och vifta på flaggan. Det är en dag då hela landet klär upp sig, och glädjen går nästan att ta på. För den som undrar hur firas Norges nationaldag så är det först och främst en barnens dag, till skillnad från många andra länders militärparader.

Historien bakom: Grundlagen som lade grunden

Allt grundar sig i vad hände den 17 maj 1814[1] i Eidsvoll. Efter nästan 400 år som en del av Danmark fick Norge äntligen sin egen grundlag. Prins Christian Frederik valdes till kung, och Norge var på väg att bli en självständig stat. Det dröjde dock innan den fulla självständigheten var ett faktum. Sverige gick inte med på detta, och efter en kortare tid tvingades Norge in i en union med Sverige. Den varade ända fram till 1905. Trots det fick norrmännen behålla sin nya grundlag, och den 17 maj fortsatte att firas som en symbol för frihet och nationell identitet.

I början var firandet inte helt oproblematiskt. Unionskungen Karl Johan (Karl XIV Johan) var orolig för att 17 maj-firandet hade en för stark anti-svensk underton. Faktum är att han förbjöd firandet under en period på 1820-talet. När folk ändå samlades på torget i Oslo 1829 för att fira, ledde det till ”Torvslaget” där militären grep in. Det dröjde ända till 1836 innan Stortinget officiellt firade dagen, och först efter Karl Johans död 1844 blev firandet med tåg och tal vanligt.

Så här firar man: Barnetåg, glass och bunad

Det mest centrala i dagens firande är utan tvekan barnetågen. Traditionen startade på initiativ av författaren Bjørnstjerne Bjørnson 1870, när det första officiella barnetåget gick i Oslo. I dag är barnetågen hjärtat i firandet över hela Norge. Skolbarn marscherar bakom egna skolans standar, viftar med norska flaggor och sjunger. Det största tåget går förbi slottet i Oslo där kungafamiljen vinkar till folkmassorna från balkongen. Runt 100 000 människor samlas då i Oslos centrum för att titta och hurra. [4]

Det är också då som de vackra bunaderna, de norska folkdräkterna, kommer fram. Det finns hundratals varianter, och de talar om var i landet bärarens familj har sina rötter. Aldrig annars syns så många bunader som just den 17 maj. Och så är det förstås russetiden. Russen, studenterna som snart tar studenten, firar med egna flak och bussar, delar ut sina roliga russekort och skapar ofta en lite mer högljudd, men uppskattad, stämning i paraden.

17 maj är också Internationella dagen mot homofobi

Men den 17 maj handlar inte bara om glada norrmän. Datumet är sedan 2005 även den internationella dagen mot homofobi 17 maj (IDAHOT).[5] Det är en allvarligare och mer politisk markering, men med ett minst lika viktigt budskap: allas rätt att leva som den man är.

Ett historiskt beslut som förändrade allt

Anledningen till att just den 17 maj valdes är enkel och avgörande. Den 17 maj 1990 beslutade Världshälsoorganisationen (WHO) att stryka homosexualitet från sin lista över psykiska sjukdomar.[6] Det var um monumentalt beslut som slog fast att homosexualitet inte är en sjukdom eller störning, utan en naturlig del av den mänskliga läggningen. Beslutet banade väg för en helt ny syn på hbtqi-personers hälsa och rättigheter världen över.

Idag, över 30 år senare, uppmärksammas dagen i mer än 130 länder. Det är en påminnelse om både de framsteg som gjorts och det arbete som fortfarande återstår. Trots att synen på hbtqi-personer har blivit mycket mer accepterande i stora delar av världen, är verkligheten en annan på många håll. FN rapporterar att våld och diskriminering fortfarande drabbar miljontals människor, och i över 60 länder är det än idag straffbart att ha en relation med någon av samma kön. [8]

Två sidor av samma datum: En jämförelse

Det som verkligen förklarar vad är speciellt med den 17 maj är att dagen är både en folkfest och en allvarlig påminnelse. De två händelserna är olika, men de påminner oss båda om värdet av frihet. Låt oss titta närmare på de två perspektiven.

17 maj: Folkfest i Norge vs. internationell kampdag

Den 17 maj är en dag som rymmer två helt olika världar – en lokal och glädjefylld nationaldag, och en global och politisk minnesdag.

