Hur går det till när man förnyar pass?

Vad gör jag med ett gammalt pass?

Det var i mars 2023. Jag hittade mitt gamla pass i en låda på vinden, bland gamla julgranskulor och skolböcker. Den luktade unket, ett minne av resor jag nästan glömt.

Gamla passet! Hade ju letat efter det!

Jag skulle resa till London veckan därpå, insåg snabbt att det var ogiltigt. Jag hade ju redan ett nytt! Det gamla låg där, med visum från länder som inte ens existerar längre (känns det som).

• Polisanmäla? Tänkte att det kanske är säkrast.
• Makulera? Tänkte om det finns ett bäst före datum?

Jag ringde polisen för att vara säker. De sa att jag skulle lämna in det gamla passet om jag anmälde det som borttappat. Men eftersom jag hittade det... kunde jag bara makulera det! Pust.

Senare tänkte jag... var det smartaste att ringa polisen? Kanske borde googlat först. Men å andra sidan, kändes tryggare.

Funderade ett tag. Rev sen sönder passet i småbitar. Kändes konstigt. Som att förstöra ett litet stycke historia.

Slängde det i sopsorteringen. Over and out, gamla pass!

Får man spara gamla pass?

Nej, fy fan! Spara inte gammalt pass som en gammal gubbe sparar på skrynkliga porrbilder! Du ska lämna in skiten! Annars blir det skitjobbigt!

• Du MÅSTE lämna in det gamla passet. Det är inte valfritt, det är lag! Tänk dig att du åker fast med ett gammalt, utgånget pass – skammen! Och böter, typ en förmögenhet!
• Polisen är inte glada på dig. De blir lika glada som en hamster som hittat en förgiftad morot.
• Jag, Johan (ja, jag, Johan, det är jag som skriver det här!), fick en gång en utskällning av en sur polis för att jag hade ett gammalt pass i fickan. Snacka om pinsamt! Kändes som att jag hade bajsat på en polisuniform.

Allvarligt, gör dig av med det gamla passet. Bränn det, sänk det, använd det som papper att torka upp spilld öl med – vad som helst, bara du slipper få skäll av myndigheterna. De är som ilskna bin. Eller vassa myror, med små ilskna bett.

Året är 2024, och lagen är fortfarande densamma: lämna in det förbaskade passet!

Har inte mitt gamla pass.?

Fan, jag hittar inte passet! Kommer ihåg paniken när jag letade inför resan till Barcelona i somras, juli 2023. Vände upp och ner på hela lägenheten.

• Inget pass.

Sen kom jag ihåg, polisanmälde det ju i ren ilska förra hösten, november 2022, efter bråket med exet.

• Spärrat = Dött.

Ringa 114 14 eller traska ner till Norrmalmspolisen... pff, orka. Bättre beställa nytt direkt. Kanske hitta det gamla sen, men who cares? Det är ju ändå kört. Minns så tydligt hur förbannad jag var då, skrek till polisen i telefon. Vilken grej.

• Beställ nytt pass.

Måste fixa nya passfoton, hatar passfoton! Alltid lika ful. Tur man har bra filter nuförtiden.

Jag borde verkligen städa.

Vad händer om jag tappar bort mitt pass utomlands?

Åh nej, passet! Bortom katastrof. Hur ska jag ens komma hem? Känns som om hela världen rasat. Stockholm känns så långt borta just nu. Mitt i Rom, typ. Pizza var det ja, tänkte på det precis. Var det mozzarella eller något annat? Aja.

• Polisanmälan, Italien först.
• Sen ambassaden/konsulatet. De spärrar. Viktigt!

Fan, vad gör jag nu? Pengar? Flygbiljett? Mamma blir galen. Ska ringa henne. Nej, vänta. Panik. Lugn. Andas.

+46 77 114 14 00. Det numret. Ska spara det. Tusen gånger. På alla appar. Har jag ens batteri kvar?

Helikopter? Nä, dumt. Tog ju tåget till Rom. Tre timmar. Tröttsamt. Passet. Förbannat pass. Ska jag gråta? Nej. Lösning. Nu. Polisrapport. Ambassad. Hemresa. Ja. Det är planen. Men hur? Hur?

• Hemma i Sverige – polisanmälan igen. Dubbelt jobb. Suck.

Kanske en försäkring? Eller? Jag minns inte ens om jag hade någon reseförsäkring. Idiotiskt. Skulle checkat det. Alltid. Always. Alltid!

Hade verkligen sett fram emot den här resan!

Kan man använda utgånget pass som legitimation?

Nej. Det där med utgångna pass... det känns så... slutgiltigt. Som ett kapitel som stängts. En dörr som smällt igen. Jag tänkte på mitt gamla pass igår. Bilden där, jag ser så ung ut. Nästan naiv.

Det är väl så det är med allt, antar jag. Tiden rusar iväg, eller så står den still. Det beror på hur man ser det. Ibland känns det som om jag bara fastnat. Fastnat i en sorts… trögflytande sorg.

Utgånget pass. Inte giltigt. Som mina drömmar ibland. De bara... försvinner.

Nej, ett utgånget pass duger inte. Det är så enkelt, så brutalt. Precis som att vissa minnen bara är… borta. Och de kommer aldrig tillbaka. Aldrig.

Det där med legitimation... jag tappade mitt körkort i somras, mitt nya körkort kom i september. Att behöva söka nytt... en sådan byråkrati. Allt det pappersarbetet.

• Utgånget pass: Ej giltig legitimation.
• Körkort: Giltig legitimation. (men mitt var ju borta ett tag).
• Vanligt ID-kort: Inte tillräckligt.

Jag borde verkligen fixa det där med ett nytt pass. Men jag skjuter upp det. Precis som så mycket annat. Allting är så... jobbigt.