Hur tar man med en bebis på bussen?

Hur tar man sig ens fram med en bebis på bussen? Oj, det där kändes lite… läskigt, ja, faktiskt. Allvarligt talat, pirret i magen när jag tänkte på det var helt galet! Inga bilar, bara kollektivtrafik och en liten, liten människa som är helt beroende av mig. Att inte ha en bilbarnstol kändes… ja, helt hysteriskt osäkert, men hur fasen får man plats med en sån klumpig sak på en buss? Jag menar, har du sett hur trångt det kan bli?

En bärsele då? Det kändes som det enda rimliga alternativet för den allra minsta, men sen när de blir lite större… min lilla Elsa, hon var ju en riktig klätterapa redan vid sex månader! Att ha henne i knät på en guppande buss… tänk om hon skulle ramla? Hjälp! Herregud, bara tanken får mig att svettas.

Vagn då? Ja, drömmen, om det nu finns plats förstås. Jag minns en gång när jag försökte klämma in vagnen och mig själv och en skrikande Elsa och en kasse med blöjor... det var inte vackert. Folk stirrade, jag svettades och Elsa skrek. Det var kaos, rent ut sagt. Jag kände mig som en cirkusdirektör med alldeles för många bollar i luften, eller snarare, en mamma i total panik.

Så vad är svaret då? Jag vet inte om det finns ett svar, ärligt talat. Det beror väl på bebisens ålder, bussens storlek, hur mycket folk det är… och hur mycket kaffe man druckit innan man ger sig ut. Men en sak är säker: man vill ju bara att det lilla knytet ska vara tryggt och säkert! Och att man själv överlever resan med lite värdighet kvar. Det är väl det viktigaste, eller hur?