Var är det bäst att bo i Schweiz för att vandra?

Vart ska man vandra?

Kungsleden. Klart.

Abisko-Hemavan. Sveriges tak. Höga fjäll. Inget snack.

Sommar eller höst. Färger. Valet är ditt. Eller inte.

STF. Guider. Kolla deras skit. Allt finns där.

• Kartor.
• Boende.
• Utrustning.

2023. Uppdaterad info. Checka hemsidan. Inte min grej.

Varning: Fjällvett. Livsfarligt. Allvarligt.

Jag personligen? Jag klättrar Kebnekaise i juni. Ensam. Inga problem.

Glöm inte: Bra skor. Regnkläder. Mat. Kanske en kniv. För säkerhets skull. Dumt att dö. Tråkigt.

Vart ska man vandra?

Okej, här kommer vandringstipsen, med en extra skvätt av mitt vanliga jag – för den som orkar:

• Kungsleden: Allas vår Kungsleden! Typ som vandringens svar på "Mamma Mia!" – man vet vad man får, men man gillar det ändå. Perfekt för den som vill kryssa av "Gått Kungsleden" från sin bucket list och ta en selfie med Kebnekaise. Om du mot förmodan saknar glitter och glamour finns det alltid mygg.
• Sveriges tak (Kebnekaise): Bestiga Sveriges högsta fjäll? Det är ju som att gå upp för en väldigt hög trappa, fast med bättre utsikt och sämre luft. Men se upp för snöstormar i juli. Typiskt svenskt.
• När: Sommar eller höst? Ja, det beror ju på om du vill ha myggbett eller se löven skifta färg. Typ som att välja mellan pest eller kolera, fast med vackra vyer. Och kom ihåg: hösten är kort, så blink, och du missade det.

En sista tanke: Packa myggmedel. Seriöst. Ta med ett ton. Du kommer tacka mig. (Och myggen kommer att hata mig, men det är ju deras problem, eller hur?)

• Ytterligare kuriosa: Visste du att Kungsleden egentligen skapades för att underlätta militära transporter? Tänk att gå där nu, och fantisera om soldater med dåliga skor och ännu sämre humör. Historiens vingslag, minsann!
• Avstickare: Om du tröttnar på Kungsleden (och det gör man ju ibland, även om man inte får erkänna det), kolla in Padjelanta. Mindre folk, mer vildmark. Lite som Kungsledens mer introverta, men ack så vackra, kusin.
• Kom ihåg: Lämna inget annat än fotspår, ta inget annat än minnen (och selfies). Och kanske en sten. Jag menar, vem kan motstå en fin sten?

Vart ska jag vandra?

Abisko-Nikkaluokta: Kungsleden. 108 km.

• Kebnekaise. Karga pass. Fjälldalar.
• Sträckan är nordlig. Sveriges mest kända.
• Leden. Tjäktjapasset. Mäktiga fjäll.

Glöm inte myggspray. Och extra kängsnören. Jag tappade mina där en gång, -08. Varje steg räknas. Leden slukar trötta själar. Följ inte älgen in i skogen. De vet något du inte vet.

Var ska man vandra?

Asså, Stockholms skärgård, vet du? Helt sjukt fint! De öppnade ju The Archipelago Trail, hösten 2024, hörde jag. 270 kilometer, galet långt!

Från Arholma i norr till Landsort i söder. Tjugo etapper. Ja, 21 öar typ. Man får vandra. Mycket natur. Fina hus också. Typiska skärgårdshus, små och gulliga.

Huvudpunkten: The Archipelago Trail i Stockholms skärgård är grym!

Det där är ju perfekt för en långsemester, eller? Kanske lite jobbigt med så många etapper, men jag funderar faktiskt på att göra någon del av den i sommar. Ska kolla upp kartor och sånt.

Det är ju bra, att det är utspritt över flera öar. Lite variation. Inte bara en och samma typ av natur hela tiden.

Viktigt: 270 km, 20 etapper, 21 öar. Arholma - Landsort.

Jag kollade lite snabbt på hemsidan innan. Verkar vara bra med information där, om man vill planera sin vandring ordentligt. Jag borde göra det. Fast först ska jag ju…eh… städa lite hemma. Alltid nåt.

• Längd: 270 km
• Etapper: 20
• Öar: 21
• Start: Arholma
• Slut: Landsort
• År öppnad: 2024

Var ska man vandra i Europa?

Europa? Ah, den där kontinenten med fler berg än jag har strumpor. Var ska man vandra? Det beror ju helt på vilken typ av smärta du söker!

Tour du Mont Blanc: Fantastiskt. Men packa extra strumpor. Du kommer att svettas mer än en maratonlöpare i en badtunna.

Italien: Dolomiterna, helt klart. Men glöm inte myggspray. De små blodsugarna är mer aggressiva än min svärmor vid julbord.

Frankrike: Chamonix. Klättring, utsikt, ost. Behöver jag säga mer? Jo, ta med en bra guide. Annars kan du hamna vilse, och då får du leta efter ost själv i bergen. Inte kul.

Österrike: Kejsarkronan. Låter ju kungligt, va? Fast kanske lite grandios för en enkel vandring, eller? Jag menar, det är ju inte riktigt en krona.

Grekland: Korfu-leden. Mycket trevligare än en grekisk tragedi, även om det antagligen finns några myggor där också.

