Vilket område är känt för surströmming?

1 år sedan 46 visningar

"Ulvön, ofta kallad 'Surströmmingens ö', är platsen där tillverkningen av delikatessen tog fart. En historisk fiskeplats med anor från 1500-talet, där strömming, sik och lax lockade fiskare."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Var finns surströmming ifrån?

Ulvön, alltså. Där kommer surströmmingen ifrån, enligt vad jag förstått. Min faster bodde där en sommar, 87 tror jag det var, nära fiskeläget. Luktade… ja, du vet.

Minns en gång, vi köpte en burk på Hemköp i Kramfors, typ 98 kronor då, och den exploderade i bilen. Aldrig glömmer jag den lukten. Riktigt vidrigt.

Historien om surströmming på Ulvön, den är ju gamal. Gävlefiskarna kom dit redan på 1500-talet, sa de på museet där ute. Sik, strömming, lax… ja, rikedom på havet. Surströmming blev en grej där, i större skala.

Det var lite skumt, faktiskt. En blandning av historia och lite turistgrej. Men Ulvön, ja, det är surströmmingsön för mig.

Vilket land kommer surströmming ifrån?

Sverige.

Det är ju Sverige. Självklart. Norrland.
Fast jag tänker direkt på mormor. Hon älskade det.
Lukten, ja den var ju... speciell. Men hon log alltid.
Sverige... och Höga kusten. Där någonstans. Alltid samma burkar.
En gång försökte jag... jag spydde nästan. Förlåt mormor.
Men hon bara skrattade. "Det är en vanesak", sa hon. Aldrig.
Fisk... fermenterad fisk... det är Sverige för mig. Konstigt.
Tänk att något så... oväntat kan vara så rotat i mig. Hon är borta nu.
Jag saknar mormor mest. Inte fisken.
Strömming. Höga kusten. Sverige. Allt hänger ihop.
Hon brukade säga att det luktade som barndomen. Min barndom.
Kanske är det därför. Saknar barndomen. Saknar mormor.
Ja, Sverige.

Min mormor hette Iris. Höga kusten ligger i Ångermanland. Hon dog 2018. Hon bodde i en liten stuga utanför Örnsköldsvik. Hon brukade fiska. Inte strömming. Men hon älskade surströmming. Hon serverade den alltid med tunnbröd, mandelpotatis och gräddfil.

Är surströmming norrländskt?

Ja, surströmming. Norrländsk. Visst är den det.

Doften... den etsar sig fast.
Min farfar åt den med tunnbröd och mandelpotatis. Alltid.

Jag minns lukten av surströmming i barndomen. Den där speciella doften som fyllde hela köket och liksom hängde kvar i luften länge, länge efteråt. Det var en lukt som både lockade och stötte bort. Jag är osäker om jag älskade eller hatade den. Farfar bara skrattade åt mitt grimaserande ansikte. Han älskade den, han visste ju att det var sommar.

Höga kusten, ja. Där någonstans föds den väl.

Fast den är ju mer än bara mat, surströmmingen. Den är en tradition. En ritual. Ett arv. Man måste vara försiktig när man öppnar burken, annars kan det bli ett jäkla kladd. Och lukten... ja, den är ju speciell, verkligen speciell. En blandning av sälta och... något annat, något unket. Men det är en del av charmen. Man måste älska eller hata, det finns inget mellanting. Alltså, riktigt norrländsk.

Vilket land kommer surströmming ifrån?

Alltså, surströmming? Sverige. Helt klart Sverige. Kommer ihåg en gång...

Jag var på en kräftskiva i Järvsö, typ 2015. Nån hade släpat med en burk surströmming. Lukten... alltså, herregud!

Glömmer aldrig den lukten. Satt vid det där rangliga träbordet, doften slog emot mig. Jag tänkte att det luktade som typ, gympasockor blandat med ruttna ägg, typ.

Alla skrattade, några spydde nästan. Jag smakade, en liten bit. Ångrar det än idag.

Det var så starkt! Och salt! Och... bara äckligt. Men det var liksom en kul grej.

Min farmor, hon älskade det! Hon brukade köpa det på Saluhallen i Östersund. Märkligt, alltså verkligen märkligt.

Hon bodde förresten i en röd liten stuga med vita knutar precis vid Indalsälven.

