Vad är 7 PM i svensk tid?
Klart, 19.00 är det ju! Att få höra att det bara var en ändringsförslag vid 19.00 ikväll... Oj, vad besviken jag blev! Jag hade väntat mig en riktig storm av nya idéer och diskussioner. Känns lite platt, nästan lite… tråkigt. Hade hoppats på mer dynamik, mer engagemang. En enda ändring? Det känns nästan för lite för en sån här viktig fråga!
Vad är 7 PM i svensk tid? Klart, 19.00! Det är ju så enkelt att det nästan är löjligt. Men det enkla svaret döljer en hel del känslor, i alla fall för mig just nu. Se, jag satt här ikväll, klockan 19.00, med spänning i magen. Jag hade förväntat mig en intensiv diskussion, ett riktigt möte av idéer, en storm av kreativa förslag kring en fråga jag brinner för. Tänk dig, timmar av förberedelser, research och förväntan, allt för att… få höra om ett ändringsförslag.
Det känns, ärligt talat, lite som att bli serverad en aptitretare istället för en fullständig måltid. Jag hade föreställt mig ett livligt utbyte, kanske en timmes eller mer av debatt och diskussion, med argument för och emot olika förslag, med kompromisser och nya perspektiv som växer fram. Istället blev det… tystnad, nästan. En ensam ändring, likt en liten blyg blomma i en stor, tom äng.
Visst, kanske var det en oerhört viktig ändring, en game-changer, som jag helt missförstått betydelsen av. Men känslan av besvikelse sitter kvar. Det är inte bara en fråga om kvantitet, utan också om kvalitet, om engagemang och den dynamik som uppstår när många olika åsikter möts. Jag vet inte vad de andra förväntade sig, men jag hoppades på en betydligt mer dynamisk session.
Det får mig att tänka på en studie från Uppsala universitet (jag har tyvärr inte den exakta referensen just nu, men jag minns att den undersökte effekten av gruppstorlek och förväntningar på kreativitet). Studien visade att när förväntningarna är höga, tenderar kreativiteten att öka, men bara om det också finns en tillräckligt stimulerande miljö. Kanske var förväntningarna alldeles för höga i det här fallet? Kanske var miljön inte tillräckligt stimulerande? Eller kanske var det bara en väldigt effektiv grupp som lyckades lösa problemet snabbt och effektivt.
Oavsett anledning, så landar jag i en känsla av… ja, lite tomhet. Klockan är nu efter 19.00, och den bubblande spänningen har bytts ut mot en lugn, men lite besviken, eftertanke. Kanske borde jag ha haft lägre förväntningar? Kanske borde jag vara mer realistisk? Men en liten del av mig hoppas fortfarande på mer engagemang nästa gång. För 19.00 kan ju, trots allt, betyda så mycket mer än bara en enda ändring.
#7 Pm#Klockslagsomvandling#Svensk TidKommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.