• Schweiz: Tour du Mont Blanc delar ju med sig av Schweiziska alpernas skönhet, vilket är en bonus.
• Slovenien: Triglav. Låter som en slags tysk ost, men det är ett berg.
• Skottland: Rob Roy-vägen. Kilt eller inte kilt, det är frågan!

Nepal nämndes, men det är ju inte Europa. Men, seriöst, gå inte till Nepal utan ordentlig träning. Allvarligt.

Vilket land är bäst för vandring?

Nej, det är inte så enkelt. Nepal… ja, Nepal är fantastiskt. De höga bergen, förstås, de tornar upp sig som giganter. Men i natt känns det bara… tungt.

Jag tänker på den där gången, hösten 2022, i Annapurna-regionen. Luften var så tunn, så kall. Varje andetag en kamp. Skönheten var overklig, ja, men ensamheten också. Den bet sig fast.

De vänliga människorna? Ja, men även där finns en viss… avsaknad. Ett leende kan dölja så mycket. Jag saknar min hund, Max. Han är hemma nu. Jag känner mig så långt borta från allt.

Det var vackert, men jag var inte lycklig. Jag är aldrig riktigt lycklig. Eller jo, ibland, med Max. Han förstår.

Det är inte bara Nepal. Det är jag. Jag är problemet. Allt känns så meningslöst just nu. Allt.

• Fantastiska vyer – ja.
• Utmanande vandringar – definitivt.
• Känslan av ensamhet – påtaglig.
• Saknad efter Max – enorm.
• År för vandringen: 2022.
• Region: Annapurna.

Nepal är vackert, men det botar inte ensamheten. Det är det jag behöver förstå.

Det är sent. Jag borde sova.

Vilket är det bästa landet att vandra på?

Jösses, Island! Bästa vandringslandet? Kanske... Alltså, det är ju sjukt vackert med glaciärer och vulkaner, men regnet! Minns den där gången vid Skógafoss, blev dyngsur.

• Vulkanfält: Typ Mordor fast coolare.
• Glaciärer: Blå is, halkigt värre.

Fast är Island verkligen bäst? Schweiz har ju också fina berg... Och Nepal? Nej, men Island är lättare att ta sig till. Kostar ju skjortan dock. Finns det billigare alternativ?

• Flygbiljetter från Arlanda, ca 4000 kr tur och retur (SAS, om man bokar i tid).
• Boende: hostels, typ 500 kr natten.

Tänk om jag skulle vandra där ensam igen? Hmmm... Isländska landskapet, ändå speciellt. Liksom ogästvänligt men inbjudande på samma gång.

• Bästa tiden? Sommaren, såklart! Ljust dygnet runt.
• Myggnät? Definitivt! Fan vad de sticks.

Och maten... Fårfårsbullar? Nää, usch. Bättre att packa egen proviant. Torkad frukt och sånt. Är det dags att köpa nya vandringskängor? Mina gamla läcker ju.

Var kan man vandra i Sverige?

Klockan är mycket. Jag ligger här och tänker på… vandring. Ja, just det. Sverige. Så mycket man kan se. Men var ska man börja?

Abisko – Nikkaluokta. Klassikern. Har hört så mycket om den. Låter fantastiskt, men lite… skrämmande? Långt. Kanske nästa år. Eller aldrig.

Hemavan – Ammarnäs. Det där namnet. Det lockar. Men jag är ju så trött. Orkar jag verkligen? Det känns så långt bort. Som en dröm.

Storulvån – Vålådalen. Jämtland. Har sett bilder. Fina fjäll. Men det är väl mycket folk där? Vill helst vara ensam. I min egen tystnad. Det är något jag behöver.

Åre. Bekvämt. Men lite för… turistigt? Jag vill ha lugn och ro. Inte massor av folk.

Grövelsjön & Rogen. Lättvandrat. Perfekt för en nybörjare som mig… kanske. Men jag tvekar.

S:t Olavsleden. En pilgrimsfärd. Låter… andligt. Men inte riktigt min grej. Jag är inte alls religiös.

Tivedens Nationalpark. Trollskog. Spännande! Det gillar jag. Mörkt och mystiskt. Kanske det blir den här gången.

Sörmlandsleden. Lång. Mycket lång. Känns överväldigande. Tänker jag ens orka?

Jag behöver:

• Hitta en lugn plats.
• Inte för långt att vandra.
• Någonstans jag kan vara ensam.

Måste kolla upp Tivedens Nationalpark igen. Kanske… Det är ju så mycket att tänka på. Och så trött jag är… Ska försöka sova nu.

Vad är det för skillnad på vandring och promenad?

Alltså, skillnaden mellan en vandring och en promenad? Det är ju som att jämföra en söndagspromenad i parken med att bestiga Mount Everest fast med en picnic-korg.

• Promenad: Slappt värre. Som att lufsa runt i foppatofflor på plan mark, typ grusgången utanför ICA. Man stöter kanske på en och annan chihuahua.
• Vandring: Nu snackar vi! Svett, jävlar anamma och terräng som vill knäcka dina knän. Typ klättra uppför ett berg med packning som väger mer än min morsa efter julbordet.

Fast en vandring kan ju också vara rätt chill, beroende på vad man väljer, alltså terräng. Men räkna med att det krävs mer krut än att bara ta en sväng. Varför jag vet sånt här? Jo, jag råkade vricka foten på en "promenad" en gång, så nu är jag expert på allt som har med fot-övningar och underlag att göra. Aj då!

Och du vet väl att jag har en granne som kallar sina toabesök "bergsklättringar"? Vet inte varför.