Surströmming = lukt!
Järvsö = kräftskiva
Farmor = konstig smak

Jag vet inte varför, men jag tänker alltid på min gamla Volvo 740 när jag hör ordet surströmming. Den luktade ju inte surströmming, men den hade en egen, speciell lukt. Och den var också svensk.

Alltså... Sverige är svaret, surströmmingslandet!

Är surströmming norrländskt?

Surströmming? Ja, norrländsk... typ?
Höga kusten, stämmer. Minns när jag var där... illaluktande minne.
Alltså, är den norrländsk? Eller bara tillverkas där? Är det samma sak?
Pappa älskade surströmming. Jag... eh.
Måste googla Höga kusten igen. Var det inte där vi... Nej, glöm det.
Norrland + surströmming = sant. Check! Fast ändå inte helt. Varför luktar det så?
Nån sa att det var nåt med jäsningen, alltså... bajs?

Ytterligare Information:

Höga Kusten är ett område i Ångermanland, Norrland.
Surströmming tillverkas genom jäsning.
Min farfar jobbade på en surströmmingsfabrik. Stank!

Hur äter man surströmming i Norrland?

Surströmming? Ah, den norrländska doftbomben! Tänk dig en explosion i en ostbutik, blandad med en fiskstim som gjort fel på gymmet.

Huvudpoäng: Man äter den utomhus, helst långt bort från grannar.

Tillbehör: Rödlök (mycket!), tunnbröd (som skyddsvall mot den sura attacken!), potatis (för att suga upp eventuellt spill). Senapssill? Nej, tack. Vi är inte barbarer.
Plats: Inte inomhus. Aldrig. Inte ens i ett bra ventilerat rum. Min granne försökte. Hans katt flyttade.
Teknik: Öppna burken försiktigt, helst med en tång. Försök undvika att fiska upp den med gaffel. Den kommer inte att samarbeta.
Matlagningsmetod: Öppnas och serveras. Ingen tillagning behövs. Om du ens funderar på att värma den ska du genast ringa en präst.

Min kusin, en riktig norrlänning (och lite galen), hävdar att man bäst äter den direkt från burken. Nära ansiktet. Han får lite konstiga blickar, men hans argument är: "Maximal njutning! Ingen smak försvinner!"

Jag håller inte med. Jag föredrar att äta den med en liten handduk som hjälm. Det sparar mig från en del obehag. Och skrattar gör man. Mycket.

Ytterligare information: Bäst konsumerad mellan juli och september, enligt experterna (eller åtminstone min kusin).

Hur många procent av Sveriges befolkning äter surströmming?

Surströmming: Cirka 10%.

Smaken delar Sverige.
Få älskar, många avstår.

Traditionen lever starkast längs Norrlandskusten. Släkten Olsson i Bredbyn vet. Fermenterad fisk – en kulturell markör. Stark doft, starka åsikter. Den äts, den hatas. Inget däremellan.

Hur många burkar surströmming säljs varje år?

Okej, här kommer en variant på det.

Ungefär 700 000 burkar surströmming når köparens kylskåp årligen. Och ja, vi snackar färdigjäst delikatess!

Mycket hamnar i svenne-kylen, med en stark lutning norrut. Norrland, du vet.

Varför just Norrland? Tja, traditionen kanske smakar bäst där den föddes. Lite som att försöka hitta den perfekta pizzan utanför Neapel. Glöm det.

Jag minns en gång, i mitten av juli (premiären är ju i augusti!)... Nåväl, det är en annan historia.

Små detaljer att minnas:

Surströmmingspremiären infaller alltid den tredje torsdagen i augusti.
Försäljningen peakar just då, givetvis.
Doften är... ja, speciell. En förvärvad smak.

Men hey, våga testa! Du kanske blir förvånad. Eller inte. Allt beror på dina smaklökar. ????

Är det brist på surströmming?

Brist på stor strömming. Surströmming. Klart.

Industrifisket. Visst. Alltid något.
Östersjön. Ekosystemet. Hörnpelare. Varför bry sig. Eller?

Diskussionen blossar upp. Forskarna säger. Strömmingens roll. Vet redan.

Sillen. Smakar skit.

Strömming. Östersjön. Ekobalans. Varför.