Vad är normalt att äta till frukost?

Vad är egentligen en normal frukost? Det där funderar jag ofta på, ni vet? Som om det fanns ett facit. Jag menar, min granne svär vid sina mackor med leverpastej varje morgon, medan jag själv… tja, jag är lite mer av en… experimentator, kan man väl säga.

Men okej, låt oss prata om de här “normala” alternativen då. Kvarg med bär, granola och kokt ägg, till exempel. Det låter ju… friskt. Lite för perfekt, kanske? Jag har försökt med det där, allvarligt talat. En gång köpte jag den där dyra ekologiska kvargen, alla möjliga bär som glittrade i sina små bägare, granola som kostade en förmögenhet… och så ett kokt ägg, så klart. Och vet ni vad? Det kändes… lite tråkigt. För fint för mig, som att äta på ett spa-hotell istället för hemma i soffan med morgonrocken på.

Sen har vi den turkiska yoghurten med äpple, valnötter, honung, kanel, kardemumma och kokt ägg. Oj, vad mycket kryddor! Jag älskar ju kanel, det är nästan beroendeframkallande, tänk hur det doftar i hela köket! Men kardemumma… jag vet inte. Kanske för mycket av det goda? En kompis berättade att hon gjorde en liknande frukost, men glömde honungen. Katastrof, sa hon. Det var tydligen nyckeln till hela grejen. Så där ser man, små detaljer som kan göra hela skillnaden.

Och sist men inte minst: bovetegröt med mandelmjölk och kokt ägg. Bovetegröt? Det är väl mer som en… middagsrätt, eller hur? Jag är inte säker. Jag har aldrig riktigt vågat mig på det. Det låter lite… torrt? Fast mandelmjölk låter ju gott, och ett kokt ägg till det kanske livar upp det hela lite. Eller? Jag skulle nog behöva smaka för att avgöra.

Så, vad är normalt då? Jag tror att det är vad du själv tycker är gott och passar dig. Det är väl det som är det “normala”? Att man mår bra av sin frukost och känner sig redo för dagen. Resten är bara… recept i en kokbok. Och kokböcker är ju bra, men man ska inte låta dem styra livet, eller hur?