Norges nationaldag (Syttende mai)

  • Undertecknandet av Norges grundlag i Eidsvoll den 17 maj 1814.
  • Barntåg, bära bunad (folkdräkt), äta glass och varmkorv, sjunga nationalsånger.
  • Folkfest, glädje, gemenskap, fokus på barn och traditioner.

Internationella dagen mot homofobi (IDAHOT)

  • WHO:s beslut att stryka homosexualitet från listan över psykiska sjukdomar den 17 maj 1990.
  • Konferenser, manifestationer, regnbågsflaggor, informationskampanjer för att uppmärksamma hbtqi-personers situation.
  • Allvarlig, politisk, uppmärksammande, med fokus på rättigheter och påminnelse om diskriminering.
Medan den norska nationaldagen firar ett lands frihet från ett historiskt politiskt styre, uppmärksammar IDAHOT individens frihet att vara den man är. Båda handlar i grunden om mänskliga rättigheter, men uttrycks på helt olika sätt.

En helt vanlig familjs 17 maj i Oslo

Familjen Hansen från Oslo vaknar tidigt den 17 maj. Barna, 6-åriga Ingrid och 9-årige Olav, är redan uppe och har lagt fram sina bunader, de vackra folkdräkterna som gått i arv. Till frukost är det knytkalas med grannarna – champagne till de vuxna och saft till barnen.

Sedan är det dags för det stora ögonblicket: barnetåget. Familjen ansluter till sin skolas tåg. Första gången var pirrigt, barnen var lite blyga och Olav höll pappas hand hårt hela vägen. Han tyckte att det var läskigt med alla människor som tittade på.

Men i år är annorlunda. Olav går stolt i täten med sitt standar och vinkar till publiken. Han har till och med lärt sig att vinka precis som kungafamiljen, som de ser på slottets balkong när tåget passerar. Det var den här känslan, av att vara en del av något större, som fick honom att älska den här dagen.

Efter tåget är det lekar på skolgården, mängder med glass och så småningom en lugn middag. För familjen Hansen är 17 maj en dag fylld av tradition, gemenskap och oförglömliga barndomsminnen. Barnen somnar trötta men lyckliga.

Sammanfattning av Huvudpunkter

Frihet på två sätt

Den 17 maj handlar både om Norges nationella självständighet och om varje individs rätt att leva fritt, två sidor av samma mynt.

Barnens dag i Norge

Norges nationaldag är en unik folkfest med barnen i centrum, där glädje, traditioner som barnetåg och vackra bunader står i fokus.

Är du nyfiken på de kulinariska traditionerna? Läs mer om vad äter man på Norges nationaldag för att fira som en äkta norrman.
En påminnelse om rättigheter

Internationella dagen mot homofobi påminner oss om WHO:s banbrytande beslut 1990 och det arbete som fortfarande krävs för allas lika rättigheter globalt.

Andra Relaterade Problem

Varför firas 17 maj så mycket i Sverige?

Det märks extra mycket här eftersom vi har en så nära relation till Norge. Många svenskar har norska släktband, och traditionen lever stark bland dessa familjer. På platser som Skansen i Stockholm anordnas dessutom egna 17 maj-tåg dit alla är välkomna för att uppleva den speciella stämningen.

Är 17 maj en röd dag i Sverige?

Nej, den 17 maj är inte en röd dag i Sverige. Det är en helt vanlig arbetsdag, såvida den inte infaller på en helg. Firandet i Sverige sker oftast på eftermiddagen eller kvällen, efter jobb och skola.

Vad är kopplingen mellan 17 maj och HBTQI?

Kopplingen är ett specifikt datum: den 17 maj 1990. Då beslutade WHO att ta bort homosexualitet från sin lista över psykiska sjukdomar. Detta anses vara startskottet för en modern syn på hbtqi-personers hälsa och rättigheter, och dagen har sedan 2005 uppmärksammats som IDAHOT.

Källor för Korsreferens

  • [1] Kungahuset - Norge fick sin egen grundlag den 17 maj 1814.
  • [4] Visitnorway - Runt 100 000 människor samlas då i Oslos centrum för att titta och hurra.
  • [5] Yle - Datumet är sedan 2005 även den Internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi (IDAHOT).
  • [6] Dubawa - Den 17 maj 1990 beslutade Världshälsoorganisationen (WHO) att stryka homosexualitet från sin lista över psykiska sjukdomar.
  • [8] Qx - i över 60 länder är det än idag straffbart att ha en relation med någon av samma kön.