Hur många fritidshus finns det på Öland?

Fritidshus på Öland: 12 700–13 000

hur många fritidshus finns det på öland? Ön lockar tusentals sommargäster varje år med sina många stugor. De flesta fritidshus ägs av personer som bor på andra orter, särskilt i Borgholm. Upptäck den exakta siffran och varför Öland är unikt.

Hur många fritidshus finns det på Öland egentligen?

Det finns ungefär 12 700 till 13 000 privata fritidshus på Öland,^[1] vilket gör ön till ett av de områden i Sverige med absolut flest sommarstugor per kvadratmeter. Svaret beror lite på hur man definierar ett fritidshus, men statistik fritidshus öland har legat stabilt kring detta spann under de senaste åren även om intresset för att äga en bit av ön bara verkar växa.

Öland är på många sätt kontrasternas ö. Under vintern bor här drygt 26 000 personer, men så fort solen börjar värma i maj fylls dessa tusentals hus med folk från hela landet. Men var finns flest fritidshus på öland och hur ser fördelningen ut mellan norr och söder? Det är faktiskt en ganska stor skillnad mellan öns två kommuner.

Fördelningen mellan Borgholm och Mörbylånga

Borgholms kommun sticker ut rejält i statistiken. Här är koncentrationen av fritidsboende extremt hög - faktum är att över 67% av alla bostadshushåll i kommunen klassas som fritidshus. Det innebär att det finns fler sommarstugor än permanenta bostäder i norra delen av ön. I Mörbylånga kommun, på södra Öland, är andel fritidshus borgholm mörbylånga en intressant jämförelsepunkt där siffran är cirka 41%.

Jag minns första gången jag besökte Borgholm en tisdag i november. Det var en nästan kuslig tystnad. Att gå genom ett fritidshusområde där nio av tio hus står mörka är en speciell upplevelse. Man inser då hur otroligt viktig sommarsäsongen är för öns överlevnad. I Borgholm framgår det ofta i antal sommarstugor öland att över 90% av fritidshusen ägs av personer som är folkbokförda i helt andra kommuner. ^[4]

Populära områden där fritidshusen tätnar

Fritidshusen på Öland är inte jämnt utspridda över hela ön, utan de klustras ofta i specifika kustområden där närheten till Kalmarsund eller Östersjön är som störst. Många av dessa områden har vuxit fram ur gamla fiskelägen eller jordbruksmarker som styckats av under 1960- och 70-talen.

Här är några av de mest täta fritidshusområdena: Saxnäs: Ett av de största områdena med en mix av äldre stugor och nybyggda sommarvillor. Färjestaden (Joels udde): Populärt tack vare närheten till bron och bekvämligheter. Eriksöre och Tveta: Klassiska stugområden längs den västra kusten söder om Färjestaden. Risinge: Ett område som lockar de som vill ha lugnet men ändå vara nära Mörbylånga.

När man kör längs kustvägarna ser man tydligt hur dessa områden fungerar som egna små samhällen under sommaren. Men det finns en sak som många missar när de letar efter hur många fritidshus finns det på öland och planerar sitt köp - och det handlar om vattnet. Jag återkommer till den kritiska punkten lite längre ner i avsnittet om utmaningar.

Vem äger stugorna på Öland?

Det är en vanlig missuppfattning att det bara är Kalmarbor som äger stugor här. I verkligheten drar Öland folk från hela Sverige, men främst från Småland, Stockholm och även Västra Götaland. Den höga andelen utomsocknes ägare gör att Öland har en unik dynamik där kommunskatten baseras på de 26 000 fastboende, medan infrastrukturen måste klara av hundratusentals besökare.

Många av dessa hus har gått i arv i generationer. Man hör ofta historier om familjer som har tillbringat varje sommar i samma lilla stuga sedan 50-talet. Det skapar en stark lojalitet till ön. Man är inte bara en turist, man är en deltidsölänning. Men det skapar också en utmaning för unga ölänningar som vill köpa sitt första hem, då priserna ofta drivs upp av köpare från storstäderna.

Utmaningar med så många fritidshus

Kommer du ihåg att jag nämnde vattnet tidigare? Här är den stora utmaningen: grundvattnet. Öland har historiskt sett haft stora problem med vattenbrist under torra somrar. När 13 000 fritidshus fylls samtidigt och alla vill duscha efter stranden eller vattna sina gräsmattor, räcker vattnet helt enkelt inte till.

Nu har man byggt ett avancerat avsaltningsverk för att hantera detta, vilket har förbättrat situationen avsevärt. Men det är fortfarande en påminnelse om hur sårbar en ö är. För oss som bor eller vistas här är det ett gemensamt ansvar. Att ha stuga på Öland innebär att man måste lära sig att leva lite mer i samklang med naturens begränsningar.

Jämförelse mellan kommunerna

Borgholms kommun

• Över 67% av alla bostäder är fritidshus

• Utpräglad sommarstad med extrem säsongsvariation

• 90% av ägarna bor i andra kommuner

Mörbylånga kommun

• Cirka 41% av bostäderna är fritidshus

• Mer året-runt-levande landsbygd och världsarv

• Fler lokala ägare och högre andel pendlare till Kalmar

Lennarts kamp mot vattenmätaren i Köpingsvik

Lennart, en pensionerad lärare från Växjö, har ägt sin stuga i Köpingsvik sedan 1985. Han älskar lugnet, men under den rekordvarma sommaren 2024 ställdes han inför en rejäl utmaning när bevattningsförbudet infördes och brunnarna började sina.

Först försökte han ignorera problemet och fortsatte vattna sina pelargoner som vanligt. Resultatet blev att pumpen drog in sand och gick sönder, vilket lämnade huset helt utan vatten i tre dagar under den varmaste veckan i juli.

Det blev en tankeställare. Istället för att bara laga pumpen installerade han ett system för att samla regnvatten från taket och bytte ut törstiga blommor mot tålig öländsk fetknopp som tål torka.

Efter omställningen har hans vattenförbrukning minskat med 40 procent. Lennart rapporterar att stugan nu känns mer som en del av Alvarets natur och han slipper oroa sig för torra brunnar, även när grannarna fyller sina pooler.