Får man lägga ut bilder på människor?

Får man lägga ut bilder på människor? Viktiga lagar

Reglerna kring att publicera bilder på andra personer på internet är stränga och missförstånd leder lätt till rättsliga påföljder. Att ha koll på gällande lagstiftning skyddar dig från att kränka andras integritet. Läs detaljerna om reglerna för att undvika misstag med får man lägga ut bilder på människor.

Får man lägga ut bilder på människor på internet?

Huvudregeln i Sverige är att det är fritt fram att både fotografera och publicera bilder på människor som befinner sig på offentliga platser utan att fråga om lov. Frågan har dock flera lager och svaret beror helt på sammanhanget, hur bilden sprids och i vilket syfte den används. Det finns dock en specifik juridisk gränszon som nästan alla privatpersoner missar - jag kommer att förklara exakt vad den innebär i avsnittet om sociala medier och gdpr bilder på människor längre ner.

När jag började arbeta med visuell dokumentation trodde jag att kameran gav mig absolut frihet på allmän väg. Jag fotograferade allt och alla i ren entusiasm. Det tog mig ett par rejäla diskussioner med upprörda förbipasserande innan jag insåg att juridisk rätt inte alltid är detsamma som god sed. Min kamera kändes plötsligt som ett verktyg som kunde störa folks vardag, vilket tvingade mig att tänka om helt kring hur jag närmar mij främlingar med linsen.

Fotografering på offentlig plats i Sverige och lagens gränser

Rätten att fotografera på offentlig plats sverige och i parker är djupt rotad i den svenska informationsfriheten och skyddas av grundlagen. Du behöver inget förhandstillstånd för att rikta kameran mot en folksamling eller en enskild person på dessa platser. Men friheten upphör omedelbart om agerandet övergår i ett aggressivt beteende eller systematisk förföljelse - då kan det istället klassas som ofredande enligt brottsbalken.

Det finns också platser där fotografering är strikt förbjuden enligt lag, oavsett om de är tillgängliga för allmänheten eller inte. Detta gäller exempelvis i domstolar under pågående rättegångar samt vid särskilda skyddsobjekt som militära anläggningar eller vissa statliga byggnader. Att bryta mot dessa förbud kan leda till beslag tagen utrustning och kännbara straff.

Lagen om kränkande fotografering

En viktig juridisk spärr är kränkande fotografering lag som straffbelägger hemlig dokumentation i privata miljöer. Det är olagligt att utan lov och i hemlighet fotografera någon som befinner sig inomhus i en bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett liknande privat utrymme. Brottet begås i samma sekund som bilden tas, oavsett om den sprids vidare till andra eller stannar på minneskortet.

Ska jag vara helt ärlig så råder det en enorm okunskap kring hur hårt domstolar faktiskt ser på detta brott. Statistik visar att av 916 undersökta åtalspunkter för kränkande fotografering ledde hela 77,4 procent till en fällande dom. Detta visar med all tydlighet att rättsväsendet inte see mellan fingrarna. Ännu mer överraskande för många är att fängelse faktiskt utdöms i 41,9 procent av fallen där domen blir fällande. Det är en skarp påminnelse om att den personliga integriteten i privata sfärer har ett extremt starkt lagskydd.

När behövs samtycke för att lägga ut bild?

Att ta en bild är en sak, men att sprida den digitalt är något helt annat och kräver ofta en helt annan försiktighet. Om en bild ska användas i kommersiella sammanhang - som i en annons, på en produktförpackning eller i sponsrade inlägg på sociala medier - krävs i princip alltid ett skriftligt samtycke från alla identifierbara personer på bilden. Detta styrs av en viss lag om att publicera bilder på andra, och brott mot denna lag kan leda till dryga skadeståndskrav.

