Är det värt att plugga civilingenjör?

Är det värt att plugga civilingenjör? Lön och framtid

Att välja är det värt att plugga civilingenjör innebär att väga långsiktiga karriärmöjligheter och lönelägen mot en stundtals krävande studietid. Inför ditt utbildningsval är det klokt att granska både ekonomiska utsikter och personliga intressen för att undvika felval.

Är det värt att plugga civilingenjör i dagens läge?

Svaret på frågan om det är värt att plugga civilingenjör beror i slutändan på dina personliga mål, men för de allra flesta är svaret ett tydligt ja eftersom utbildningen leder till en stabil karriär, mycket god löneutveckling och en trygg position på en föränderlig arbetsmarknad. Den femåriga resan kräver dock en hel del uppoffringar i form av sena pluggkvällar, tuff matematik och en tillfälligt stram budget.

När jag själv klev in i föreläsningssalen första dagen kände jag en enorm skepticism - böckerna i flervariabelanalys var tjockare än min framtidstro just då. Men efter att ha tagit mig igenom de första trevande terminerna insåg jag att utbildningen inte handlar om att memorera formler utantill. Den formar ditt sätt att tänka och lösa problem. Det är just den förmågan som arbetsgivare betalar bäst för.

Här är kärnan i beslutet.

En genomsnittlig månadslön för en civilingenjör ligger stabilt mellan 50 300 och 73 300 kronor beroende på val av bransch och hur många år du har varit aktiv i yrkeslivet. För nyexaminerade brukar en rimlig ingångslön landa någonstans runt 38 000 till 43 000 kronor i månaden. Det innebär att du snabbt arbetar ikapp de år av förlorad arbetsinkomst som studietiden faktiskt innebär.

Ekonomisk lönsamhet: Ingångslön och livslön för civilingenjör

Det ekonomiska argumentet för att välja en femårig teknisk utbildning är starkt då färska rapporter över livslöner visar att civilingenjörsexamen placerar sig i den absoluta toppen bland akademiska yrken i Sverige. Att studera under fem år innebär en stor alternativkostnad eftersom du avstår från en heltidslön under hela denna period. Studieskulderna tickar iväg samtidigt som dina vänner som började jobba direkt efter gymnasiet redan har hunnit spara pengar.

Men om vi lyfter blicken och tittar på hela arbetslivet förändras kalkylen radikalt.

Utbildningen lönar det sig att plugga till ingenjör tack vare att lönekurvan pekar brant uppåt efter bara några år i yrket. Det handlar inte bara om de första åren efter examen - en civilingenjör har i genomsnitt en livslön som är betydligt högre än genomsnittet för andra akademiker. Den ekonomiska tryggheten bygger på att efterfrågan inom sektorer som IT, energi och infrastruktur förväntas förbli mycket stark.

Är civilingenjör svårt? Hantera arbetsbelastning och matematik

Många blivande studenter backar inför utbildningen på grund av en stor oro för den höga arbetsbelastningen och den ökända matematiska teorin. Det går inte att sticka under stol med att de första åren innebär en chock för de allra flesta - tempot skiljer sig fundamentalt från gymnasiet. Du kommer med största sannolikhet att stöta på koncept som känns helt obegripliga vid en första anblick.

Jag minns min egen första tenta i linjär algebra.

Jag pluggade åtta timmar om dagen i två veckor och kuggade ändå så det sjöng om det. Paniken var total och jag var helt säker på att jag valt fel bana och inte var tillräckligt smart för det här. Men det visade sig att jag bara hade fel studieteknik - jag försökte lära mig mekaniskt istället för att förstå logiken. När jag började plugga tillsammans med kursare och vågade ställa till synes dumma frågor lossnade det.

Det är en tuff tröskel.

Men sanningen är att de flesta som hoppar av gör det under de första tre terminerna på grund av bristande studieteknik snarare än brist på intelligens. Genom att planera din tid, utnyttja räknestugor och acceptera att en omtenta inte är världens undergång blir arbetsbördan fullt hanterbar. Det handlar om uthållighet - inte om att vara ett geni.

Civilingenjör eller högskoleingenjör - Vad passar dig bäst?

När du står inför valet av teknisk utbildning är den vanligaste funderingen om du ska välja den längre femåriga civilingenjörsutbildningen eller den kortare treåriga högskoleingenjörsutbildningen.

Civilingenjör (5 år)

1. Fem års heltidsstudier som omfattar 300 högskolepoäng
2. Mer teoretisk och forskningsförberedande med djupgående matematik samt fokus på system design
3. Generellt högre startlön med en snabbare löneutveckling över tid
4. Leder ofta till ledande roller, specialisttjänster, projektledning eller forskning

Högskoleingenjör (3 år)

1. Tre års heltidsstudier som omfattar 180 högskolepoäng
2. Mer tillämpad och praktisk inriktning med direkt koppling till näringslivets nuvarande behov
3. Något lägre ingångslön men du kommer ut på arbetsmarknaden två år tidigare
4. Fokus på genomförande, drift, produktion och praktisk problemlösning

Linus väg genom matteångest till drömjobbet

Linus, en 21-åring från Västerås, började plugga datateknik men fick panik över den tunga matematiken under första terminen. Han kände sig sämst i klassen och övervägde allvarligt att hoppa av efter att ha missat sina två första tentor.

Hans första instinkt var att isolera sig på sitt studentrum och råplugga gamla tentor dygnet runt. Detta ledde bara till extrem sömnbrist, ökad stress och ännu sämre resultat på nästa kontrollskrivning.

Vändpunkten kom när han tvingade sig själv att gå till universitetets öppna räknestuga. Han insåg att nästan alla runt bordet brottades med exakt samma problem och att de lärde sig bäst genom att förklara för varandra.

Linus tog sin examen efter fem år och landade direkt en tjänst som systemutvecklare med en ingångslön på 41 500 kronor, helt utan spår av den gamla matteångesten.