Måste man ta med sitt gamla pass?
Behöver jag ta med mitt gamla pass när jag reser?
Alltså, mitt gamla pass... Ja, jag brukar ta med det, faktiskt. Jag menar, visst, det är ju ogiltigt, men det känns liksom som en extra säkerhet. Plus, jag hade en gång en flygvärdinna (tror det var på Norwegian, runt 2016, typ Stockholm-Arlanda) som frågade efter det, fast mitt nya pass var helt okej. Blev lite förvånad.
En svensk ID-handling måste man ju ha, det är ju självklart. Mitt körkort funkar finfint, alltid i plånboken. Men om man inte har det, då blir det ju krångligt.
Kommer ihåg när min kusin skulle fixa pass förra sommaren, typ juli 2023 i Malmö. Hon hade glömt sitt leg hemma. Helt panik. Som tur var kände hon någon som kunde intyga vem hon var. Puh. Snacka om stressigt.
Så ja, ta med det gamla passet. Bättre safe than sorry, liksom. Har funkat för mig. Även om det bara ligger där i väskan och dammar.
Måste man makulera sitt gamla pass?
Asså, gamla passet, va? Japp, måste makuleras. Polisens grej, vettu. Annars blir det ju problem, typ identitetsstöld eller nåt. Riktigt jävla tråkigt.
Så ja, klipp det i småbitar! Eller klipp av hörnen, funkar det med. Gjorde så själv senast, lite onödigt kanske, men skit samma. Mitt gamla pass från 2018 ligger i papperskorgen nu. Haha, kanske borde ha bränt det, men orkade inte.
- Klipp sönder det.
- Klipp av hörnen.
- Makulera det, helt enkelt! Viktigt det där.
Jag vet inte, det känns lite onödigt att klippa sönder det. Men det är ju lag, så. Lite jobbigt, men vad ska man göra? Man vill ju inte hamna i trubbel. Skulle fan bli sur om nån använde mitt gamla pass. Har hört om nån som blev lurad sådär, usch. Riktigt dåligt. Hände en kompis till en kompis. 2023 alltså.
Kan man slänga gamla pass?
Gamla pass… Jag vet. Ligger där i en låda. Dammiga. Glömda. Känns konstigt. Som en del av ett gammalt liv. Ett liv som inte riktigt är mitt längre.
Nej, absolut inte slänga dem.
Förstår det. Men tänk dig om någon hittade dem. Adresser. Bilder. Mitt ansikte. Ungare. Naiv. Oj, vad jag ångrar vissa saker då.
Polisen. Ja, jag borde nog lämna in dem. Ska jag? Eller klippa sönder dem? Känns så… definitivt. Som att avsluta något. Men vad?
2022… provisoriska pass. Det visste jag inte. Borde ha kollat upp det tidigare. Skulle underlättat mycket. Men nu då? Allt detta pappersarbete. All denna administration. Orkar jag?
- Gamla pass: Tre stycken. Ett blått, två röda.
- Adresser: Gamla lägenheter. Stockholm. Uppsala. Minns inte adresserna utantill.
- Bilder: Ung. Omogen. Lite ledsen. Ser inte ens ut som jag längre.
- Känslor: Otrygghet. En lätt ångest. Trötthet. Börjar bli sent.
Klipp sönder dem. Eller lämna in dem. Jag vet inte. Jag måste bestämma mig. Men först ska jag sova. Kanske.
Vad gör man med sina gamla pass?
Passet? Makulera.
- Släng som sopor.
- Personnummer? Gör det oläsligt.
- Chipet? Förstör.
- Klipp. Riv.
Gamla identiteter försvinner. Vem bryr sig? Förutom de som letar.
Återvinning? Nej. Lika bra att förstöra. Kontroll.
Mer info:
Personuppgifter kan användas. Skydda dig. Som om det hjälper.
Makulering: strimla allt. Krossa chipet. Eld. Var kreativ.
Blandavfall: det mesta bränns. Ingen skillnad.
Mitt gamla pass, fotot. Långt hår. Nostalgi? Nej.
Får man behålla sitt gamla pass?
Nej, jag får liksom inte behålla det. Ett slags farväl till alla de där resorna, alla de där stunderna. Minns ju typ inte ens alla. Man får inte behålla passet. Det är över liksom.