För redaktionella, journalistiska eller rent konstnärliga publiceringar ser läget annorlunda ut då dessa har ett starkt skydd i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I dessa fall behövs generellt inget samtycke, så länge publiceringen inte utgör ett grovt förtal eller ett olaga integritetsintrång. Gränsdragningen handlar alltid om att väga allmänintresset mot den enskildas rätt till privatliv.

GDPR och bilder på människor på sociala medier

Här är den kritiska gränszonen som jag nämnde i början av artikeln: så fort du publicerar en bild på en identifierbar levande person till en bred eller obestämd krets på internet, blir du personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen. En digital bild på en människa räknas nämligen som en personuppgift. Det innebär att det så kallade privatundantaget i dataskyddsförordningen upphör att gälla så snart ett sociala medier-konto är öppet för allmänheten eller har ett stort antal följare.

Många tror felaktigt att samtycke är det endast sättet att lagligt publicera en bild på sociala medier under dataskyddsförordningen. Men det är faktiskt en missuppfattning. Samtycke är bara en av sex tillgängliga rättsliga grunder. En annan mycket vanlig grund är en så kallad intresseavvägning. Det innebär att ditt berättigade intresse av att publicera bilden - exempelvis för att dokumentera ett offentligt evenemang eller utöva din konstnärliga frihet - väger tyngre än den avbildade personens intresse av skydd för sina uppgifter. Men om personen befinner sig i en utsatt eller känslig situation väger dennes integritetsskydd i princip alltid tyngst.

Barns personuppgifter anses dessutom alltid vara särskilt skyddsvärda i den europeiska dataskyddslagstiftningen. Att lägga ut bilder på andras barn på öppna plattformar utan föräldrarnas uttryckliga godkännande strider mot grundläggande principer om försiktighet, eftersom barn kan ha svårt att förutse riskerna med digital spridning. Undrar du om det behövs samtycke för att lägga ut bild och någon ber dig att ta bort den, är det både juridiskt säkrast och bäst praxis att respektera detta omgående, särskilt om du har baserat publiceringen på just samtycke som då kan återkallas när som helst.

Olika typer av publicering och juridiska krav

Kommersiell reklam

• Hög skadeståndsrisk vid överträdelser utan godkännande

• Regleras strikt av lagen om namn och bild i reklam

• Obligatoriskt med skriftligt modellavtal före all publicering

Öppna sociala medier (Privatperson)

• Låg ekonomisk risk för privatpersoner, men risk för anmälningar och borttagning

• Omfattas av dataskyddsförordningen om kretsen som ser bilden är stor

• Inte absolut krav om man kan stödja sig på en intresseavvägning

Journalistik och konst

• Mycket låg risk så länge publiceringen inte utgör pressetiskt eller juridiskt förtal

• Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen går före dataskyddsförordningen

• Undantaget från samtyckeskrav tack vare grundlagsskyddat syfte

Lukas fotoutmaning på nätet: Konflikten mellan konst och integritet

Lukas, en hobbyfotograf i trettioårsåldern från Göteborg, startade ett digitalt projekt där han publicerade gatubilder på främlingar på sitt öppna instagramkonto. Han var helt övertygad om att allmän plats innebar total frihet utan några som helst begränsningar.

Efter två veckor lade han upp en bild på en kvinna som satt på en bänk och grät efter ett tungt besked. Kvinnans vän upptäckte bilden och krävde i arga kommentarer att den omedelbart skulle raderas, vilket Lukas först vägrade eftersom han ansåg att det var konst.

Lukas drabbades av en klump i magen när han insåg att situationen höll på att spåra ur helt och att kvinnans digitala identitet skadades. Han satte sig ner mitt i natten för att studera skillnaden mellan laglig rätt och det ansvar som följer med dataskyddsförordningen.

Han raderade bilden omgående och införde en ny strikt regel att aldrig publicera människor i uppenbart sårbara situationer. Lukas upplevde att hans följarantal stabiliserades och att respekten för motivet gjorde honom till en betydligt bättre fotograf i längden.