Varför kan jag äta så mycket?

Varför kan jag äta så mycket? En djupdykning i okontrollerat ätande.

Känner du igen dig i känslan av att inte kunna sluta äta, trots att du är mätt? Att du konsumerar stora mängder mat på kort tid, ofta i smyg och med efterföljande skamkänslor? Att du äter trots att du inte är fysiskt hungrig, kanske som ett sätt att hantera stress, ångest eller andra svåra känslor? Dessa beteenden kan vara tecken på en ätstörning, och specifikt kan de peka mot hetsätningsstörning (BED).

Det är viktigt att skilja på att unna sig ibland och ett återkommande mönster av okontrollerat ätande. Vi alla har dagar då vi äter mer än vanligt, kanske vid festliga tillfällen eller när vi tröstäter. Men vid hetsätningsstörning är det annorlunda. Hetsätningsepisoderna präglas av en känsla av förlust av kontroll och sker ofta i hemlighet. De åtföljs ofta av starka känslor av skuld, skam och avsky gentemot sig själv.

Vad ligger bakom hetsätningsstörning?

Orsakerna till hetsätningsstörning är komplexa och kan variera från person till person. Forskning pekar på en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Några exempel inkluderar:

• Genetisk predisposition: Studier visar att ärftlighet kan spela en roll i utvecklingen av ätstörningar.
• Psykiska faktorer: Låg självkänsla, depression, ångest och svårigheter att hantera känslor kan öka risken för hetsätningsstörning. Maten kan fungera som en tillfällig flykt eller ett sätt att dämpa negativa känslor.
• Sociala faktorer: Press från samhället och media kring idealvikt och utseende kan bidra till kroppsmissnöje och öka risken för ätstörningar. Trauman och svåra livshändelser kan också vara utlösande faktorer.
• Restriktiv dietkultur: Ironiskt nog kan strikta dieter och förbud mot vissa livsmedel paradoxalt nog öka risken för hetsätning. När kroppen berövas näring kan det leda till ökad hunger och sug efter förbjuden mat, vilket kan utlösa hetsätningsepisoder.

Viktigt att söka hjälp

Hetsätningsstörning kan leda till allvarliga fysiska och psykiska hälsoproblem, såsom viktuppgång, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, depression och ångest. Det är därför oerhört viktigt att söka professionell hjälp om du misstänker att du lider av hetsätningsstörning.

Behandling och återhämtning

Tidig behandling ger goda chanser till återhämtning. Behandlingsmetoder inkluderar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT), som syftar till att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden relaterade till mat och ätande. I vissa fall kan även läkemedel vara en del av behandlingen.

Var inte rädd för att ta det första steget. Att söka hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet. Det finns stöd att få, och du kan lära dig att utveckla en hälsosam relation till mat och din kropp. Kontakta din vårdcentral eller en specialistmottagning för ätstörningar för att få mer information och stöd.