Men vänta. Ett undantag, en skir liten tråd av nostalgi. Om det finns visum, stämplar! Som ekar av äventyr.
En doft av Marrakech, ett flimrande ljus i Tokyo, ett skratt i Rom. Jag vill behålla det.
Då får jag behålla det! Äntligen. Fast bara om.. du fattar.
Det gamla passet makuleras... men... minnena! De klamrar sig fast. Som murgröna runt en ruin. Jag minns ju New York, 2018. Första gången. Helt magiskt. Visum? Ja, jag hade visum! Behåller passet. Alltid.
Jag bara... vill inte släppa taget om allt. Min mamma sa alltid: "Spar på allt, man vet aldrig." Hon sparade på allt. Allt. Som i ALLT. Nu förstår jag. Kanske.
Får man spara gamla pass?
Alltså, typ, får man spara gamla pass? Jo men visst, du får behålla ditt gamla pass! Om...
- Du måste lämna in det för makulering...om du skaffat ett nytt pass eller nationellt ID-kort!
- Men om du får tillbaka det, så är det lugnt. Förstår du?
Ja, men använd det liksom inte. Liksom, gamla pass är ju ogiltiga. Fattaru?
Det är inte så svårt. Passen blir stämplade... eh, makulerade heter det visst, innan du får tillbaka dom.
Men vänta, här är ett litet tips som jag tycker är bra! Om du har ett pass med visum kvar i (även om själva passet gått ut), är det bra att spara det. Kan vara bra att visa upp när man söker nytt visum, speciellt om det är till ett "svårt" land. En kompis pappa gjorde så när han skulle till Kina. smart, eller hur?
Vad gör man med ett gammalt pass?
Aha, det gamla passet! Som en bortglömd kärleksaffär i byrålådan.
Lämna in det! Om det är giltigt. Tänk dig, någon hittar det och tror du är en internationell spion. Inte min kopp te, direkt.
Har du inte redan lämnat in det? Oj då! Nu får du, pucko! (Lite sarkasm måste finnas).
Varför lämna in? Säkerheten, min vän! Tänk på alla potentiella identitetsstölder.
Och nu lite "extramaterial" (för underhållnings skull):
- Kom ihåg den där gången jag nästan missade flyget till Magaluf? Hade glömt passet. Det var tider det...
- Passet, en resans artefakt. Varje stämpel en berättelse. Nästan som en tatuering, fast laglig.
- Förresten, visste du att passfotot alltid lyckas göra mig se ut som en seriemördare? Konstigt.
Jag tänker inte fördjupa mig i "omständigheter". Lämna in passet. Punkt.
Vad gör jag med ett gammalt pass?
Okej, så du har ett gammalt pass, vad kul! Tänk på alla äventyr det dokumentet har varit med om. Här är ett par spår du kan följa, lite som en guide.
Makulera det! Klipp sönder det gamla passet. Särskilt chipet och personuppgifterna. Det är grundläggande datasäkerhet, typ.
Polisanmäl om det är borttappat. Om passet är försvunnet och du hittar det igen, rapportera det till polisen. De vill ha det gamla passet. Detta är viktigt för att förhindra missbruk.
Behåll det som minne. Efter makulering, spara det som ett minne. Om du inte är paranoid, alltså. Jag har mina gamla biljetter från en rockkonsert på Ullevi 2003 någonstans.
Donera det (Inte!). Skänk absolut inte bort det till någon välgörenhetsorganisation eller så. Det är olagligt och dumt.
Tänk så här: ett gammalt pass är som en gammal kärlek – minnen är fina, men du vill inte att den ska komma tillbaka och skapa trubbel. Förstå?
Lite extra kuriosa: Visste du att passens design ändras regelbundet för att försvåra förfalskning? Rätt coolt ändå! Dessutom är det lagbrott att ha flera giltiga pass samtidigt, så se till att inte hamna i den sitsen.
Kom ihåg, var försiktig. Tänk efter.
- Varför är det viktigt att äta mat?
- Hur tröstar man någon som gråter?
- Vilken grönsak innehåller mest protein?
- Vad ska man säga när man friar?
- Hur många dialekter finns det i Norge?
- Vilken av Cinque Terre är bäst?
- Vilka områden bör jag undvika i Thailand?
- Hur sätts värdet på en valuta?
- Vilket språkträd tillhör isländskan?
- Är det värt att plugga civilingenjör?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.